SLUTSATS - Att skapa social hållbarhet: Fastighetsägaren Hemsös möjligheter och restriktioner f

Uppsatsen bakgrund handlar om att dagens städer är ohållbara. Det handlar om

ekologiska, ekonomiska och sociala problem som alla är resultat av varandras tillstånd. Den sociala hållbarhet har dock varit fokus då en hållbarare stad först kan skapas när människor är överens om vilken möjlig framtid en stad bör ha som mål. En stad är uppbyggd av fastigheter vilket är dess fysiska rum och då Hemsö Fastighets AB har uttryckt en vilja av att skapa social hållbarhet så fick det bli uppsatsens syfte att förstå deras möjligheter och restriktioner. Hemsö Fastighets AB är en fastighetsägare vars verksamhet handlar om att förvärva och förvalta samhällsfastigheter. Dessa fastigheter må kanske inte vara de mest optimala för att implementera socialt hållbara åtgärder i jämfört med bostadsområden men för en stads helhet krävs det att dessa fastigheter också genomgår en hållbar stadsplanering.

Utifrån diskussionen bekräftar jag att det finns ett gap mellan att driva en verksamhet i denna bransch för Hemsö och viljan av att vara hållbar. Det går att konstatera att

företaget behöver mer information och fler initiativ för att veta hur de ska uppnå deras mål, vilket hållbarhetspolicyn är ett exempel som faktiskt är i linje med att skapa en hållbar utveckling. Det krävs att Hemsö tar reda på hur de kan bli så socialt och

ekologiskt hållbara som möjligt och sedan dirigera investeringar till de åtgärderna. För utan den kunskapen så uppfylls det ekonomiska hållbara målet på oansträngda premisser.

Denna uppsats visar genom Jane Jacobs teorier hur ett socialt hållbart samhälle kan se ut och referenser menar att de verksamheter som bedrivs i stadens fysiska rum bör vara cirkulärt ekonomiska för människan och naturens skull. Genom att anamma dessa teorier kan Hemsö skapa en hållbarare stadsutveckling.

De restriktioner som förts fram i denna uppsats är bygglov, detaljplan, hyresavtal och lönsamhetskrav. I diskussionen upptäcktes även två mindre restriktioner vilket är 1) Hemsös marknadsstrategi där jag menar att Hemsö kan förvärva fastigheter i mindre attraktiva kommuner för att satsa på befintliga byggnader istället för nyproduktion och 2) att Hemsö inte kan tänka sig starta egna verksamheter i sina fastigheter med exempelvis cirkulära affärsmodeller. Utifrån min diskussion så menar jag att Hemsö kan expandera sin marknad för att göra dem restriktionerna till möjligheter. De möjligheter jag ser är därför följande: Hemsö kan utvecklas mer hållbart genom att anställa en form av Jacobs

offentliga person för att främja medborgardialog. Detta kommer ge Hemsö en bättre

insyn i området fastigheten befinner sig i och kan i sin tur minska på deras förvaltningskostnader och höja fastighetsvärdet genom att bättre förstå vad som efterfrågas. Hemsö behöver aktivare skapa blandning i sina verksamheter genom att uttöka öppettider, dela upp lokaler, använda marken runt omkring byggnader genom att införa ekosystemtjänster och inkludera alla människor som vistas och bor runt

fastigheten. Om Hemsö inte hittar passande hyresgäster kan Hemö omformulera sin ställning så att de själva aktivt kan få igång verksamheter i sina fastigheter, speciellt de vakanta, för att skapa en hållbar stadsutveckling och hjälpa till att lösa problem som de ser. Hemsö bör även överväga att avsätta en del av vinsten från sitt ekonomiska

hållbarhetsmål för att uppnå hållbarhetspolicyn och dirigera sin tillväxt till hållbara ändamål som gynnar Hemsö på sikt. Hemsö kan utifrån de diskuterade möjligheterna och restriktionerna bli en samhällskatalysator i de stadsdelar som Hemsö befinner sig i och skapa en del av den hållbara stadsutveckling som krävs.

REFERENSLISTA

Akademiska artiklar

Blomé, G. (2011). Organizational and Economic Aspects of Housing Managment in Deprived Areas. Kungliga tekniska högskolan. Stockholm: E-print

John, B., Keeler, W. L., Wiek, A. & Lang, J. D. (2015) How much sustainability substance is in urban vision? - An analysis of visioning projects in urban planning.

Cities - the international journal of urban policy and planning. 48 (novemeber

2015). s 86-98.

Mateus, R., Barbosa, J. A. & Bragança, L. (2014) New approach addressing sustainability in urban areas using sustainable city models. International Journal of Sustainable

Building Technology and Urban Development,vol. 5, no. 4, pp. 297-305.

Olsson, S. (2012) Social hållbarhet i ett planeringsperspektiv. Stencil.

Piketty, T. & Chancel, L. (2015). Carbon and Inequality: from Kyoto to Paris - Trends in the global inequality of carbon emissions (1993 - 2013) & prospects for an equitable adaptation fund. Paris school of economics.

Böcker

Agyeman, J. (2013) Introducing just sustainabilities: policy, planning and practice. London: Zed Books.

Bryman, A. & Nilsson, B. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder 2 uppl. Malmö: Liber.

Jackson, T. & Lindgren, S. (2009) Välfärd utan tillväxt: så skapar vi ett hållbart

samhälle. Stockholm:Ordfront.

Jacobs, J. (2005) Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos.

Leggewie, C. & Welzer, H. (2010) Slutet på världen så som vi känner den: klimatet,

framtiden och demokratins möjligheter. Göteborg: Daidalos.

