I uppsatsens undersökning har det framkommit att riksdagsledamöterna upplever att ledningen inom partigrupperna fått ökat inflytande vid utformningen av partilinjer efter blockpolitiken. Därmed kan det konstateras att toppstyrningen inom partigrupperna upplevs ha ökat under mandatperioden 2006-2010 jämfört med mandatperioderna 1998-2002 samt 2002-2006. Vidare undersökning visar också att partidisciplinen vid voteringar i riksdagens kammare tillika den har ökat inom partigrupperna under den undersökta perioden, jämfört med tidigare. Uppsatsens uppställda hypoteser kan därmed verifieras av den teoriprövande undersökningen.
Den ökade toppstyrningen efter blockpolitikens institutionaliserande, förklaras bland annat med partiernas strävan efter att till stånd en bra dialog mellan personer inom samma sakområden i respektive block. Det förutsätter att det blir färre som förhandlar. Den ökade toppstyrningen beror också på, i framförallt de mindre partiernas fall, en vilja att få gehör för sina politiska profilfrågor vid kompromisser mellan samarbetspartierna. För att kunna hävda sig både gentemot de övriga partierna, men också för att kunna förankra kompromisserna hos väljare, lokalorganisationer och inom partigruppen, har en ökad makt lämnats till framförallt grupp- och partiledare. Den här delegeringen har särskilt gällt partiinternt känsliga frågor.
Genom att förhandlingsmandatet delegerats uppåt till ledningen i allt högre utsträckning, får också ledningen ett informationsövertag gentemot övriga ledamöter i partigruppen. Det leder till att ledningen inte bara fått en ökad makt i förhandlingen av partilinjen med övriga
samarbetspartier, utan också när partilinjen ska läggas fram och förankras inom partigruppen.
Som ett led i att få med sig hela partigruppen, har användandet av negativa sanktioner och positiva belöningar ökat, och framförallt ändrat karaktär under den undersökta
mandatperioden. Utkvittning utifrån dess redovisning som frånvaro vid voteringar i riksdagen, har i allt högre utsträckning använts som ett hot gentemot avvikande ledamöter, utifrån deras senare möjligheter att bli omvalda.
Ökningen och förändringen av användandet av belöningar och sanktioner är inte bara en indikation på att toppstyrningen blir allt starkare inom partigrupperna i och med
blockpolitiken. Det kan också ses som ett tecken på att det blivit allt viktigare att hålla samman partigruppen vid voteringar i kammaren med blockpolitiken.
Den ökade partidisciplinen leder till ett ökat krav för partigruppernas ledning att hålla samman gruppen vid voteringar, och undvika avvikare från partilinjen.
I uppsatsen får även hypotesen som avser att partidisciplinen inom partigrupperna skulle öka som konsekvens av blockpolitiken, stöd. Att partidisciplinen ökar kan förklaras som ett steg att inför valrörelser få största möjliga antal väljare till det egna partiet och blocket genom att uppvisa en regeringsduglighet. En ökad partidisciplin gör att två tydliga förslag vid voteringar ställs mot varandra, där möjligheten till att samla riksdagsledamöter över blockgränserna försvåras jämfört med tidigare mandatperioder. Att inte kunna samarbeta över blockgränser, stärker nödvändigheten av att hålla ihop inom respektive block för att vinna antingen
majoritet vid voteringen, alternativt att uppvisa en stark och enad opposition. Samtidigt som möjligheten till samarbetspartners begränsas av blockpolitiken, ökar beroendet och
förväntningarna på de övriga samarbetspartierna att leverera det antal mandat som de besitter i riksdagen.
Slutligen kan konstaterandet göras att vidare forskning inom ämnet partidisciplin och dess betydelse för det parlamentariska läget, är nödvändig. Vidare forskning skulle behöva utvärdera om det, i dagsläget, upplösta rödgröna samarbetet i riksdagsarbetet ändå fortsätter att prägla styrningen vid förhandlingar och partidisciplinen under voteringar. En fråga är om den ökade toppstyrningen bibehålls inom partigrupperna, eller om förhandlingsmandatet återigen delegeras till utskottsledamöterna. Sådana frågor kan kopplas till exempelvis
partiernas allmänt minskade förtroende hos befolkningen och en ökad profilering av enskilda partiföreträdare. Partidisciplinens ökning i riksdagen skulle i framtiden kunna tänkas minska, då regeringen i nuläget inte längre utgörs av en majoritet i riksdagen. Samtidigt skulle den samma också tänka stärkas inom de koalitionspartier som utgör minoritetsregeringen. Går det svenska flerpartisystemet mot att de enskilda partierna utplånar sin egen politiska agenda till förmån för att vinna regeringsmakten?
