Slutsats

De slutsatser som kan avläsas utifrån lärares erfarenheter av extra anpassning och särskilt stöd är att utifrån hur lärarna arbetar med extra anpassningar och särskilt stöd kunde tre kategorier utläsas. De arbetar utifrån planering och lektions struktur, utifrån elevernas förutsättningar och utifrån skolansresurser. En annan slutsats som drogs är att utifrån vilka elever som är i behov av extra anpassning och särskilt stöd kunde tre kategorier utläsas. De som inte når målen, de som har någon form av fysisk- eller psykisk funktionsnedsättning och de som behöver det. Utifrån planering och lektions struktur drogs slutsatser att planering och struktur blir viktigt för läraren när det kommer till hur lärarna arbetar med extra anpassning och särskilt stöd. Lärarna betonar att det är viktigt att ha ett tydligt start och stopp på lektionen, en bra struktur på lektionen och att ge tydliga instruktioner. Utifrån eleverna förutsättningar drogs slutsatser att det är viktigt för lärarna att göra extra anpassningar för att eleverna ska känna sig trygga och säkra på lektionerna. Lärarna gör även extra anpassningar för elever som känner obehag av kroppskontakt i olika former samt att lärarna använder sig av mindre grupper för att eleverna ska slippa känna oro och obehags känslor. En annan slutsats är att lärarna gör extra anpassningar i de teoretiska delarna av undervisningen genom att låta eleverna göra uppgifterna muntligt istället för skriftligt. Lärarna låter även elever som är nyanlända få skriva och ta emot instruktioner på sitt eget hemspråk. Utifrån skolans resurser dras slutsateser att lärarna använder hjälpmedel i form av material av olika slag som en extra anpassning. En annan slutsats är att lärarna ger eleverna särskilt stöd och extra anpassningar i form av extra tid och extra lektioner i exempelvis simning. Lärarna använder sig även av resurspersoner som studiehandledare, simlärare och sva-lärare som en extra anpassning för eleverna. En annan slutsats som drogs är att extra anpassningar används i större utsträckning än särskilt stöd.

35 Utifrån de elever som inte når målen drogs slutsatser att en målgrupp som får extra anpassning och särskilt stöd är de elever som är svaga i ämnet idrott och hälsa, elever som har läs och skriv svårigheter samt elever som är nyanlända. Utifrån de elever som har någon form av fysisk- eller psykisk funktionsnedsättning kunde slutsatser dras att en målgrupp är elever med funktionsnedsättning, synnedsättning eller elever med någon form av diagnos som får extra anpassning och särskilt stöd. Den sisat målgruppen som får extra anpassning och särskilt stöd är de som behöver det. Resultatet visar på att det är elever som känner sig rädda, osäkra och obekväma samt de som har svårt att ta instruktioner.

36

Referenser

Ahlberg, Ann (2013). Specialpedagogik I ideologi, teori och praktik – att bygga broar. Malmö: Liber AB.

Armour, Kathleen & Griffiths, Mark (2012). ”Case study research”. I Armour, Kathleen & Macdonald, Doune (Red.), Research methods in physical education and youth sport. New York/ London: Routledge.

Bryman, Alan (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.

Christoffersen, Line & Johannessen, Asbjørn (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Johanneshov: MTM.

Ennis, Catherine D. & Chen, Senlin (2012). “Interviews and focus groups”. I Armour, Kathleen & Macdonald, Doune (Red.), Research methods in physical education and youth

sport. New York/ London: Routledge.

Haegele, Justin A & Park, Seung Yeon (2016). Utilizing Generalization Tactics to Promote

Leisure-Time Physical Activity for Students with Intellectual Disabilities. Strategies: A

Journal for Physical and Sport Educators, v29 n4 s. 19-23 2016.

Hastie, Peter & Hay, Peter (2012). “Qualitative approaches”. I Armour, Kathleen & Macdonald, Doune (Red.), Research methods in physical education and youth sport. New York/ London: Routledge.

