Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar. I litteraturöversiktens resultat framkom att sjuksköterskor upplevde ett flertal hinder för en patientcentrerad omvårdnad. Ett av de mest framträdande problemen var att språkliga barriärer medförde hinder i genomförandet av medicinska bedömningar och behandlingar. Tolkassisterade samtal betraktades vara en samtalsresurs men det kunde likväl hindra uppbyggandet av goda vårdrelationer och ur en annan synvinkel var tillgängligheten även bristfällig. Ett annat hinder i vårdandet var att sjuksköterskorna upplevde olika kulturella utmaningar som handlade om olika synsätt på hälsa och ohälsa, flyktingens intensiva
kommunikationsbeteenden och uttrycksätt, etnicitet i tolkanvändning och bristande
kompetens i utövandet av kulturellt anpassad vård. Resultat visade att sjuksköterskor erfor en osäkerhet kring lagar och föreskrifter som även kunde stå i strid mot de moraliska
värderingarna samt svårigheter gällande kontinuitet i vårdkedjan. Till följd av detta uttrycktes ett ökat behov av kunskap och goda förberedelser inför mottagandet av flyktingar. Att
etablera en tillitsfull vårdrelation rapporterades vara utmanande då flyktingen kunde misstro och förknippa sjuksköterskan med myndigheter. Trots känslomässig påverkan i vårdandet hade sjuksköterskor en positiv inställning då arbetet upplevdes som meningsfullt och berikande.
Litteraturöversikten har bidragit till en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor i vårdandet av flyktingar. Till följd av den ökade globaliseringen kommer sjuksköterskor att förr eller senare möta flyktingar inom olika vårdinstanser. Författarna anser därför att det är av stor betydelse att sjuksköterskor är väl utrustade med kunskap och
färdigheter om transkulturell omvårdnad, i syfte att bedriva hälsofrämjande och patientcentrerad omvårdnad och förhindra att kulturell smärta uppstår.
Referensförteckning
* ResultatartiklarAl-Baldawi, R. (2014). Migration och anpassning: den okända resan. (2.uppl., s. 164–165) Lund: Studentlitteratur.
Al-Modallal, H. (2016). Effect of intimate partner violence on health of women of Palestinian origin. International Nursing Review 63 (2), 259–66. DOI: 10.1111/inr.12239
Angel, B. & Hjern, A. (2004). Att möta flyktingar. Lund: Studentlitteratur.
Arwidson, C. & Eriksson, A. (2014). Hälso-och sjukvård till papperslösa och andra utsatta grupper i Sverige. I A. Ehrenberg. & Wallin. L (Red.), Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling. (2.uppl., s 497-506). Lund: Studentlitteratur.
Bergbom, I. (2017). Konsensusbegrepp som epistemologiska begrepp. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 47-52). Lund: Studentlitteratur.
Bhatia, R. & Wallace, P.(2007). Experience of refugees and asylum seekers in general practice. BMC Family Practice, 8 (48), 1-9. https://doi.org/10.1186/1471-2296-8-48 Bischoff, A., Schneider, M., Denhaerynck, K., & Battegay, E. (2009). Health and ill health of
asylum seekers in Switzerland: an epidemiological study. European journal of public health 19 (1), 59–64. DOI:10.1093/eurpub/ckn113
*Biswas, D., Kristiansen, M., Krasnik, A., & Norredam, M. (2011). Accsess to healthcare and alternative healthseeking stratergies among undocumented migrants in Denmark. BMC Public Health, 11:560. Doi DOI:10.1186/1471-2458-11-560
*Burchill, J. (2011). Safeguarding vulnerable families: work with refugess and asylum seekers. Comunity Practitioners 84 (2), 23-6. Hämtad från databasen CINAHL Complete.
*Burchill, J. & Pevalin, D. (2012). Barriers to effective practice for health visitors working with asylum seekers and refugges. Comunity Practiotioners. 85 (7), 20-23. Hämtad från databasen CINAHL Complete.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur och kultur.
Dahlborg- Lyckhage, E. (2017). Att analysera berättelser (narrativer). I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3.uppl., s. 171– 179). Lund: Studentlitteratur.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2.uppl., s.143-154). Lund: Studentlitteratur.