Ponting, C. (2007) A new green history of the world: the environment and the collapse of

Taylor, P. & Flint, C. (2011) Political geography: world-economy, nation-state and

locality 6 uppl. Harlow: Edinburgh Gate.

Intervjuer

Franzén, Mats, 151020, Professor i sociologi, Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF)

Berggren, Per, 151216, VD på Hemsö

Kihlström, Anders, 151215, Förvaltare på Hemsö norrort Lindén, Mattias, 151216, Förvaltare på Hemsö

Frisk, Ulrika, 151218, HF-chef på Hemsö

Internet

Cradlenet (2015). “Vad är cirkulär ekonomi?”, http://www.cradlenet.se/cirkular-ekonomi/ [Hämtad den 2015-11-19]

Förenta nationerna (2015-09-25). “UN adopts new Global Goals, charting sustainable development for people and planet by 2030”,

http://www.un.org/apps/news/story.asp?NewsID=51968#.VkiJzXbRbIV [Hämtad den 2015- 11-05]

Global footprint network (2015). “Earth overshoot day 2015”, http://www.overshootday.org/ [Hämtad den 2015-11-18]

Stockholm Stad (2015-3-6). “Stockholm ska vara hållbarhetens huvudstad 2030”, http://bygg.stockholm.se/-/Nyheter/Hallbar-stad/Stockholm-ska-vara-hallbarhetens- huvudstad-2030/ [Hämtad den 2015-11-5]

Stockholm Stad (2015-5-21). “Forum för hållbara fastigheter”, http://www.stockholm.se/Fristaende-

webbplatser/Fackforvaltningssajter/Fastighetskontoret/Hallbara-fastigheter/ [Hämtad den 2015-11-5]

Rapporter

Alfredsson, E. & Wijkman, A. (2014). The inclusive Green Economy, Shaping society to

Department of Economic and Social Affairs, DESA (2013). World Economic and Social

Survey 2013 - Sustainable Development Challanges. United Nations publication,

E/2013/50/Rev. 1 ST/ESA/344.

Hemsö AB (2014). Hemsö Årsredovisning 2014. Tillgänglig:

http://www.hemso.se/finansiell-information/rapporter/ [Hämtad den 2015-11-24]

Hemsö AB (2015). Hållbarhetspolicy 2.0. Tillgänglig:

http://www.hemso.se/om/hallbarhet/ [Hämtad den 2015-11-26]

Jacoby, Per. Detta är FN. Förenta nationerna: FN fakta nr 3/11. [Faktablad] Tillgänglig: http://www.fn.se/PageFiles/14110/3-11%20F%C3%B6renta%20Nationerna.pdf

Norden (2015). Moving towards a circular economy - Successfull Nordic buisness

models. Danmark, Munken polar. Tillgänlig: http://norden.diva-

portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A852029&dswid=-1459

Oxfam (2015-12-2). Extreme Carbon Inequality: Why the Paris climate deal must put the

poorest, lowest emitting and most vulnerable people first. Tillgängligt:

https://www.oxfam.org/sites/www.oxfam.org/files/file_attachments/mb-extreme- carbon-inequality-021215-en.pdf [Hämtad den: 2015-12-5]

Stockholm Stad (2015). Handlingsplan för Forum för hållbara fastigheter.

https://dub113.mail.live.com/mail/ViewOfficePreview.aspx?messageid=mgt0VWL4 Zx5RGa4QAeC8tyNg2&folderid=flinbox&attindex=2&cp=-

1&attdepth=2&n=81744693 senast ändrad 7/10 - 2015, hämtad 5/11 - 2015)

Stockholm Stad (2015). Skillnadernas Stockholm. Komissionen för ett socialt hållbart stockholm. Tillgänglig:

http://www.stockholm.se/PageFiles/1020704/Rapport%201%20Skillnadernas%20St ockholm,%20juni%202015.pdf (2015-11-22)

Sweden Green Building Council (2015). Citylab Action - Guide för hållbar

stadsutveckling v. 1.0. Tillgänglig: https://www.sgbc.se/docman/citylab-action-

2015/608-citylab-action-v-1-0-forhandskopia

United Nations, Department of Economic and Social Affairs, ESA (2015). World

Urbanization Prospects: The 2014 Revision. (ST/ESA/SER.A/366) Tillgänglig:

esa.un.org/unpd/wup/FinalReport/WUP2014-Report.pdf

Världsnaturfonden, WWF (2013). Urban solutions for a living planet. Solna, WWF Sverige. Tillgänglig: http://www.wwf.se/source.php?id=1491525 (2015-11-22)

Wrap (2015). Economic Growth Potential of More Circular Economies. Banbury. Tillgänglig: http://www.wrap.org.uk/content/economic-growth-potential-more- circular-economies

Wijkman, A. & Skånberg, K. (2015). The Circular Economy and Benefits for Society,

Jobs and Climate Clear Winners in an Economy Based on Renewable Energy and Resource Efficiancy. Club of Rome, MAVA Foundation.

World Commission on Environment and Development, WCED (1987). Our common

future. Oxford univ. Press, Oxford. Tillgänglig: www.un-documents.net/our-

common-future.pdf (2015-11-18)

World health organisation, WHO (2013). Combined or multiple exposure to health

stressors in indoor built environments. UN City, Danmark, Köpenhamn.

Tillgängligt: http://www.euro.who.int/en/health-topics/environment-and-

health/Housing-and-health/publications/2014/combined-or-multiple-exposure-to- health-stressors-in-indoor-built-environments [Hämtad den: 2015-12-7]

In document Att skapa social hållbarhet: Fastighetsägaren Hemsös möjligheter och restriktioner för att skapa ett mer levande och självförsörjande stadsrum (Page 30-35)