Markavvattning ger stor tillförsel av både organiskt och minerogent betingade element.
Vid borttagandet av influensen från organiskt material finns även en högre
koncentrationsnivå för alla elementen mellan 22–30 cm djup i Lillkvasjön. Vid detta djup ökar även koncentrationen för de litogena elementen vilket indikerar på tillförsel av minerogent material. Detta kan härledas till omfattande markavvattningsaktiviteter vilket också försvårar möjligheten att urskilja vilka element som mobiliserats av aktiva sura
sulfatjordar och vilka som mobiliserats från andra jordar, då omfattningen är hög. Vid analys av inventory visar ackumulationsmängderna att Lillkvasjön har återhämtat sig från de mer intensiva markavvattningsaktiviteterna i området då det ytliga sedimentet har en
ackumulationsmängd motsvarande bakgrundsvärdet vid Lillkvasjöns tidiga isolieringsstadie.
Vid 42 cm djup sker både en koncentrationsökning och en kvotökning för elementen S, Ni, Zn, Fe, Cu, korrelerade med LOI samt en kvothöjning för elementen Na, Mg, Al, Rb, Sr och
32
Zr, korrelerade till Ti. Denna trend kan påvisas vara mobilisering av element betingad från aktiva sura sulfatjordar.
Ämnen som är korrelerade till organiskt material har högre totalkoncentration i sjömiljö än i marin miljö. Mobiliseringsbenägna Ni har högre koncentrationer i Lillkvasjön, vilket kan indikera på att sjön fungerat som en sänka, där transporten ut mot Bottniska viken avstannat. I Lövselefjärden ses en större ackumulationsmängd av adsorbitivt bundna element associerade till litogent material, vilket kan återspegla sedimentation vid djupt vatten. I Lövseleåns avrinningsområde finns även en större andel finkornigt material i förhållande till Sandåsåns avrinningsområde (Lillkvasjön) vilket också kan härleda till den ökade mängden minerogent betingade element. Organiskt material har stor inverkan på mobiliteten och ackumulationen av element som lakats från aktiva sura sulfatjordar. Många av elementen är korrelerade till LOI och följer dessa trender.
För att få en bättre uppfattning om ackumulationsmängden bör jämförelser av inventory utföras mellan sediment som har liknande fraktionskvalitet då skillnad i bulkdenistet
påverkar elementens ackumulationsmängd. Ackumulationstakten bör beaktas för indikation på specifika event samt markförhållanden som kan ha ändrats på grund av landhöjningen.
33
5 Referenser
Adriesse, W. och Mensvoort van, M.E.F. 2006. Acid sulfate soils: distribution and extent.
Encyclopedia of Soil Science. 14–19.
Andrén, T. 2007. Östersjöns geologi - Ett ungt havsområde. https://www.havet.nu/?d=181.
(Hämtad: 2020-05-29).
Becher, M., Sohlenius, G. och Öhrling, C. 2019. Sur sulfatjord – egenskaper och utbredning.
Uppsala. SGU-rapport 2019:13
Berglund, M.M, Å., Klaminder, J. och Nyholm, N, E. 2009 Effects of Reduced Lead Deposition on Pied Flycatcher (Ficedula hypoleuca) Nestlings: Tracing Exposure Routes Using Stable Lead Isotopes. Environ. Sci. Technol. 4: 208–
Bernes, C och Lundgren, J, L. 2009. Bruk och missbruk av naturens resurser. 5000. 213 Värnamo: Fälth och Hässler.
Boës, X., Rydberg, J., Martinez-Cortizas, A., Bindler, R. och Renberg, I. 2011. Evaluation of conservative lithogenic elements (Ti, Zr, Al, and Rb) to study anthropogenic element enrichments in lake sediments Paleolimnol 46: 75–87
Boliden group. 2020. Boliden Rönnskär.
https://www.boliden.com/sv/verksamhet/smaltverk/boliden-ronnskar.
