Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder är att främja eller bibehålla hälsa, förebygga ohälsa och stärka välbefinnandet. Dessutom skall sjuksköterskan stödja och granska den information som patienterna får. Genom att skapa en positiv relation och utbilda,
informera och motivera patienterna både individuellt och i grupp leder det till bättre egenvård, medicinföljsamhet och högre diabeteskontroll hos patienten. Brister hos sjuksköterskan kan förbättras genom mer träning och fortbildning i rådgivning. Bättre rådgivningsteknik skulle förbättra motivationsarbetet som ingår i sjuksköterskans omvårdnad av DMT2.
25
5 Referenser
*Artiklar som inkluderats i resultatet
*Andrews, R., Cooper, A., Montgomery, A., Norcross, A., Peters, T., Sharp, D., Jackson, N., Fitzsimons, K., Bright, J., Coulman, K., England, C., Gorton, J.,
McLenaghan, A., Paxton, E., Polet, A., Thompson, C. & Dayan, C. (2011). Diet or diet plus physical activity versus usual care in patients with newly diagnosed type 2
diabetes: the Early ACTID randomised controlled trial. The Lancet, 378(9786), ss.129-139. doi: 10.1016/s0140-6736(11)60442-x
Aweko, J. Man, J. Absetz, P. Östenson, C-G. Peterson, SS. Alvesson, HM. &
Daivadanam, M. (2018). Patient and provider dilemmas of type 2 diabetes self-management: a qualitative study in socioeconomically disadvantaged communities in stockholm. International Journal of Enviormental and Public Health. doi:
10.3390/ijerph15091810
*Azami, G., Soh, K., Sazlina, S., Salmiah, M., Aazami, S., Mozafari, M. & Taghinejad, H. (2018). Effect of a Nurse-Led Diabetes Self-Management Education Program on Glycosylated Hemoglobin among Adults with Type 2 Diabetes. Journal of Diabetes Research, 2018, ss.1-12. doi: 10.1155/2018/4930157.
Berbiglia, V. & Banfield, B. (2017). I Alligood, M. R. (red.) Nursing theorists and their work. Lund: studentlitteratur, ss. 198–230.
Boden, G., Sargrad, K., Homko, C. & Stein, TP. (2005). Effect of a low-carbohydrate diet on appetite, blood glucose levels, and insulin resistance in obese patients with type 2 diabetes. Annals of Internal Medicine 15, 142 (6), ss. 403-411. doi: 10.7326/0003-4819-142-6-200503150-00006
Boland, EA., Davidson, M., Grey, M., Li, J., & Tamborlane, WV. (2000). Coping skills training for youth with diabetes mellitus has long-lasting effects on metabolic control and quality of life. The Journal of Pediatrics, 137 (1), ss.107-113. doi:
10.1067/mpd.2000.106568
26 Chandie Shaw, P., Vandenbroucke, J., Tjandra, Y., Rosendaal, F., Rosman, J.,
Geerlings, W., de Charro, F. & van Es, L. (2002). Increased end-stage diabetic
nephropathy in Indo-Asian immigrants living in the Netherlands. Diabetologia, 45(3), ss. 337-341.. doi: 10.1007/s00125-001-0758-5
Cleal, B., Willaing, I., Stuckey, H. & Peyrot, M. (2019). Work matters: Diabetes and worklife in the second diabetes attitudes, wishes and needs (DAWN2) study. Diabetes Research and Clinical Practice, 150, ss. 90-98. doi: 10.1016/j.diabres.2019.02.025.
DeFronzo, R. A. (2009). From the Triumvirate to the Ominous Octet: A New Paradigm for the Treatment of Type 2 Diabetes Mellitus. Diabetes 58 (4), ss. 773-795. doi:
10.2337/db09-9028
Diabetesförbundet (2017). Diabetes i siffror. Karlstad: Diabetesförbundet.
https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-siffror/ [2019-12-18]
Diabetesförbundet (2017). Insulinets historia. Karlstad: Diabetesförbundet.
https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/insulinets-historia/ [2020-02-14]
Ericson, E., & Ericson, T. (2013). Medicinska sjukdomar Lund: Studentlitteratur AB.
*Esden, J. & Nichols, M. (2013). Patient-centered group diabetes care: a practice innovation. The Nurse Practitioner, 38(4), ss.42-48. doi:
10.1097/01.NPR.0000427608.99141.04
*Farmer, A., Hardeman, W., Hughes, D., Prevost, A., Kim, Y., Craven, A., Oke, J., Boase, S., Selwood, M., Kellar, I., Graffy, J., Griffin, S., Sutton, S. & Kinmonth, A.
