Slutsats - Skolsköterskans erfarenheter av att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bla

En slutsats av studiens resultat är att skolsköterskan är en viktig resurs i arbetet med att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn. För att kunna arbeta med att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn är det viktigt att skolsköterskan har tid, resurser, kunskap och erfarenhet inom området. Skolsköterskorna kände sig ofta otillräckliga och arbetet med att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn upplevdes många gånger bristfälligt. Brist på tid har en central roll i skolsköterskans arbete och bland skolsköterskorna finns visioner om hur de skulle kunna arbeta med att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn om det fanns mer tid, mer resurser och ett mindre antal elever per skolsköterska. I skolsköterskornas arbete möter de dagligen barn i deras vardagsmiljö i skolan och att arbeta med att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn ställer stora krav på skolsköterskans kunskaper och erfarenheter inom området samt förmåga att kunna anpassa sig efter barnets individuella behov. Denna studie kan ge en grundläggande förståelse och kunskap om de faktorer som har betydelse för skolsköterskans arbete med att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn.

Författarnas bedömning är att Joyce Travelbee´s teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter kan implementeras i skolsköterskans arbete med psykisk ohälsa.

Författarna anser att ytterligare forskning inom området psykisk ohälsa är av betydelse för att kunna stödja och utveckla skolsköterskans arbete med att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn. Genom att skapa större förutsättningar för skolsköterskan att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa skulle barns psykiska hälsa kunna förbättras mot målet att nå en bättre folkhälsa och kostnader för samhälle och sjukvård skulle kunna

29 minskas. Författarnas uppfattning är också att det skulle vara av stor vikt och intresse att studier genomförs på skolsköterskans upplevelser och erfarenheter av att arbeta med psykisk ohälsa bland barn med annan etnisk bakgrund. Att få större kännedom om olika etniska tillhörigheter samt kulturella skillnader skulle kunna hjälpa och vara till stöd för

skolsköterskan i arbetet med psykisk ohälsa.

7.Referenser

Allison, V.L., Nativio, D.G., Mitchell, A.M., och Yuhasz, J. 2014. Identifying Symptoms of Depression and Anxiety in Students in the School Setting. The Journal of School Nursing.

30(3):165-172. DOI: 10.1177/1059840513500076.

Andershed, A-K., och Andershed, H. 2015. Risk and Protective Factors among Preschool Children: Integrating Research and Practice. Journal of Evidence-Informed Social Work.

12(4):412-424. DOI: 10.1080/15433714.2013.866062.

Bartlett, H. 2015. Can school nurses identify mental health needs early and provide effective advice and support? British Journal of School Nursing. 10(3):126-134.

DOI:10.12968/bjsn.2015.10.3.126.

Bremberg, S., och Dalman, C. 2015. Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Stockholm: Karolinska institutet.

http://forte.se/wp-content/uploads/2014/12/kunskapsoversikt-begrepp.pdf. (Hämtad 2016-09-13).

Clausson, E.K., Berg, A., och Janlöv, A-C. 2015. Challenges of Documenting

Schoolchildren´s Psychosocial Health: A Qualitative Study. The Journal of School Nursing.

31(3):205-211. DOI: 10.1177/1059840514543525.

Clausson, E.K., Köhler, L., och Berg, A. 2008. Schoolchildren´s health as judged by Swedish school nurses - a national survey. Scandinavian Journal of Public Health. 36(7):690-697.

DOI: 10.1177/1403494808090671.

Engh Kraft, L., och Eriksson, U-B. 2015. The School Nurse´s Ability to Detect and Support Abused Children: A Trust-Creating Process. The Journal of School Nursing. 31(5):353-362.

DOI:10.1177/1059840514550483.

31 Garland, A.F., Lau, A.S., Yeh, M., McCabe, K.M., Hough, R.L., och Landsverk, J.A. 2005.

Racial and ethnic differences in utilization of mental health services among high-risk youths.

The American Journal of Psychiatry. 162(7):1336-1343. DOI: 10.1176/appi.ajp.162.7.1336.

Golsäter, M. 2012. Hälsosamtal som metod för att främja barns och ungdomars hälsa – en utmanande uppgift. Doktorsavhandling., Jönköping University, School of Health Sciences.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:503596/FULLTEXT01.pdf. (Hämtad 2016-09-12).

Golsäter, M., Lingfors H., Sidenvall, B., och Enskär, K. 2012. Health dialogues between pupils and school nurses: A description of the verbal interaction. Patient Education and Counselling. 89(2):260-266. DOI: 10.1016/j.pec.2012.07.012.