Dogan, H., Tschudin, V., & Özkan, I. (2009). Patient´s Transcultural Needs and Carer´s Etichal Responses. Nursing Ethics 16(6), 1-14.
https://doi.org/10.1177/0969733009341396
*Drennan, V M., & Joseph, J. (2005). Health visiting and refugee families: issues in professional practice. Leading Global Nursing Research. 49 (2), 155–163. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2004.03282.x
Ekblad, S., Linander, A., & Asplund, M. (2012). An exploration of the connection between two meaning perspectives: an evidence-based approach to helath information delivery to vulnerable groups of Arabic-and Somali-speaking asylum seekers in a Swedish context. Global Health Promotion. 19 (3). 21–31. DOI: 10.1177/1757975912453182 Eklöf, N., Hupli, M. & Leino-Kilpi, H. (2014). Nursés perceptions of working with
immigrants patients and interperters in Finland. Public health Nursing, 32(2), 143-150. | https://doi.org/10.1111/phn.12120|
Folkhälsomyndigheten. (2017). Flyktingar. Hämtad från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/halsa-i-olika- grupper/flyktingar/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering analys och present. Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserad examensarbeten (3.uppl., s. 141-152). Lund: Studentlitteratur.
Griffiths, R., Emrys, E., Lamb, C F., Eagar, S., & Smith, M. (2003). Operation Safe Haven: The needs of nurses caring for refugees. International Journal of Nursing Practice 9 (3), 183-190. https://doi.org/10.1046/j.1440-172X.2003.00422.x
*Gullberg, F., & Whilborg, M. (2014). Nurse´s experience of encountering undocumented migrant in Swedish emergency helathcare. International Journal Of Migration Health and Social Care. 10 (3), 148-158. http://dx.doi.org/10.1108/IJMHSC-08-2013-0027 Hanssen, I. (2007). Omvårdnad i ett mångkulturellt samhälle (3.uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2.uppl., s.411–419). Lund: Studentlitteratur. Hoffman, J., Liddell, B., Bryant, R-A., & Nickerson, A. (2018). The relationship between
moral injury appraisals, trauma exposure, and mental health in refugees. Depression and Anxiety, 35 (11), 1030-1039. doi.org/10.1002/da.22787
*Hultsjö, S., & Hjelm, K. (2005). Immigrants in emergency care: Swedish healthcare staff´s experiences. International Nursing Review 52. 276-285 https://doi.org/10.1111/j.1466- 7657.2005.00418.x
Jirwe, M., Momeni, P., & Emami, A. (2014). Kulturell mångfald. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s.341-356). Lund: Studentlitteratur.
Karolinska Institutet. (2015). Är artikeln peer reviewed?. Hämtad 2019-04-18. Från, https://kib.ki.se/whatsup/blog/ar-artikeln-peer-reviewed
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 69–77). Lund: Studentlitteratur.
Leininger, M.M. (2002). Transcultural Nursing and Globalization of Health Care. In M.M Leininger & M.R. McFarland (Eds.). Transcultural Nursing: concepts, theories, research and practice. (3rd ed., pp-3-44). New York, NY: McGraw-Hill.
Leininger, M.M. (2006a). Culture Care Diversity and Universality Theory and Evolution of the Ethnonursing Method. In M. M. Leininger & M. R. McFarland (Eds.), Culture Care Diversity and Universality: A worldwide Nursing Theory (pp 1-40). Sudbury, MA: Jones and Bartlett Publishers.