(2012). An explanatory randomised controlled trial of a nurse-led, consultation-based intervention to support patients with adherence to taking glucose lowering medication for type 2 diabetes. BMC Family Practice, 13(1). doi: 10.1186/1471-2296-13-30
Florin, J. (2009). Omvårdnadsprocessen. I Ehrenberg, A. & Wallin, L. (red.) Omvårdnadens grunder Ansvar och utveckling, ss. 45–76.
27 Gould, JS. Tong, C. Ly, J. Vazirian, S. Windt, A. & Khan, K. (2019). Process
evaluation of team-based care in people aged >65 years with type 2 diabetes mellitus.
BMJ Open. ss. e029965. doi: 10.1136/bmjopen-2019-029965
Hussey, J. & Wilson, F. (2003). Measurement of activity levels is an important part of physiotherapy assessment, Physiotherapy, 89 (10), ss. 585-593. doi: 10.1016/s0031-9406(05)60057-0
Jansink, R., Braspenning, J., van der Weijden, T., Elwyn, G. & Grol, R. (2010). Primary care nurses struggle with lifestyle counseling in diabetes care: a qualitative analysis.
BMC Family Practice, 11(1). doi: 10.1186/1471-2296-11-41
Malekzadeh, J., Amouzeshi, Z. & Mazlom, R. S. (2018). A quasi-experimental study of the effekct of teaching Orem´s self-care model on nursing students clinical performance and patient satisfaction. Nursing Open. 5, ss. 370–375. doi: 10.1002/nop2.151.
Murdoch, C., Unwin, D., Cavan, D., Cucuzzella, M & Patel, M. (2019). Adapting diabetes medication for low carbohydrate management of type 2 diabetes: a practical guide, British Journal of General Practice 69 (684), ss. 360-361. doi:
10.3399/bjgp19x704525
Mwila, KF. Bwembya, PA. & Jacobs, C. (2019). Experiences and challenges of adults living with type 2 diabetes mellitus presenting at the University Teaching Hospital in Lusaka, Zambia. BMJ Open Diabetes Research & Care. doi: 10.1136/bmjdrc-2017-000497.
Nagelkerk, J., Reick, K. & Meengs, L. (2006). Perceived barriers and effective strategies to diabetes self-management. Journal of Advanced Nursing, 54(2), ss.151-158. doi: 10.1111/j.1365-2648.2006.03799.x
Pellmer, K., Wrammer, B. & Wrammer, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap.
Stockholm: Liber.
28 Pikkemaat, M., Boström, K. and Strandberg, E. (2019). “I have got diabetes!” –
interviews of patients newly diagnosed with type 2 diabetes. BMC Endocrine Disorders, 19 (53). doi: 10.1186/s12902-019-0380-5.
*Pham, L. & Ziegert, K. (2016). Ways of promoting health to patients with diabetes and chronic kidney disease from a nursing perspective in Vietnam: A phenomenographic study. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 11(1), ss.30722. doi:10.3402/qhw.v11.30722
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017) Nursing research Generating and assessing evidence for nursing practice. Lund: studentlitteratur.
*Price, C., Shandu, D., Dedicoat, M., Wilkinson, D. och Gill, G. (2011). Long-term glycaemic outcome of structured nurse-led diabetes care in rural Africa. QJM, 104(7), pp.571-574. doi:10.1093/qjmed/hcr005
Sasongko. MB, Widyaputri, F., Agni. AN, Wardhana, FS, Kotha, S. Gupta, P.,
Widayanti, TW., Haryanto, S., Widyaningrum, R., Wong, TY., Kawasaki, R., & Wang, JJ. (2017). Prevalence of Diabetic Retinopathy and Blindness in Indonesian Adults With Type 2, American Journal of Ophthalmology, 181, ss. 79-87. doi:
10.1016/j.ajo.2017.06.019.
Simmons, L. (2009). Dorthea Orem´s self care theory as related to nursing practice in hemodialysis, Journal of Nurs Nephrol, 36 (4) ss. 419-21.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/19715109 [2020-02-08]
Socialstyrelse (2018). Nationella Riktlinjer för diabetesvård. Karlstad: Socialstyrelse.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-10-25.pdf [2019-12-18]
Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-29 sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2020-02-05]
*Verwey, R., van der Weegen, S., Spreeuwenberg, M., Tange, H., van der Weijden, T.
& de Witte, L. (2016). Process evaluation of physical activity counselling with and without the use of mobile technology: A mixed methods study. International Journal of Nursing Studies, 53, ss. 3-16. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2015.10.008
*Wang, L., Wang, Q., Hong, Y., Ojo, O., Jiang, Q., Hou, Y., Huang, Y. & Wang, X.
(2018). The Effect of Low-Carbohydrate Diet on Glycemic Control in Patients with Type 2 Diabetes Mellitus. Nutrients, 10(6), ss.661. doi: 10.3390/nu10060661.
