Syftet med studien var att utifrån Montiel-Overalls samarbetsmodeller och den insamlade empirin skapa en djupare förståelse för vad som utgör ett gott samarbete mellan
skolbibliotekarier och lärare i avseendet att tillämpa skolbiblioteket som en resurs för MIK-pedagogik. Kapitlet sammanfattar studiens slutsatser under respektive frågeställning.
1. Analyserat genom Montiel-Overalls fyra samarbetsmodeller: hur ser samarbetet ut mellan lärare och skolbibliotekarier gällande MIK-pedagogiska insatser på olika typer av skolbibliotek?
Modell A: Coordination - Man kan passa in samtliga respondenter under modell A eftersom alla sysslade med likartad och enklare MIK-arbete i sitt vardagliga arbete. Detta sker i form av punktinsatser inom informationssökning, källkritik och upphovsrätt. Denna modell ter sig vara en naturlig del av skolbibliotekariens vardag. Under modell A sker inget djupare samarbete med lärarna, men kan ändå bidra till elevernas måluppfyllelse inom MIK-lärande. Varför flera av respondenterna inte lyckades nå andra modeller av samarbete berodde på flera saker, mestadels på grund av överbelastning och tidsbrist. Coordination kan uppnås på kort tid och kräver inga större insatser. Det skedde ofta i början av terminer då skolbibliotekarierna träffade lärarna och planerade.
Skolbibliotekarien antas ha en pedagogisk roll, precis som Kühne (1993) och Folkesson (2007) påpekar. Todd och Kuhlthaus (2005) uppfattning om att skolbiblioteket har en betydande roll för elevers kunskapsutveckling stärks i och med att alla skolbibliotekarier i studien arbetar mer eller mindre med MIK, beroende på varierande förutsättningar.
Modell B: Cooperation/Partnership – I jämförelse mot modell A förväntas både lärare och skolbibliotekarie ha befintliga MIK-kunskaper för att kunna jobba på var sitt håll. Det mesta av Annas arbete nådde aldrig över modell A, men under vissa aktiviteter tyckte jag att man såg ett mönster som liknar modell B. Här jobbar man med lite mer avancerade aktiviteter och pågående projekt som kräver mer av parterna. Anna har lärt några lärare att arbeta själva med MIK och kan på så vis arbeta på annat håll samtidigt som både lärarna och Anna bidrog till elevernas måluppfyllelse inom MIK. Robert jobbade tillsammans med en IT-pedagog på några av sina skolor och skapade på det sättet ett partnerskap i och med att de båda kunde använda sin expertis för att bidra till elevers MIK-mål. Eva jobbade till stor del inom den här modellen. På hennes skola hade man konkreta mål och konkreta
aktiviteter som skall inkorporeras gällande MIK i undervisningen. På det viset kunde skolbibliotekarie och lärare arbeta på var sitt håll med MIK-undervisning. Aktiviteterna här bestod av databasträning, workshops med sociala medier, creative commons och så vidare. Komplexiteten ökar linjärt med högre årskurser. Detta skapar ett partnerskap inom ramarna för hur Montiel-Overall beskriver modell B. Loertscher (2000) menar att denna modell ofta reflekterar skolbibliotekariens engagemang.
Modell C: Integrated instruction och Modell D: Integrated curriculum –
Datamaterialet gav ingen större distinktion mellan dessa modeller. Den enda respondenten som nådde till den här modellen var Fredrik. Montiel-Overall menar att det här är det utopiska samarbetet. Det var inte direkt förvånande att det mest utvecklade skolbiblioteket med flest skolbibliotekarier är det som når upp till det bästa samarbetet. Fredrik beskrev arbetssituationen som väldigt positiv. En av de stora anledningarna var att rektorn är ansvarig för och väldigt involverad i skolbiblioteket, vilket i sin tur gör att Fredrik blev inkluderad i pedagoggrupperna och på så vis får en ingång att samarbeta tätt med både lärare och rektor. På vis bildades det utopiska samarbetet mellan rektor, lärare och skolbibliotekarie. Fredrik och hans kollegor var alltid involverade i de pedagogiska sammanhangen när personalträffar tar plats. De är med i den pedagogiska arbetsgruppen. Inom den här modellen kunde skolbibliotekarierna vara med i långvariga projekt inom MIK och dessutom delta i lärarnas ämnesundervisning. På vis skapades en kontinuitet i Fredriks samarbete med lärarna gällande MIK-arbetet snarare än punktinsatser.
