Sammanfattningsvis är målet med undersökningen att besvara de frågeställningar som inleder rapporten:
Hur hanterar livsmedelskedjor betalningsstoppskriser idag?
Hur önskar livsmedelskedjor att deras riskhantering av betalningsstopp ser ut?
Hur kan modellen för riskhanteringen av betalningsstopp hos livsmedels-kedjor se ut i framtiden?
Finns det koppling mellan riskhanteringsbesluten och butikernas storlek i form av omsättning och utbud?
Med hjälp av intervjuer besvaras hur livsmedelskedjor hanterar betalnings-stoppskriser idag samt hur en önskvärd riskhantering för dessa skulle se ut. Av de intervjuade som upplevt betalningsstopp tidigare har erbjudit kunderna att be-tala med kontanter. En mindre butik har erbjudit en stamkund att ta sina varor och betala vid senare tillfälle. Dessa olika sätt att erbjuda alternativa betalnings-metoder kopplat till butikernas storlek tyder på att riskhanteringen av ett betal-ningsstopp kommer hanteras olika. Eftersom de har olika förutsättningar i om-sättning, möjlighet till betalningsmetoder och så vidare. På grund av den bris-tande kunskapen av betalningsstopp är de intervjuade inte kapabla till att beskriva hur en önskvärd riskhantering skulle se ut. Frågan hur en modell för riskhantering av betalningsstopp kan se ut hos livsmedelskedjor besvaras i kapitel 5.1. Därmed uppfylls även syftet vilket är att genom en inblick av livsmedelskedjor i Sverige ta fram en generell krishanteringsmodell.
Skillnader i hur butikerna väljer att värdera de alternativa betalningsmetoderna kan bero på att de har bristande kunskap i vad de är kapabla till att implementera. Till exempel kan butiken anse att fakturering är ett besvärligt och tidskrävande alternativ vilket påverkar bristen i att se möjligheterna det kan tillföra. Skillna-derna kan även reflekteras av butiksägarens riskattityd. Även om den ser till kun-dens bästa förutsättningar eller det mest gynnsamma för butiken. Ju fler betal-ningsmetoder butiken erbjuder desto fler kunder kommer ha möjlighet att betala. Dock kan vissa av dessa metoder vara tidskrävande för personalen och därmed bli kostsam. Därför motiveras vikten av undersökningens framtagna modell att förstudier för varje enskild butik ska ske. De blir då medvetna om vilka konse-kvenser krisen kan medföra och överväga implementering av ytterligare betal-ningsmetoder, vilket även motiveras av Carlsson-Wall och Kraus (2008) samt Gandrud och O’Keeffe (2017).
stadie. Eftersom det framgår i intervjuerna en avsaknad av driftskontinuitet inne-bär det att den framtagna modellen kan anpassas för varje enskild butik. Detta för att de ska få bästa förutsättning att hantera ett betalningsstopp.
Undersökningen kan ge ett mer säkert resultat om fler intervjuer sker. Även om de blir kombinerade med enkäter då ett större område kan täckas och bidra med information. Att endast intervjua butikschefer kan ge bättre svar då de har större inblick i verksamhetens generella riskhantering. På grund av tidsbegränsning finns inte förutsättning att intervjua fler butiker.
Den framtagna modellen är inte testad vilket innebär att det inte går att garantera att den fungerar i praktiken. Därför uppmuntras fortsatt forskning i att testa och utvärdera modellen. Utvecklingspotential finns även gällande de alternativa be-talningsmetoderna. Dessa kan undersökas för att se hur lång tid de tar att hantera, hur de påverkar kötiderna i butikerna samt hur kostsamma de är för butiken att hantera.
Källförteckning
Adamou C. 2014. Business contonuity management in international organisa-tions. Journal of Business Continuity & Emergency Planning 7(3):221-229. Allansson B & Gunnarsson R. 2012. How did the financial crisis effect the ap-proach to projects? University of Gothenburg.
https://gupea.ub.gu.se/bit-stream/2077/33258/1/gupea_2077_33258_1.pdf (Hämtad 2017-05-20)
Arduini F & Morabito V. 2010. Business continuity and the banking industry. Magazine Communications of the ACM 53(3):121-125.