*Welch, G., Allen, N., Zagarins, S., Stamp, K., Bursell, S. & Kedziora, R. (2011).
Comprehensive Diabetes Management Program for Poorly Controlled Hispanic Type 2 Patients at a Community Health Center. The Diabetes Educator, 37(5), ss.680–688. doi:
10.1177/0145721711416257
Willman, A. (2019). Hälsa och välbefinnande. I Edberg, A-K & Wijk, H. (red.) Omvårdnadens grunder: Hälsa och ohälsa. Studentlitteratur AB, Stockholm
World Health Organization (2018). Diabetes. Tillgänglig via
https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/diabetes [2020-01-28]
*Wu, S., Lee, M., Liang, S., Lu, Y., Wang, T. & Tung, H. (2011). Effectiveness of a self-efficacy program for persons with diabetes: A randomized controlled trial. Nursing
& Health Sciences, 13(3), ss. 335–343. doi: 0.1111/j.1442-2018.2011.00625.x.
1
6 Bilagor
Bilaga 1
Tabell 2: Relevansgranskningsmall
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1.
Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i
förhållande till det aktuella syftet*?
2 Är de deltagare som ingår i granskad studie relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
3.
Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4. Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
5.
Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?
2 Bilaga 2
Tabell 3: Kvalitetsmall för kvalitativ ansats
Ja, med motiveringen att… Delvis, med motiveringen att… Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen
att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
Metod
2. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4. Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
6. Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
3 7. Är metoden för datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
10. Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
11. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
12. Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
4 Tabell 4: Kvalitetsmall för kvantitativ ansats
Ja, med motiveringen att…
Delvis, med motiveringen att… Nej, med motiveringen att…
Går ej att bedöma, med motiveringen
att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
2. Är eventuella frågeställningar tydligt beskrivna?
Metod
3. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
4. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
5. Är undersökningsgruppen representativ?
6. Är inklusionskriterier och eventuella exklusionskriterier beskrivna?
7. Är undersökningsmetoden relevant i förhållande till studiens syfte?
8. Är validiteten diskuterad?
5 9. Är reliabiliteten diskuterad?
10. Är det beskrivet hur den statistiska analysen är utförd?
11. Är bortfallet beskrivet?
12. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
13.
Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
14. Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
15.
Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
6 Bilaga 3
Tabell 5: Presentation av resultatgrundande artiklar
Författare Titel Design och
eventuellt ansats versus usual care in patients with newly Adults with Type 2
Kvantitativ ansats.
7
Taghinejad, H.
(2018)
Diabetes som visades
HbA1c ≥ 8 % controlled trial of a nurse-led,
Pham, L. & Ziegert, K. (2016)
Sjuksköterskor Individuell intervju Innehållsanalys
8 without the use of mobile technology: diabetes typ 2 eller KOL. Mellan 40 och patienter, över 18 år.
Mätning (BMI) och
9 Type 2 patients at community health
10 Bilaga 4
Tabell 6: Sammanfattning av resultatgrundande artiklar
Författare Syfte Resultat
Andrews, R., Cooper, A., Montgomery, A., Norcross, A., Peters, T., Sharp, D., Jackson, N., Fitzsimons, K., Bright, J., Coulman, K., England, C., Gorton, J., McLenaghan, A., Paxton, E., Polet, A., Thompson, C. & Dayan, C. (2011).
Undersöka effekterna av diet och fysisk aktivitet på blodtryck och glukoskoncentrationer i blodet.
Resultat visar att gruppen som fick diet och diet plus fysisk aktivitet höjde den fysiska aktiviteten efter interventionen vid 6 och 12 månader, även
minskning av kroppsvikt, midjeomfång, bättre HDL och triglycerider och lägre
blodsockerkoncentrationen i jämförelse med kontrollgruppen.
Azami, G., Soh, K., Sazlina, S., Salmiah, M., Aazami, S., Mozafari, M.
& Taghinejad, H. (2018).
Att undersöka effektiviteten av ett sjuksköterskelett självhjälpsprogram för patienten med
långtidsblodsocker, HbA1.
De patienter som testades fick signifikant bättre resultat vid mätning av HbA1c, blodtryck, kroppsvikt. De fanns även en signifikant bättre egenvårdsförmåga.
11
Esden, J. & Nichols, M.
(2013)
Att undersöka effektiviteten av gruppbehandling för patienten med diabetes typ 2. Med en
patientcentrerad metod.
Att det är framgångsrikt att ha gruppträffar då det ger patienten kunskap om sin sjukdom för att bättre kunna hjälpa sig själv, ökad förmåga till egenvård.