Golsäter, M., Sidenvall, B., Lingfors, H., och Enskär K. 2011. Adolescents´ and school nurses´ perceptions of using a health and lifestyle tool in health dialogues. Journal of Clinical Nursing. 20(17/18):2573-2583. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2011.03816.x.

Graneheim, U.H., och Lundman, B. 2004. Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2):105-112. DOI: 10.1016/j.nedt.2003.10.001.

Haddad, M., Butler, G.S., och Tylee, A. 2010. School nurses´ involvement, attitudes and training needs for mental health work: a UK-wide cross-sectional study. Journal of Advanced Nursing. 66(11):2471-2480. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2010.05432.x.

International Council of Nurses. 2012. The ICN Code of Ethics for Nurses.

http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode_english.pdf. (Hämtad 2016-10-24).

Kirkevold, M. 2000. Omvårdnadsteorier - analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.

32 Kvale, S., och Brinkmann, S. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Larsson, M., Björk, M., Ekebergh, M., och Johansson Sundler, A. 2014. Striving to Make a Positive Difference: School Nurses´ Experiences of Promoting the Health and Well-being of Adolescent Girls. The Journal of School Nursing. 30(5):358-365. DOI:

10.1177/1059840513505223.

Leaver, C. 2014. Visiting Again? Subjective Well-being of Children in Elementary School and Repeated Visits to School Health Nurses. Journal of School Health. 84(5):294-301. DOI:

10.1111/josh.12150.

Lundman, B., och Hällgren Graneheim, U.H. 2012. Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M., & Höglund Nielsen, B (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård, ss.187-201. Lund: Studentlitteratur.

McDougall, T. 2011. Mental health problems in childhood and adolescence. Nursing standard. 26(14):48-56. DOI: 10.7748/ns2011.12.26.14.48.c8857.

Olsson, H., och Sörensen, S. 2011. Forskningsprocessen – Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber AB.

Platt, L. 2014. Identifying Students at risk for Mental Health Problems. National Association of School Nurses school nurse. 29(6):299-302. DOI: 10.1177/1942602X14550402.

Polit, D.F., och Beck, C.T. 2014. Essentials of Nursing Research - Appraising Evidence for Nursing Practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.

Pryjmachuk, S., Graham, T., Haddad, M., och Tylee, A. 2011. School nurses’ perspectives on managing mental health problems in children and young people. Journal of Clinical Nursing.

21(5/6):850–859. DOI: 10.1111/j.1365-2702.2011.03838.x.

33 Regeringens Proposition 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Stockholm: Socialdepartementet.

http://www.regeringen.se/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1d3e/mal-for-folkhalsan. (Hämtad 2016-09-05).

Reuterswärd, M., och Lagerström, M. 2010. The aspects school health nurses find important for successful health promotion. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 24(1):156-163.

DOI: 10.1111/j.1471-6712.2009.00699.x.

Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening. 2011.

Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska med specialisering inom skolhälsovård.

http://www.skolskoterskor.se/wp/wp-content/uploads/2013/02/Kompetensbeskrivning-legitimerad-sjuksk%C3%B6terska-med-speci.pdf. (Hämtad 2016-10-24).

Riksföreningen för skolsköterskor och Svensk Sjuksköterskeförening. 2016.

Kompetensbeskrivning - Kompetensbeskrivning för skolsköterska inom elevhälsans medicinska insats, EMI.

http://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning.skolskoterska_2016_webb.pdf. (Hämtad 2016-09-12).

Rosvall, P-Å., och Nilsson, S. 2016. Gender-based generalisations in school nurses´appraisals of and inteventions addressing students´ mental health. BMC Health Services Research.

16(451):1-8. DOI: 10.1186/s12913-016-1710-1.

Socialstyrelsen. 2013. Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg.

https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19109/2013-5-43.pdf.

(Hämtad 2016-09-09).

Socialstyrelsen. 2014. Vägledning för elevhälsan.

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19526/2014-10-2.pdf.

(Hämtad 2016-08-31).

34 Sourander, A., Santalahti, P., Haavisto, A., Piha, J., Ikäheimo, K., och Helenius, H. 2004.

Have There Been Changes in Childrens Psychiatric Symptoms and Mental Health Service Use? A 10-Year Comparison From Finland. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry. 43(9):1134-1145. DOI: 10.1097/01.chi.0000133261.75795.1a

Statens offentliga utredningar SOU 2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Analyser och förslag till åtgärder. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

http://www.regeringen.se/contentassets/c403f046f8e14884891297c24ee5814a/ungdomar-stress-och-psykisk-ohalsa---analyser-och-forslag-till-atgarder-sou-200677. (Hämtad 2016-09-12).