Axfood. U.å. Operationella och strategiska risker. Axfood. http://investor.ax-
food.se/index.php?p=risk_and_risk_management&s=operational_and_strate-gic_risks&lang=sv (Hämtad 2017-05-20)
Axfood. 2016. Willys. Axfood AB.
http://axfood.se/sv/Om-Axfood/Var-verksamhet/Willys/ (Hämtad 2017-05-20)
Bergendahls. U.å. Bergendahls. Bergendahls. http://www.bergendahls.se/ (Häm-tad 2017-05-20)
Boehmer W. 2009. Survivability and Business Continuity Management System According to BS 25999. Proceedings of the 2009 Third International Conference on Emerging Security Information, Systems and Technologies, 142-147. IEEE Computer Society, University of Technology Darmstadt, Germany.
Carlsson-Wall M & Kraus K. 2008. Näringslivets krisberedskap och krishante-ring. Krisberedskapsmyndigheten (KBM). https://www.msb.se/Upload/Produk-
ter_tjanster/Publikationer/KBM/N%C3%A4ringslivets%20krisbered-skap%20och%20krishantering.pdf (Hämtad 2017-05-20)
Cerullo V & Cerullo R. 2004. Business continuity planning: a comprehensive approach. Information Systems Management 21(3):70-78.
Coop. 2016. Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering inom Med-Mera Bank AB. Coop. https://www.coop.se/contentas-
sets/ed3e9d559eee43c2b355bb453cf224e0/arlig-information-om-risk-och-risk-hantering-inom-medmera-bank-ab-2016.pdf (Hämtad 2017-05-20)
Coop. U.å (a). Om KF. Coop. https://www.coop.se/Globala-sidor/OmKF/ (Häm-tad 2017-05-20)
Coop. U.å (b). Våra format. Coop.
Durbach I.N & Stewart T.J. 2012. Modeling uncertainty in multi-criteria decision analysis. European Journal of Operational Research 223 (1): 1-14.
Eisenführ, F, Weber, M & Langer, T 2010, Rational Decision Making, uppl. 1, Springer, Berlin.
Elliott D. & Swartz E. 1999. Just waiting for the next big bang: Business continuity planning in the uk finance sector. Journal of Applied Management Studies 8(1): 45-60.
Eisenhard K. 1989. Building theories from case study research. Academy of Management Review, 14: 532-550.
Finansinspektionen. 2014. Finansinspektionens författningssamling.
Finansin-spektionen.
http://www.fi.se/contentas-sets/6137dfb48719461d91ca23f569a14948/fs1401.pdf (Hämtad 2017-05-20)
Gandrud C & O’Keeffe M. 2017. Information and financial crisis policy-making. Journal of European Public Policy 24(3): 386-405.
Geiser K. 2012. Populäraste betalsätten i de Nordiska länderna. Ecommerce.6 mars.
https://ecommerce.org/sv/nyheter-och-artiklar/teman/betalning-och-kon-vertering/popularaste-betalsatten-i-de-nordiska-landerna/ (Hämtad 2017-05-20)
Giannakis M & Papadopoulos T. 2016. Supply chain sustainability: A risk man-agement approach. International Journal of Production economics 171 (4):455-470.
Hallå konsument. 2015 (b). Olika betalsätt. Hallå konsument. http://www.hal-lakonsument.se/pengar-och-ekonomi/bank-kort-och-betalningar/olika-betalsatt/
(Hämtad 2017-05-20)
Hedin A. 2011. En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Uppsala universitetet.
https://studentportalen.uu.se/uusp-filearea-tool/down-load.action?nodeId=459535&toolAttachmentId=108197 (Hämtad 2017-05-20)
Höjsgaard T. 2016. Kvalitativ datainsamlingsmetod: intervju. Röda korsets hög-skola.
http://erik.one/doc/ssk_forelasning_presentation/20160212_kvalita-tiv_datainsamlingsmetod.pdf (Hämtad 2017-05-20)
ICA gruppen. U.å (a). Ica gruppen i korthet. ICA gruppen AB.
http://www.icagruppen.se/om-ica-gruppen/#!/ (Hämtad 2017-05-20)
ICA gruppen. U.å (b). Ica Sverige - Sveriges ledande dagligvaruaktör. ICA grup-pen AB. http://www.icagruppen.se/om-ica-gruppen/var-verksamhet/ica-sverige/
ICA gruppen. 2016. Risker och riskhantering. ICA gruppen.