(hämtad 2020-05-28).
Boman, A., Åström, M., Fröjdö, S. och Backlund K., 2010: Impact of isostatic land uplift and arti cial drainage on oxidation ofbrackish-water sediments rich in metastable iron sulphide. Geochimica et Cosmochimica Acta. 74: 1268–1281.
Bydén, S., Larsson, A-M., Olsson, M. och Bergil, C. 1996. Mäta vatten : undersökningar av sött och salt vatten. Göteborg: Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Göteborgs universitet.
Eriksson, J., Dahlin, S., Nillson, I. Och Simonsson, M. 2011. Marklära. Lund. Författarna av Studentlitteratur.
Erixon, P. 2009. Klimatstyrda sulfidoxidationer som orsak till surhet och höga metallhalter i vattendrag i norra Sverige. Luleå: Luleå tekniska universitet.
Klaminder, J., Bindler, R., Rydberg, J., och Renberg, I. 2008. Is there a chronological record of atmospheric mercury and lead deposition preserved in the mor layer (O-horizon) of boreal forest soils?. Geochimica et cosmochimica Acta 72: 703-712.
Lindström, C. 2017. Acid Sulfate Soils and Metal Accumulation in Sediments in the Rosån Catchment, Northern Sweden. Department of Earth Sciences, Uppsala University.
Nordmyr, L., Åström, M., Peltola, P. 2008. Metal pollution of estuarine sediments caused by leaching of acid sulphate soils. Estuarine, Coastal and Shelf Science. 76, 141-152
Nystrand, I, M., Österholm, P., Yu, C. Åström, M. 2016. Distribution and speciation of metals, phosphorus, sulfate and organic material in brackish estuary water affected by acid sulfate soils. Applied Geochemistry. 66, 264-274.
Sundstöm, R., Åström, M. och Österholm, P. 2002. Comparison of the Metal Content in Acid Sulfate Soil Runoff and Industrial Effluents in Finland. Environ. Sci. Technol.
36, 20, 4269–4272
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). 2020a. Sulfidjordar – en potentiell miljöbov.
Sveriges Geologiska Undersökning.
https://www.sgu.se/samhallsplanering/risker/sulfidjordar-en-potentiell-miljobov/. (Hämtad: 2020-03-09)
Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). 2020b. Kartgenerator.
http://apps.sgu.se/kartgenerator/leverans/rock_local_6kpBfjdo06.pdf SMHI. 2020a. Normal uppmätt årsnederbörd, medelvärde 1961-1990
https://www.smhi.se/data/meteorologi/nederbord/normal-uppmatt-arsnederbord-medelvarde-1961-1990-1.4160 (hämtad: 2020-04-28) SMHI. 2020b. Normal Årsmedeltemperatur.
34
https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur/normal-arsmedeltemperatur-1.3973 (hämtad: 2020-04-28)
SMHI. 2020c. Normalt antal dygn med snötäcke per år.
https://www.smhi.se/data/meteorologi/sno/normalt-antal-dygn-med-snotacke-per-ar-1.7937 (hämtad: 2020-04-28).
SMHI. 2020d. Modelldata per område. http://vattenwebb.smhi.se/modelarea/(hämtad:
2020-04-28)
SMHI. 2020e. Avrinningskartor. https://vattenwebb.smhi.se/avrinningskartor/(hämtad:
2020-04-28)
Sohelenius. G., Persson, L., Lax, K., Andersson, L., Daniels, J., Förekomsten av sulfidhaltiga postglaciala sediment. SGU-rapport 2004:9
Sohelenius. G., Aroka, N., Wåhlén, H., Uhlbäck, J och Persson L. 2015. Sulfidjordar och sura sulfatjordar i Västerbotten och Norrbotten. Uppsala. SGU-rapport 2015:26 Sohlenius, G., Persson, L. och Bastani, M. 2007. Geofysiska metoder för att identifiera
områden med sulfidhaltiga sediment. Uppsala. SGU-rapport 2007:31.