Skolbibliotekarierna arbetar sida vid sida av lärarna och med rektorn som överordnad administratör. Detta överensstämmer med Loertschers (2000) idé om att skolbiblioteken skiljer sig åt när det kommer till hur välutvecklade de är, vilket i sin tur påverkar deras betydelse i undervisningen. Fredriks skolbibliotek är bevisligen välutvecklat och därför kan de påverka undervisningen inom MIK.
2. Vilka faktorer kan identifieras som möjliggör eller begränsar samarbetet mellan skolbibliotekarierna och lärarna?
Respondenterna betonade hur viktigt det är att visa upp sig själv och sin verksamhet för lärarna och skolledningen för att ett samarbete skall ta plats. Samtliga respondenter uttryckte att det är oerhört viktigt att ha en engagerad rektor och skolledning för att ett samarbete skall kunna ske på ett effektivt sätt. Alla respondenter utom Fredrik uttryckte
ett starkt missnöje med att det inte finns tid nog att genomföra MIK-aktiviteter i den utsträckning de vill och behövs. Det kommer inte fram någonstans i datamaterialet att samarbetet mellan skolbiblioteket och pedagogisk personal utvärderas på ett jämlikt sätt för alla parter. Flera respondenter påpekade att det finns ett motstånd bland vissa lärare när det gäller att samarbeta med skolbiblioteket. Det framgår i analysen att det i största grad är svensklärare som är villiga att samarbeta gällande MIK-arbete medan det är
naturvetenskapligt orienterade lärare som inte samarbetar. Det finns en vilja bland
skolbibliotekarierna att utbilda lärare i hög grad för att effektivisera MIK-undervisningen samt inkorporera MIK inom alla ämnen. På så vis kan skolbibliotekarier lära lärare att vara bättre på att använda sig av digitala resurser. Samtliga respondenter är övertygade om att de bidrar till elevernas måluppfyllelse inom MIK, trots att ingen har kunnat uttrycka ett sätt att mäta detta.
REFERENSLISTA
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015) Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.
Alexandersson, M., Limberg, L. (2009) Learning and Information Seeking. Encyclopedia
of Library and Information Science. Dec. 2009, utg. 3, p. 3252–3263.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2. Uppl. Stockholm: Liber.
Dalen, M. (2015) Intervju som metod. 2. Uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Donham, J. (1999) Collaboration in the media center: Building partnerships for learning.
NASSP Bulletin. Vol. 83, no. 605 (Mar.): p. 20–26.
https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/019263659908360504?journalCode=buld
(Hämtad 4/11/18)
Fejes, A. & Thornberg, R. (2015) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Folkesson, L. (2007) Samspel mellan lärare och bibliotekspersonal, i Textflytt och sökslump: informationssökning via skolbibliotek. Forskning i fokus. Vol. 36, 2 rev. uppl. Stockholm: Liber distribution.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:883694/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 4/11/18)
Ford, B. J. (1996) All together now. School Library Journal. Vol. 42, no. 4 (Apr.): p. 48.
Föreningen film- och mediepedagogik (FOMP). (2017) Unga, unga och medier – en
konferens i Umeå om MIK. Umeå: Länsbiblioteket.
http://www.fomp.se/unga-ungar-och-medier-en-konferens-i-umea-om-mik/ (Hämtad 22/10/18)
Gärdén, C. (2017) Skolbibliotekets roll för elevers lärande – en forsknings och
kunskapsöversikt år 2010–2015. Nationell biblioteksstrategi. Kungliga biblioteket.
http://www.kb.se/Dokument/Nationell%20biblioteksstrategi/Skolbibliotekets%20roll_slut
version.pdf (Hämtad 4/10/18)
Henning-Ingemarsson, J (2010) Elevers kunskapsarbete i skolbiblioteket: en
kunskapsöversikt. Stockholm: Nationella skolbiblioteksgruppen.
http://glafs.se/dok/Kunskapsoversikt_NSG2010.pdf (Hämtad 11/12/18)
Kühne, B. (1993) Biblioteket – skolans hjärna?: skolbiblioteket som resurs i det
undersökande arbetssättet på grundskolan. Diss. Studia psychologica et paedagogica
series altera civ. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Kivilouto, J. (2015) Information literacy and DigiNatives: Expanding the role of academic libraries. IFLA Journal. Vol. 4. No 4. P. 308-317.
https://www.ifla.org/files/assets/hq/publications/ifla-journal/ifla-journal-41-4_2015.pdf
(Hämtad 09/10/18)
Limberg, L. (2003) Skolbibliotekets pedagogiska roll: en kunskapsöversikt. 2 uppl. Stockholm: Fritze.
http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A876846&dswid=-621 (Hämtad 3/11/18)
.