https://www.icagruppen.se/arsredovisning-2016#!#@risker-och-riskhantering
(Hämtad 2017-05-20)
KF. 2016. KF årsredovisning 2016. KF.
http://www.kf.se/media/pdf/KF_arsre-dovisning_webb.pdf (Hämtad 2017-05-20)
Le Duc M. 2007. Induktion, deduktion och abduktion. Mälardalens högskola.
http://www.leduc.se/metod/Induktion,deduktionochabduktion.html (Hämtad
2017-05-20)
Mattsson H. 2012. Riskanalys och riskhantering. Effso tools.
http://tools.effso.se/artiklar/riskanalys-och-riskhantering/ (Hämtad 2017-05-20)
Riksbank. 2016 (a). Betalningsstatistik. Riksbanken.
http://www.riks-bank.se/sv/Statistik/Betalningsstatistik/ (Hämtad 2017-05-20)
Riksbank. 2016 (b). Den svenska finansmarknaden. Sveriges riksbank.
http://www.riksbank.se/Documents/Rapporter/Finansmarknaden/2016/rap_fi-nansm_160831_sve.pdf (Hämtad 2017-05-20)
Strålman A. 2012. Etiska förhållningsregler inom axfood. Axfood.
http://www.axfood.se/Global/Milj%C3%B6%20och%20an-svar/Etiska%20f%C3%B6rh%C3%A5llningsregler%20Axfood%202012.pdf
(Hämtad 2017-05-20)
Svensson A. 2016. Dagligvarukartan. HUI Research. http://www.hui.se/sta-tistik-rapporter/index-och-barometrar/dagligvarukartan
(Hämtad 2017-05-21)
Tammineedi R.L. 2010. Business Continuity Management: A Standards-Based Approach. Information Security Journal: A Global Perspective 19(1):36-50. Tjoa S, Jakoubi S & Quirchmayr G. 2008. Enhancing business impact analysis and risk assessment applying a risk-aware business process modeling and simulation methodology. Proceedings of the 2008 Third International Conference on Availability, Reliability and Security, 179–186. IEEE Computer Society, Washington DC, USA.
van Laere J, et al. 2017. Challenges for critical infrastructure resilience: cascading effects of payment system disruptions. Proceedings of the 14th ISCRAM, Albi, Maj 21-24. pp: 281-292.
Wang Y-M, Yang J-B & Xu D-L. 2005. A preference aggregation method through the estimation of utility intervals. Computers & Operations Research 32 (8): 2027-2049.
Bilaga A: Intervjuguide
Hantering av betalstopp hos livsmedelsbutiker
Introducera arbetets syfte och mål. Informera om vad intervjun kommer att an-vändas till. Ge bakgrundsinformation och förklara ord och begrepp. Redogör vilka betalningsmetoder de kan potentiellt använda.
Har ni någonsin upplevt ett betalstopp? Om ja, hur hanterade ni denna? Om nej, hur skulle ni hantera den?
Om ni hade upplevt ett betalstopp, skulle ni idag hantera det annorlunda jäm-fört med er tidigare erfarenhet?
Vad har ni för policy kring betalstoppskriser?
Om kortbetalningen skulle sluta fungera finns det några andra alternativ vilka kunderna skulle kunna betala med?
Om ja, varför anser ni att detta betalningsmetoder är bättre än de andra vilka finns?
Om nej, hur kommer ni då hantera att 1 på 10 inte kommer kunna handla på er butik?
Hur skulle ni rangordna dessa betalningsmetoder?
Ifall ni valde att implementera eller att inte göra det för alternativa betalnings-metoder, hur skulle ni då hantera att butiken förlorar kunder, rykte och pengar?
Genom er hantering, ifall det inte skulle vara nog, vad hade ni då gjort? Om ett längre betalstopp på till exempel 1 vecka eller mer skulle uppstå, hur kommer då detta påverka er verksamhet?
Hur skulle en åtråvärd hantering av denna typ av kris se ut?
Hur skulle ni bedöma er butiks förberedelse för detta eventuella problem? Några övriga åsikter kring er riskhantering av betalstopp?