Sohelenius. G., Persson, L., Lax, K., Andersson, L., Daniels, J., Förekomsten av sulfidhaltiga postglaciala sediment. Uppsala. SGU-rapport 2004:9
Thomas. J. 2016. Inverkan av dikning av sulfidjordar på metallkoncentrationer i
havssediment. En studie av hur metallhalten i havssediment i Gumbodafjärden (Norra Sverige) har förändrats över tid. Instututionen för ekologi- miljö- och geovetenskap. Umeå Universitet. Examensarbete.
Toivonen, J. och Österholm, P. 2010. Identifying the impact of acid sulfate soils on a humic boreal Lake. 19th World Congress of Soil Science, Soil Solutions for a
Changing World. 60–63.
Toivonen, J., Österholm, P. och Fröjdö S. 2013. Hydrological processes behind annual and decadal-scale variations in the water quality of runoff in Finnish catchments with acid sulfate soils. Journal of hydrology. 487: 60-69
Trettin, C. C., Jurgensen, M. F., Grigal, D. F., Gale, M. R. and Jeglum, J. R. 1996. Northern Forested Wetlands Ecology and Management. CRC Press inc.
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). 2020. Miljödata MVM.
https://miljodata.slu.se/mvm/Search (hämtad: 2020-04-28)
Vatteninformationsystem Sverige (VISS). 2020. https://viss.lansstyrelsen.se (Hämtad:
2020-04-28).
Wastenson, L. och Fredén, C. (2009). Sveriges nationatlas berg och jord. 3. Bromma.
Sveriges nationatlas redaktion.
Yu, C,. Virtasalo, J, J., Karlsson, T., Peltola P., Österholm, P., Burton, D, E.,
Arppe, L., Hogmalm, K, J., Ojala, E.K, A. Och Åström, E, M. 2015. Iron
behavior in a northern estuary: Large pools of non-sulfidized Fe(II) associated with organic matter. Chemical Geology. 413: 73-85
Ziegler, M., Jilbert, T., De Lange, G., Lourens, J, L, och Reichart,G-J. 2008. Bromine counts from XRF scanning as an estimate of the marine organic carbon content of sediment cores. Geochem. Geophys. Geosyst. 9 (5).
Åström, M och Spirro, B. 2000. Impact of Isostatic Uplift and Ditching of Sulfidic Sediments on the Hydrochemistry of Major and Trace Elements and Sulfur Isotope Ratios in Streams, Western Finland. Environ. Sci. Technol. 34 (7): 1182–1188.
Åberg, J. 2017. Länsstyrelsen. Miljöproblemet sura sulfatjordar Ett kunskapsunderlag och en beskrivning av Länsstyrelsen Västerbottens och Länsstyrelsen Norrbottens strategiska. Länsstyrelsen
Åström, M., Aaltonen, E-K. och Koivusaari, J. 2001. Impact of Ditching in a Small Forested Catchment on Concentrations of Suspended Material, Organic Carbon,
Hydrogen Ions and Metals in Stream Water. Aquatic Geochemistry. 57: 57–73.
Åström, M., Yu, C., Peltola, P., Reynolds, K, J., Österholm, P., Nystrand, I, M., Augustsson, A., Virtasalo, J, J., Nordmyr, L. Och Ojala, E.K, A. 2018. Sources, transport and sinks of beryllium in a coastal landscape affected by acidic soils. Geochimica et Cosmochimica Acta. 232: 288–302
35
Åström, M. Och Åström J. 1997. Geochemistry of stream water in a catchment in Finland affected by sulphidic fine sediments. Goechemistry-exploration, environment, analysis, 3: 197–203
Åström, M., Österholm, P., Bärlund, I. och Tattari, S. 2007. Hydrochemical Effects of Surface Liming, Controlled Drainage and Lime-Filter Drainage on Boreal Acid Sulfate Soils. Water, Air and Soil Pollution. 179. 107–116.