Hassmén, Nathalie & Hassmén, Peter (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Hollingshead, Aleksandra & Klein, Emily (2015). Collaboration between Special and

Physical Education: The Benefits of a Healthy Lifestyle for All Students. TEACHING

37 Hudson, Brian (2002). Holding complexity and searching for meaning: Teaching as reflective

practice. Journal of Curriculum Studies, 34:1, 43-57.

Hudson, Brian & Meyer, Meinert A (2011). Beyond Fragmentation: Didactics, learning and

teaching in Europe. Leverkusen: Barbara Budrich Publishers.

Isaksson, Joakim (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: om skolans insatser

för elever i behov av särskilt stöd. Umeå: Umeå universitet.

Isaksson, Joakim, Lindqvist, Rafael & Bergström, Erik (2010). Struggling recognition and

inclusion parents’ and pupils’ experiences of special support measures in school.

International Journal of Qualitative studies on Health and Well-being, v 5(1) Feb 2010.

Jerlinder, Kajsa, Danermark, Berth & Gill, Peter (2010). Swedish primary‐school teachers’

attitudes to inclusion – the case of PE and pupils with physical disabilities. European Journal

of Special Needs Education.

Jank, Werner & Meyer, Hilbert (1997) “Nyttan av kunskaper i didaktisk teori”. I Uljens, Micahel (Red.), Didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Jones, Ian (2015). Research methods for sport studies. New York: Routledge

Kansanen, Pertti (1997). “Vad är skolpedagogik?”. I Uljens, Micahel (Red.), Didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Lee, Jihyun & Haegele, Justine A (2016). Understanding Challenging Behaviors of Students

with Autism Spectrum Disorder in Physical Education. Journal of Physical Education,

Recreation & Dance, v87 n7 p27-30 2016. 4 pp.

Lin, Jin-Ding; Lin, Pei-Ying; Lin, Lan-Ping; Chang, Yu-Yu; Wu, Sheng-Ru; Wu, Jia-Ling (2010). Physical Activity and Its Determinants among Adolescents with Intellectual

Disabilities. Research in Developmental Disabilities: A Multidisciplinary Journal, v31 n1 s.

38 Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2016). Undervisning i teori och praktik – en

introduktion i didaktik. Umeå: Fundo Förlag AB.

Menear, Kristi S. & Neumeier, William H (2015). Promoting Physical Activity for Students

with Autism Spectrum Disorder: Barriers, Benefits, and Strategies for Success. Journal of

Physical Education, Recreation & Dance, v86 n3 p43-48 2015. 6 pp.

Menear, Kristi Sayers & Smith, Shannon C. (2011). Teaching Physical Education to Students

with Autism Spectrum Disorders. Strategies: A Journal for Physical and Sport Educators, v24

n3 p21-24 Jan-Feb 2011.4 pp

Morley, David., Bailey, Richard., Tan, Jon & Cooke, Belinda (2005). Inclusive Physical

Education: teachers’ views of including pupils with Special Educational Needs and/or disabilities in Physical Education. European Physical Educational Review. 11(1), s.84-107.

Roth Kristi & Columna Luis (2013). Physical Education for Children with Disabilities in

Segregated Classes. Journal of Physical Education, Recreation & Dance v 83 n 5 s. 3-56

2013.

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartimentet.

Skolinspektionen (2016). Skolans arbete med extra anpassningar, kvalitetsrapport. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket (2017). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Skolans

värdegrund och uppdrag. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer – arbete med extra

anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Elanders Sverige AB.

Skolverket (2017) Skolplikt och rätt till utbildning.

https://www.skolverket.se/regelverk/juridisk-vagledning/skolplikt-och-ratt-till-utbildning- 1.126411 (hämtad 2017-10-03).

39 Vetenskapsrådets (2017). God forskingssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wahlström, Ninni (2015). Läroplansteori och didaktik. Malmö: Gleerup utbildning AB.

Öhman, Johan (2014). Om didaktikens möjligheter – ett pragmatiskt perspektiv. Utbildning &

40

Bilaga 1, Intervjuguide

Info till mig själv:

Tala om för intervjupersonen de etiska apsekterna Tid: 30-45 min.

Tala om att jag kommer spela in ljudet.