Farmer, A., Hardeman, W., Hughes, D., Prevost, A., Kim, Y., Craven, A., Oke, J., Boase, S., Selwood, M., Kellar, I., Graffy, J., Griffin, S., Sutton, S. & Kinmonth, A. (2012)
Utvärderade effektiviteten av ett utbildningsgprogram som leddes av sjuksköterskor när det gäller medicinföljsamhet hos patienter med typ 2 diabetes.
Utbildningsprogrammet resulterade i att medicinföljsamheten förbättrades jämfört med kontrollgruppen.
Pham, L. & Ziegert, K.
(2016)
Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors
uppfattningar om hur hälsa främjas, med speciellt fokus på fysisk aktivitet, för patienter med typ 2-diabetes (T2DM) och/eller slutstadiet njursjukdom (ESRD).
Sjuksköterskor beskrev att genom att göra patienterna delaktiga och skapa positiva relationer gjorde det att hälsa uppstod. Det var också
framgångsrikt att utbilda både patienter och anhöriga om sjukdomen och uppmuntra till hälsofrämjande aktiviteter såsom fysisk aktivitet.
Slutsats: 4st kategorier: “Hälsa främjades genom att skapa en positiv relation”, “hälsa främjades genom att stödja patienter att delta i deras sociala sammanhang”,“hälsa främjades genom att ge utbildning till patienter och släktingar” och “ hälsa
12
främjades genom att ge stöd till att blir mer fysiskt aktiv”.
Price, C., Shandu, D., Dedicoat, M., Wilkinson, D. och Gill, G. (2011)
Se om ett strukturerat
utbildningsprogram i grupp påverkar långtidsblodsockret hos patienten, det glykemiska resultatet på lång sikt. ( 4 år)
Att det är ett framgångsrikt med denna utbildning i grupp samt regelbunden medicinering och möte med sjuksköterska regelbunden, Behandlingen ledde till förbättrat långtidssocker, HbA1C.
Verwey, R., van der Weegen, S., Spreeuwenberg, M., Tange, H., van der Weijden, T. & de Witte, L. (2016)
Syftet är att undersöka och utvärdera en accelerometer vid fysisk aktivitet;
hur processen nås fram till patienterna, hur det implementeras och hur nöjda patienterna känner sig utifrån ett rådgivningsprotokoll som används.
Utförandet av Self-Management Support
Programmet var tillräckligt; hos 83 % (grupp 1: n = 52, grupp2: n = 57) av patienterna genomfördes antalet och planering av konsultationerna avsedda.
Åttioåtta procent (n = 50) av patienterna i grupp 1 använde verktyget till slutet av
interventionsperioden. Tekniska problem uppstod hos 58 % (n = 33). Deltagare från grupp 1 var signifikant mer positiva: patienter: x2 (2, N = 113) = 11,17, p = 0,004, och sjuksköterskor: x2 (2, N = 19)
= 6,37, p = 0,040. Användningen av verktyget ledde till ökad medvetenhet om betydelsen av fysisk aktivitet, mer disciplin i att utföra det och mer njutning.
13
Wang, L., Wang, Q., Hong, Y., Ojo, O., Jiang, Q., Hou, Y., Huang, Y. &
Wang, X. (2018).
Att undersöka om lågkolhydratkost, LCD sänker blodsockret på kinesisk a-diabetes typ 2 patienter?
Jämfört med LFD-gruppen var det en större minskning av HbA1c-nivån i LCD-gruppen (−0,63
% mot −0,31 %, p <0,05). Doserna av insulin och faste blodglukoser (FBG) under den tredje månaden var lägre än vid baslinjen i båda grupperna. Jämfört med basvärden reducerades kroppsmassaindex (BMI) och totalt kolesterol (TC) i LCD-gruppen betydligt under den tredje månaden (p <0,05); Det fanns dock inga statistiskt signifikanta skillnader i LFD-gruppen
Welch, G., Allen, N., Zagarins, S., Stamp, K., Bursell, S. & Kedziora, R.
(2011).
Utvärderar den kliniska användbarheten hos ett
behandlingsprogram, som leds av sjuksköterskor, på latinamerikanska patienter med okontrollerad diabetes typ 2.
De som deltog i behandlingsprogrammet som leddes av sjuksköterskor hade större framgång när det gällde HbA1c, lägre stress och bättre blodtryck.
Wu, S., Lee, M., Liang, S., Lu, Y., Wang, T. &
Tung, H. (2011)
Att undersöka vilken effekt har ett utbildningsprogram för personer med Diabetes typ 2.
Att de som fick självhjälpsprogram fick högre poäng inom sin förmåga att hantera sjukdomen, högre förväntningar och bättre på att utföra egenvård samt att dessa personer också uppsökte sjukvården mindre jämfört med kontrollgruppen.