Referenslista
Litteratur
Ahlbäck Öberg Shirin, Hermansson Jörgen, Wängnerud Lena, Exit riksdagen, Malmö: Liber, 2007
Barrling Hermansson Katarina, Partikulturer – kollektiva självbilder och normer i Sveriges riksdag, Uppsala: Uppsala universitet, 2004
Brothén Martin och Holmberg Sören, Folkets representanter – en bok om riksdagsledamöter och politisk representation i Sverige, Göteborg: Göteborgs universitet, 2010
Davidsson Lars, I linje med partiet? – Maktspel och lojalitet i den svenska riksdagen, Stockholm: SNS förlag, 2006
Dexter Lewis Anthony, Elite and Special Interviewing, Evanston: Northwestern University, 1970
Downs Anthony, An Economic Theory of Democracies, New York: Harper & Row, 1957 Esaiasson Peter, Gilljam Mikael, Oscarsson Henrik & Wägnerud Lena,
Metodpraktikan, Tredje upplagan, Stockholm: Norstedts Juridik, 2007
Hagevi Magnus, Bakom riksdagens fasad, Göteborg; Akademiförlaget Corona, 1998
Isberg Magnus, Riksdagsledamoten i sin partigrupp – 52 riksdagsveteraners erfarenheter av partigruppernas arbetssätt och inflytande, Södertälje: Gidlunds förlag, 1999
Kvale Steinar och Brinkmann Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, Andra upplagan, Lund: Studentlitteratur AB, 2009
Michels Robert, Political Parties – A Sociological Study of the Oligarchical Tendencies of Modern Democracy, New York: New York, 1911
Riker William H, The Theory of Political Coalitions, Yale: Yale, 1962
Sannerstedt Anders, Förhandlingar i riksdagen, Lund: Studentlitteratur, 1992
Sjöblom Gunnar, Party Strategies in a Multiparty System, Lund: Studentlitteratur, 1968
Övrigt material
SOU 2007:41, Misstroendeförklaring och regeringsbildning 1994-2006 – Regeltillämpning och författningspolitiska alternativ, Grundlagsutrednings rapport II,
Stockholm: Allmänna förlaget, 2007
Fransson Sara, Att följa piskan eller hjärtat? - Partisammanhållningens utveckling i riksdagen efter personvalsreformens tillkomst, Uppsats i statsvetenskap, Linnéuniversitetet, 2010
Intervjuer
Stefan Attefall, Kristdemokraterna, gruppledare 2006-2010, 5 maj 2011 Gunnar Axén, Moderaterna, 5 maj 2011
Margareta Cederfelt, Moderaterna, 6 maj 2011 Eva Flyborg, Folkpartiet, 6 maj, 2011
Monica Green, Socialdemokraterna, 6 maj 2011 Carl B Hamilton, Folkpartiet, 4 maj 2011
Ulf Holm, Miljöpartiet, gruppledare 2006-2010, 29 april 2011 Carina Hägg, Socialdemokraterna, 16 april 2011
Anna Kinberg Batra, Moderaterna, 6 maj 2011
Lars Lindblad, Moderaterna, gruppledare 2006-2010, 4 maj, 2011 Jan Lindholm, Miljöpartiet, 6 maj 2011
Johan Pehrsson, Folkpartiet, gruppledare 2006-2010, 4 maj 2011 Roger Tiefensee, Centerpartiet, gruppledare 2006-2010, 6 maj 2011 Mikaela Valtersson, Miljöpariet, 5 maj 2011
Lars Wegendal, Socialdemokraterna, 26 april 2011 Barbro Westerholm, Folkpartiet, 4 maj 2011
Alice Åström, Vänsterpartiet, gruppledare 2006-2010, 5 maj 2011
Sven-Erik Österberg, Socialdemokraterna, gruppledare 2006-2010, 5 maj 2011
Appendix 1
Frågeformulär
Här presenteras den intervjuguide som låg till grund för intervjuerna. Den första frågan i varje stycke är huvudfrågan för respektive stycke. Inom parentes anges följdfrågor som ställts om intervjupersonen inte redan berört frågeställningen eller om han/hon begärt precisering av frågan.
Ordet ”X-partiet” byttes ut mot rätt partinamn för den aktuella intervjun, och i de fall som frågor ställdes specifikt, eller omformulerats till personer, vilka i undersökningen definierats som ”ledning” har dessa kursiverats.