Limberg, L., Lundh A. (2013) Skolbibliotekets roller I förändrade landskap. Lund: BTJ Förlag.
https://www.kb.se/Dokument/Bibliotek/projekt/Slutrapport%202013/Skolbibliotekets%20
roller%20slutrapport%202013.pdf (Hämtad 3/9/18)
Limberg, L., Hultgren. F., Jarneving B. (2002) Informationssökning och lärande: en
forskningsöversikt. Skolverkets monografiserie. Stockholm: Skolverket.
Loertscher, D. V. (1982) Second revolution: A taxonomy for the 1980s. Wilson Library
Bulletin. Vol. 56 (feb.): p. 412–21.
Loertscher, D. V. (2000) Taxonomies of the School Library Media Program. 2nd Edition. San José: Hi Willow Research & Publishing.
Montiel-Overall, P. (2005) A Theoretical Understanding of Teacher and Librarian Collaboration (TLC). School Libraries Worldwide. Vol. 11. Number. 2. July 2005. P.
24-48. https://pdfs.semanticscholar.org/e7c7/907d2ef3e7ea7babf67b0d13e4fb2b2f5717.pdf
(Hämtad 13/10/18)
Montiel-Overall, P. (2005) Toward a Theory of Collaboration for Teachers and Librarians.
Research Journal of the American Association of School Librarians. Volume 8.
http://www.ala.org/aasl/sites/ala.org.aasl/files/content/aaslpubsandjournals/slr/vol8/SLMR
_TheoryofCollaboration_V8.pdf (Hämtad 13/10/18)
NESH (1999) Forskningsetiske retningslinjer for samfunnsvitenskap, humaniora, juss og
teologi. Oslo: Den nasjonale forskningsetiske komité for samfunnsvitenskap og
humaniora.
SICS (2017) Tretton röster om skolans digitalisering.
https://www.sics.se/media/news/tretton-roster-om-skolans-digitalisering (Hämtad
18/10/18)
Russell, S. (2002) Teachers and library media specialists: Collaborative relationships.
Teacher Library Media Specialist. Vol. 29, no. 5: p. 35–38.
https://search.proquest.com/openview/df30c814656ebce6b6e6d19dcce02dd7/1?pq-origsite=gscholar&cbl=38018 (Hämtad 19/12/18)
Sundin, O., Haider, J. (2016) Algoritmer i samhället. Lunds universitet. Institutionen för kulturvetenskaper. http://portal.research.lu.se/ws/files/5962122/8851333.pdf (Hämtad 20/11/18)
Statens medieråd (2014). Kom igång med MIK! Ett metodmaterial för skolbibliotekarier.
https://statensmedierad.se/download/18.2f86e6de1501d30083327b42/1444048005822/ko
m-igang-med-mik-skolbibliotekarier.pdf (Hämtad 10/10/18)
Södertörns högskolebibliotek & Frimodt, F. (2015) Skolbibliotek i lärarutbildningen.
https://www.kb.se/dokument/Samverkan/Skolbibliotek%20i%20l%C3%A4rarutbildningen. pdf (Hämtad 13/9/18)
Todd, R., Kuhlthau, C. (2005) Student learning through Ohio School Libraries Part 1: How effective school libraries help students. School Libraries Worldwide. Vol 11, nr. 1, p. 63–88.
https://www.researchgate.net/publication/265043672_Student_Learning_Through_Ohio_
School_Libraries_Part_1_How_Effective_School_Libraries_Help_Students (Hämtad
4/12/18)
Tjora, A. (2012) Från nyfikenhet till systematisk kunskap. Stockholm: Studentlitteratur.
UNESCO (2011) Medie- och informationskunnighet i skolan och lärarutbildningen. United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization: Paris.
http://u4614432.fsdata.se/wp-content/uploads/2013/08/Medie_informationskunnighet.pdf
(Hämtad 18/12/18)
UNESCO (2018) Medie- och informationskunnighet.
https://www.unesco.se/kommunikation/medieutveckling-och-kapacitetsbyggande/medie-och-informationskunnighet/ (Hämtad 18/12/18)
Utbildningsdepartementet (2017) Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Sveriges regering.
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2017/10/regeringen-beslutar-om-nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet/ (Hämtad 10/9/18)
Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/God-forskningssed_VR_2017.pdf (Hämtad 9/9/18)
Vygotsky, L. S. (1978) Mind in society: The development of higher psychological
processes. Eds. Michael Cole, Vera John-Steiner, and Ellen Souberman. Cambridge:
Harvard Univ. http://ouleft.org/wp-content/uploads/Vygotsky-Mind-in-Society.pdf
BILAGOR
Bilaga 1. Intervjuguide