Svensk Författningssamling 2010:800. Skollag (2010:800). Stockholm:

Utbildningsdepartementet. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800. (Hämtad 2016-09-02).

Svensk Författningssamling 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460. (Hämtad 2016-09-05).

Sveriges Kommuner och Landsting. 2016. Psykisk hälsa barn och unga. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting.

http://skl.se/download/18.7b944fd01540ef79df8c04ec/1462363056155/Positionspapper+Psyk isk+h%C3%A4lsa+barn+och+unga.pdf. (Hämtad 2016-09-16).

Vetenskapsrådet. 2011. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/. (Hämtad 2016-09-01).

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf. (Hämtad 2016-09-02).

35 Wilson, P., Furnivall, J., Barbour, R.S., Connelly, G., Bryce, G.. Phin, L., och Stallard, A.

2007. The work of health visitors and school nurses with children with psychological and behavioural problems. Journal of Advanced Nursing. 61(4):445-455. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2007.04505.x.

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., och Sandström, B. 2016. Evidensbaserad omvårdnad. En bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund: Studentlitteratur.

World Health Organization. 2016a. Mental health.

http://www.who.int/topics/mental_health/en/. (Hämtad 2016-09-02).

World Health Organization. 2016b. Child and adolescent mental health.

http://www.who.int/mental_health/maternal-child/child_adolescent/en/. (Hämtad 2016-09-05).

World Health Organization. 2013. Mental Health Action Plan 2013-2020.

http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/89966/1/9789241506021_eng.pdf?ua=1. (Hämtad 2016-09-02).

World Health Organization. 1948. WHO definition of Health.

http://www.who.int/about/definition/en/print.html. (Hämtad 206-09-02).

World Medical Association. 2013. WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.

http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/. (Hämtad 2016-09-15).

Student

Veronica Eldebrant/Anneli Hultdin Distriktssköterskeprogrammet

Telefon: 073-026 16 80, 073-818 16 32 E-post: veronicaeldebrandt@hotmail.com hultdin61@hotmail.com

www.umu.se

Brev 2016-09-06

Till berörd verksamhetschef Elevhälsan

Ansökan om tillstånd att få genomföra en intervjustudie

Hej!

Vi är två sjuksköterskor som studerar på Distriktssköterskeprogrammet vid Umeå Universitet.

Inom ramen för magisterexamen i Omvårdnad kommer vi under hösten 2016 att genomföra en kvalitativ intervjustudie med syfte att belysa skolsköterskans erfarenheter av arbetet med psykisk ohälsa bland barn i årskurs F-9.

Socialstyrelsen visar på att psykisk ohälsa bland barn är ett växande folkhälsoproblem och det är därför viktigt att särskilt prioritera barn och ungas hälsa och välbefinnande. Genom att ta tillvara elevhälsans resurser och kompetens på bästa sätt kan vi främja hälsa, förebygga ohälsa och tidigt upptäcka eventuella behov av åtgärder vilket kan minska lidandet för barnet och dennes familj samt även på sikt minska samhällskostnader.

Intervjuerna kommer att ske enskilt och kommer att ta cirka 30-45 minuter. Alla uppgifter som framkommer i intervjuerna kommer att behandlas konfidentiellt, det vill säga inga uppgifter kan komma att röjas för obehöriga. Deltagandet i studien är frivilligt och deltagarna har när som helst under studiens gång rätt att avbryta sitt deltagande. Inbjudan till deltagarna och information om studien kommer att skickas ut till deltagarna.

Under studiens gång tillhandahåller Umeå Universitet handledare som Ni finner

kontaktuppgifter till längst ner i detta brev. Ni finner även kontaktuppgifter till författarna.

Tacksam för tillstånd att tillfråga Er personal om deltagande i studien.

Med vänlig hälsning

Veronica Eldebrant Sjuksköterska Tel. 073-026 16 80

veronicaeldebrandt@hotmail.co m

Anneli Hultdin Sjuksköterska Tel. 073-818 16 32 hultdin61@hotmail.com

Eva Ericson-Lidman Universitetslektor/

Handledare Tel. 0910-78 72 37

eva.ericson-lidman@umu.se

Härmed ges tillstånd för att genomföra studien:

Datum……… Namnteckning………

Student

Veronica Eldebrant/Anneli Hultdin Distriktssköterskeprogrammet

Telefon: 073-026 16 80, 073-818 16 32 E-post: veronicaeldebrandt@hotmail.com hultdin61@hotmail.com

www.umu.se

Brev 2016-09-06

Skolsköterskans erfarenheter av arbetet med psykisk ohälsa bland barn i årskurs F-9

Förfrågan om att delta i en intervjustudie

Vi är två sjuksköterskor som studerar på Distriktssköterskeprogrammet vid Umeå universitet.