1. Du kom in i riksdagen xxxx.
a) Hur tyckte du att det gick att komma in i arbetet i riksdagsgruppen? (Fanns det problem? I så fall vilka?)
b) Skilde sig arbetsformerna i riksdagsgruppen från vad som varit fallet i andra partiorgan som du hade erfarenheter från?
c) Tycker du att arbetet i riksdagsgruppen har förändrats sedan ni började samarbeta i block? (Hur har det förändrats? Varför? )
2.a) Tycker du att du som enskild ledamot har tillräckliga möjligheter att göra dig gällande i partigruppen vid utformningen av partilinjen i sakfrågor?
b) Tycker du att möjligheterna har förändrats under föregående mandatperiod jämfört med tidigare mandatperioder? (har de förbättrats eller försämrats eller är de ungefär desamma?)
3.a) Hur ser du på ledningens inflytande i partigruppen? (Är den huvudsakligen beredande eller beslutande?)
b) Har det skett någon förändring under föregående mandatperiod jämfört med tidigare mandatperioder? (/Endast till socialdemokrater och allianspartier/ tycker du att ledningens inflytande över partilinjen förändrats under tiden ni var i
regeringsställning ? I så fall hur? Varför?)
4.a) Vad tycker du om specialiseringen av riksdagsarbetet? (Har den gått tillräckligt långt, lagom långt, alltför långt?)
b) Hur väl informerad är man om vilka frågor som kollegorna i det egna partiet arbetar med? (Har det förändrats i och med blockpolitiken?)
c) Om man vill försöka påverka beredningen av en fråga som inte hör hemma inom ens eget specialområde, har det förändrats efter blockpolitikens införande i riksdagen under föregående mandatperiod? (I vilken typ av frågor har det varit aktuellt för din del?)
d) Vilken självständighet har utskottsrepresentant och gruppledning i förhållande till övriga partigruppen i utformningen av partilinje? (Har den förändrats efter blockpolitiken under föregående mandatperiod?)
5. Riksdagsledamöter har olika uppgifter. De ska företräda människor i sin valkrets, de ska företräda olika idéer och intressen i samhället, de ska företräda sig själva och sina egna uppgifter.
a) Har kravet på partidisciplin förändrats under föregående mandatperiod jämfört med tidigare? (Hur? Varför? Påverkar blockpolitiken den?)
b) Hur viktig är för dig uppgiften att företräda partiet i relation till övriga uppgifter?
(Upplevde du en lojalitet till ditt politiska block under föregående mandatperiod?) c) Har det funnits någon typ av frågor där du haft svårigheter att företräda ditt parti? (I så
fall vilka? Hur har du hanterat dessa frågor vid partigruppsmöten och vid eventuella voteringar? Har det här förändrats under föregående mandatperiod jämfört med tidigare mandatperioder?)
d) Hur upplever du att ledningen i partigruppen agerar när det funnits ledamöter som inte håller med om deras förslag till beslut? (Har det här förändrats under föregående mandatperiod? Varför? Förekom det påtryckningar mot de som inte tycker som majoriteten? Har de här eventuella påtryckningarna förändrats under föregående mandatperiod?)
e) Hur allvarligt är det enligt din mening att gå emot partilinjen vid en viss fråga? (Har det här ställningstagandet förändrats efter blockpolitiken?)
6.a) Har kravet på att förhandla med de partier som ingår i samma politiska block ökat vid förhandlingar vid framtagandet av partilinjen under föregående mandatperiod? (Hur?
Varför?)
b) Har partiet någon gång dig veterligen under föregående mandatperiod förhandlat med ett eller fler partier i det andra politiska blocket? (i så fall i vilken fråga? Hur upplevdes det inom partigruppen? Är det skillnad från tidigare mandatperioder?)
7. Debatterna i partigruppen
a) Har debatterna vid framtagandet av partilinjen på partigruppsmötena förändrats under föregående mandatperiod jämfört med tidigare mandatperioder? (Undertrycks kritiken av partiledningen i högre utsträckning?)
b) Har debatterna varit ideologiskt inriktade? (Hur? Har det förändrats under föregående mandatperiod? Varför?)
c) Har partitaktiska argument spelat stor roll i debatterna? (Hur? Har det förändrats under föregående mandatperiod? Varför?)
d) Har debatterna ändrat karaktär under föregående mandatperiod jämfört med tidigare (Hur? Varför?)
e) Vilka personer i partigruppen tycker du har varit mest värda att lyssna till under debatterna? (Har det här förändrats efter blockpolitiken? Hur? Varför?)
8. Det var alla mina frågor. Är det något du vill tillägga?