Bakgrundsfrågor:

1. Hur gammal är du?

2. Har du någon lärarlegitimation? - 2a. -Ja, vart utbildade du dig? - 2b. -Nej, vilken utbildning har du?

3. Hur länge har du arbetat i som lärare/idrottslärare? - 3a -Har du vart på samma skola hela tiden? 4. Hur länge har du arbetat på den här skolan? 5. Undervisar du i något mer ämne?

6. Hur stora är de klasser som du undervisar i?

7. Hur många gånger i veckan har eleverna idrott och hälsa?

8. Vilken inställning upplever du att elever har till idrottsundervisningen överlag?

Läraren:

9. Hur skulle du förklara innebörden av extra anpassningar och särskilt stöd? - 9a. -Vad innebär extra anpassningar för dig?

- 9b. -Vad innebär särskilt stöd för dig?

10. Ge exempel på hur du som lärare utmanar och ger eleven variation i sina extra anpassningar?

11. Upplever du att du har kompetensen att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd? - 11a. -Upplever du att du skulle behöva mer utbildning om extra anpassningar och

särskilt stöd?

- 11b. -Fick du någon utbildning om extra anpassning och särskilt stöd under din utbildning till lärare?

41

Innehållet:

12. Hur upplever du att du arbetar med extra anpassningar inom idrott och hälsa? 13. Är det något lektionsinnehåll som kan behöva extra anpassning och på vilket sätt?

Exempelvis: Simning, orientering, dans, teorilektioner?

14. Är det något ämnesinnehåll där du upplever att det är svårare att arbeta med extra anpassningar?

- 14a. -På vilket sätt anser du att det är svårt?

15. Är det någon del i kunskapskraven där du upplever att det är lättare eller svårare att arbeta med extra anpassningar och särskilt stöd?

16. Berätta om hur du planerar din undervisning för att anpassa utifrån elevernas behov? 17. Om det finns en resursperson i någon av de klasserna du undervisar, är hen med på

idrottslektionen?

- 17a. -Ja, Använder du i så fall resurspersonen som stöd i din undervisning?

- 17b. -Nej, känner du att det kan behövas extra stöd eller hjälp från en resursperson på idrottslektionerna?

Eleven:

18. Hur skulle du beskriva de elever som får extra anpassning? - 18a. -Av vilken anledning får dessa elever extra anpassning?

- 18b. -Är det för att de inte når målen eller för att de har någon form av handikapp/diagnos?

19. Hur gör du så att alla elever ska nå målen?

- 19a. -Krävs det någon form av extra anpassning eller särskilt stöd för visa elever? 20. Hur upplever du att det fungerar att inkludera alla elever i undervisningen?

- Exempelvis: de som behöver extra anpassning, de som är i behov av särskilt stöd - 20a. -Hur upplever du att elever med extra anpassning fungerar på dina lektioner? - 20b. -Hur upplever du att elever med särskilt stöd fungerar på dina idrottslektioner?

Avslutning:

21. Är det något ytterligare som du vill tillägga?

42

Bilaga 2, Utskick till lärarna

Hej!

Här kommer ytterligare information om studien samt dess genomförande.

Som tidigare nämnts är syftet med min examensuppsats att undersöka idrottslärares erfarenheter av extra anpassningar under lektioner med elever med särskilda behov och elever som inte når målen. Dina tankar och erfarenheter är av stor betydelse för mig i mitt examensarbete. Innehållet från intervjun kommer enbart användas till syfte för studien. Samtliga namn och skolor kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att varken ditt eller din skolas namn kommer kunna spåras i uppsatsens text. Vill du avbryta din medverkan under studiens gång har du full rätt att göra det.

För att underlätta mitt arbete har jag en förhoppning om att få spela in intervjun. Ljudfilen kommer givetvis även den att behandlas konfidentiellt och raderas då arbetet är klart.

Har du några frågor eller funderingar är det bara att du hör av dig.

Tack för din medverkan!

Vänliga hälsningar

Anton Ryberg

Telefonnummer: xxx xxx xxxx Mailadress: xxxxxxx@hotmail.com