Vi vänder oss till Dig som arbetar som skolsköterska inom elevhälsan och vi ser gärna att du har minst 1 års erfarenhet inom yrket. Dina erfarenheter av arbetet med psykisk ohälsa bland barn kan komma att bidra till ett förbättrat arbetssätt samt bredare kunskap vid utformningen av riktlinjer samt vid utbildning inom området.

Intervjuerna kommer att ske enskilt på en plats Du själv väljer. Intervjuerna kommer att ta cirka 30-45 minuter och för att underlätta vidare hantering av intervjumaterialet kommer de att spelas in. Alla uppgifter som framkommer i intervjuerna kommer att behandlas

konfidentiellt, det vill säga inga uppgifter kan komma att röjas för obehöriga. Deltagandet i studien är frivilligt och Du kan när som helst under studiens gång avbryta Ditt deltagande.

Resultatet kommer att publiceras i en magisteruppsats vid Institutionen för Omvårdnad, Umeå Universitet.

Under studiens gång tillhandahåller Umeå Universitet handledare som Ni finner

kontaktuppgifter till längst ner i detta brev. Du finner också kontaktuppgifter till författarna.

Tveka inte att höra av Dig vid eventuella frågor.

Vill Du delta i intervjustudien? Vi ber Dig vänligen kryssa för ditt svar nedan och signera med Din namnteckning.

᥍ Ja ᥍ Nej

Datum ……… Namnteckning: ………

Med vänlig hälsning

Veronica Eldebrant Sjuksköterska Tel. 073-026 16 80

veronicaeldebrandt@hotmail.

com

Anneli Hultdin Sjuksköterska Tel. 073-818 16 32 hultdin61@hotmail.com

Eva Ericson-Lidman Universitetslektor/

Handledare Tel 0910- 78 72 37

eva.ericson-lidman@umu.se

Intervjuguide Bakgrundsfrågor Kön?

Ålder?

Vilken är din högst avslutade utbildning?

Antal yrkesverksamma år som skolsköterska?

Hur många skolor har du som skolsköterska ansvar för?

Hur många elever har du som skolsköterska ansvar för?

Vilka årskurser ansvarar du för?

Vad innebär psykisk ohälsa för dig som skolsköterska?

Vilka psykiska hälsoproblem ser du som de vanligaste bland barn?

Inledande frågor

Kan du berätta hur du arbetar förebyggande med psykisk ohälsa bland barn?

Hur upplever du det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa bland barn?

Kan du berätta hur du arbetar med tidig upptäckt av psykisk ohälsa bland barn?

Hur upplever du arbetet med tidig upptäckt av psykisk ohälsa bland barn?

Kan du beskriva hur du uppmärksammar ett barn som mår dåligt psykiskt?

Kan du berätta hur du närmar dig ett barn som du misstänker mår dåligt psykiskt?

Hur upplever du barnens förtroende för dig som skolsköterska i ditt arbete med att förebygga och tidig upptäcka av psykisk ohälsa bland barn?

Hur upplever du samarbetet med elev och vårdnadshavare i ditt arbete med att förebygga psykisk ohälsa bland barn?

Hur upplever du samarbetet med elev och vårdnadshavare i arbetet med tidig upptäckt av psykisk ohälsa bland barn?

Använder du något/några verktyg i arbetet med att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland barn?

Om ja, kan du beskriva de verktyg du använder?

Om ja, hur upplever du att dessa fungerar?

Hur upplever du samarbetet med andra professioner inom elevhälsa, skola, hälso- och sjukvård, socialtjänst i ditt arbete med psykisk ohälsa bland barn?

Upplever du att du får det stöd du behöver i arbetet med förebyggande och tidig upptäckt av psykisk ohälsa bland barn?

Om ja, vilken typ av stöd får du?

Om nej, vilken typ av stöd anser du dig vara i behov av?

Är det något du saknar i ditt arbete med förebyggande och tidig upptäckt av psykisk ohälsa bland barn?

Är det något annat du vill tillägga?

Sonderande frågor

Kan du säga något mer om det………...?

Kan du ge exempel……?

Kan du förtydliga……..?

In document Skolsköterskans erfarenheter av att förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa bland skolbarn i årskurs F-9: En kvalitativ intervjustudie (Page 33-46)