Leininger, M.M. (2006b). Culture Care Theory and Uses in Nursing Administration. In M. M. Leininger & M. R. McFarland (Eds.), Culture Care Diversity and Universality: A worldwide Nursing Theory (pp 367–368). Sudbury, MA: Jones and Bartlett Publishers. Migrationsinfo. (2019). Flyktingar i världen. Hämtad 15 februari 2019. Från,
https://www.migrationsinfo.se/migration/varlden/flyktingar-i-varlden/
Migrationsverket. (2019). Hälso-och sjukvård för asylsökande. Hämtad 15 april 2019. Från, https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/Medan-du- vantar/Halso--och-sjukvard.html
Mok, E., & Chiu, PC. (2004). Nurse-patient relationships palliative care. Journal of Advanced Nursing 48(5), 475-483. https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2004.03230.x
Morris, M D., Popper, S T., Rodwell, T C., Brodine, S K., & Brouwer K C. (2009). Health care barriers of refugees post-resettlement. Journal Of Community Health. 34 (6). 529- 538. doi: 10.1007/s10900-009-9175-3
*Ogunsiji, 0., Chok, H-N., Mashingaidze, G., & Wilkes, G. (2017). “I am still passionate despite the challenges”: Nurses navigating the care for refugess. Journal Of Clinical Nursing, 27(17-18), 3335-3344. doi.org/10.1111/jocn.13863
Omeri, A., Lennings, C., & Raymond, L. (2006). Beyond Asylum: Implications For Nursing and Health Care Deivery of Afghan Refugees in Australia. Journal Of Transculturell Nursing. 17 (1). 30–39. https://doi.org/10.1177/1043659605281973
Pergert, P., Ekblad, S., & Enskär, K. (2007). Obstacles to Transcultural Caring Relationships: Experiences of Health Care Staff in Pediatric Oncology. Journal of Pediatric
*Samarasinghe, K., Fridlund B., & Arvidsson B. (2010). Primary health care Nurse´s promotion of involuntary migrants family health. International Nursing Review. 57, 224–231. https://doi.org/10.1111/j.1466-7657.2009.00790.x
*Sandblom, M., & Mangario, E. (2017). The experience of nurses working within a voluntary network: a qualitative study of health care of undocumented migrants. Scandinavian
Journal of Caring Sciences. 31. 285-292.https://doi.org/10.1111/scs.12343
*Sevinc, S. (2018). Nurses Experience in a Turkish Internal Medicine Clinic with Syrian Refugees. Journal of trancultural nurses. 29 (3), 258–264.
https://doi.org/10.1177/1043659617711502
Sevinc, S., Kilic, S-P., Ajghif, M., Öztürk, M-h., & Karadag. E. (2016) Difficulties encountered by hospitalized Syrian refugees and their expectations from nurses. International Nursing Review 63 (3), 406–414. doi
org.esh.idm.oclc.org/10.1111/inr.12259
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Från, http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag-1982763_sfs- 1982-763
SFS 2008: 344. Hälso- och sjukvårdslag. Från, https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2008344-om-halso--och-sjukvard- at_sfs-2008-344
SFS 2013:407. Hälso- och sjukvårdslag. Från, http://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2013407-om-halso-och-sjukvard-till- vissa_sfs-2013-407
Socialstyrelsen. (2014). Vård för papperslösa: Vård som inte kan anstå, dokumentation och identifiering vid vård till personer som vistas i landet utan tillstånd. Hämtad 10 april 2019. Från,
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19381/2014-2-28.pdf Socialstyrelsen. (2015). Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter: ett
kunskapsunderlag för primärvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Från:
https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2015/2015-1-19/Sidor/default.aspx Socialstyrelsen. (2016). Vilken vård ska ett landsting erbjuda asylsökande och papperslösa?
Hämtad 22 Mars 2019. Från,
http://www.socialstyrelsen.se/vardochomsorgforasylsokandemedflera/halso- ochsjukvardochtandvard/vilkenvardskaerbjudas
SOSFS 2011:11. Hälsoundersökning av asylsökande m.fl. Stockholm: Socialstyrelsen.
*Suurmond, J., Seeleman, C., Rupp, I., Goosen, S., & Stroks, K. (2010). Cultural competence among nurse practiotioners working with asylum seekers. Nurse Education Today 30. 821-826. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2010.03.006
Svensk Sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/etik-
publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf
Tabassum, R., Macaskill, A., & Ahmad, I. (2000). Attitudes towards mental health in an urban Pakistani community in the United Kingdom. International Journal of Social Psychiatry, 43(3), 170-181. https://doi.org/10.1177/002076400004600303
UNRIC. (2016). FN:s flyktingkommissarie (UNHCR). Hämtad 16 februari 2016. Från, http://www.unric.org/sv/component/content/article/16-humanitarian/25742- fnsflyktingkommissarie
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Östlundh. L, (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3.uppl., s. 72–79). Lund: Studentlitteratur.