För att återkoppla till studiens sista frågeställning angående vilket värde som finns av att använda sig av Facebook för att kommunicera ett varumärke, kan vi se att Facebook är ett väldigt användbart verktyg. Som tidigare nämnt i teorikapitlet har dagens sociala kanaler blivit ett verktyg som förändrat hur företag kommunicerar med sina kunder, det ger möjlighet till att skapa relationer och tvåvägskommunikation (Parsons och Lepkowska-White 2018). Den slutsats som kan dras av detta är att Facebook är ett viktigt kommunikationsverktyg som har potential att stärka varumärket om det används på rätt sätt.
Interaktion bidrar till att skapa ett mervärde för både läsaren och för organisationen då det ena när det andra. Att eftersträva dialogskapande bör därför vara en målsättning för alla
organisationer och företag som vill arbeta med strategisk kommunikation vid
platsmarknadsföring. Arbetet med övervakning och uppföljning känns viktigare än någonsin sett till den snabba informationsspridning web 2.0 innebär. Att sträva efter att ha och
bibehålla goda relationer är därmed av yttersta vikt, och av just den denna anledning behöver företag vara aktiva i sina kommentarsfält.
Det är dock viktigt att belysa att kommunikationen online behöver användas med måttfullhet för att inte överexponera användarna. Under innehållsanalysen kom vi fram till att Sundsvalls kommun i snitt publicerar ca 4 inlägg per dag, vilket upplevs vara väldigt mastigt i det långa loppet. Detta skulle kunna leda till att följare av sidan väljer att sluta följa just för att minska exponeringen.
För att återkoppla till syftet med studien så har studien tydligt visat på värdet av att som stad kommunicera sitt varumärke. Det är viktigt att ha ett tydligt varumärkestänk, vilket påverkar flera delar i samhället. Kommunikationen av en stad påverkar som tidigare nämnt potentiella invånare, besöksnäringen och näringslivet. Det gör att varumärket behöver betraktas utifrån flera olika perspektiv för att ta reda på hur dess olika delar kan tillföra värde. Om det finns en
avsaknad av ett genomarbetat varumärkestänk tenderar övrigt innehåll kopplat till varumärket att falla platt.
Avseende platsmarknadsföring upplevs det förvirrat och spretigt för Sundsvall som helhet. Detta då upplevelsen av nuläget är att det saknas en tydlig positionering för staden. Efter genomförandet av respondentintervjuerna och innehållsanalysen kan vi också se
konsekvenserna av att inte ha ett tydligt och genomtänkt varumärkesarbete, samt att detta tydliggörs i kommunikationen på Facebook. Det har varit svårt att se en tydligt strategi kring användandet på Facebook, främst gällande Näringslivsbolagets egna sida. Där blir det uppenbart att det saknas tydliga riktlinjer att arbeta efter gällande innehåll. För Visit Sundsvall och Stenstan Visitor Center upplevs materialet vara mer genomarbetat även om dessa sidor också saknar riktlinjer från organisationen. Ett mer enhetligt visuellt material för staden hade troligtvis lett till en mer sammansvetsad bild av staden och därmed troligtvis stärkt varumärket ytterligare.
Då det inte finns någon tydligt tanke kring hur Sundsvall ska positioneras och hur varumärkesarbetet ska se ut, påverkar det givetvis resultatet av den studie som gjorts av ämnet. Sundsvalls kommun har arbetat fram en ny varumärkesplattformen som är under beslutande. När denna genomgått beslutsprocessen och tas i bruk kommer varumärket Sundsvall troligtvis lyftas till en ny nivå. Detta bör på sikt leda till att innehållet får den röda tråd som vi nu saknar i samtliga delar, och att Sundsvall därmed kan sägas pricka in samtliga delar i Melins modell varumärkesmixen. Detta skulle ge staden ett större varumärkeskapital.
Uppsatsens teoretiska bidrag är att vi genom att applicera centrala teorier inom
platsmarknadsföring och varumärkesbyggande studerat hur en mellanstor svensk stad arbetar med att kommunicera sitt varumärke. Samt hur staden uppfyller de rekommendationer och riktlinjer som finns. Uppsatsen kan utifrån detta bidra till mer djupgående studier kring värdet att kommunicera städer som varumärken. De innehållsanalyser som gjorts kan bidra till vägledning för hur städer bör arbeta med sitt informationsflöde på Facebook.
Framtida studier kring varumärket Sundsvall skulle vara intressant att ta del av. Då Sundsvalls kommun för närvarande är i starten med att utveckla ett nytt varumärkestänk skulle det vara intressant att om några år se hur effekten av detta har blivit. Om Sundsvalls positionering har stärkts och hur utvecklingen av staden har sett ut. Det hade även varit intressant att se denna studie ur ett externt perspektiv, där mottagarens bild av Sundsvall som varumärke undersöks. Detta för att få en bredare bild. Det skulle också vara intressant baserat på teoridelen om varumärkespositionering, att studera jämnstora städer, för att se hur
Referenser
Ahrne, Göran och Svensson, Peter. 2015. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I Ahrne, Göran och Svensson, Peter (red.). Handbok för kvalitativa metoder. Upplaga 2:1. Stockholm: Liber AB, 8-16.
Anholt, Simon. 2007. Competitive identity. Basingstoke: Palgrave Macmillan
Barmark, Mimmi och Djurfeldt, Göran. 2015. Statistik verktygslåda - att förstå och förändra
världen med siffror. Lund: Studentlitteratur AB
Berg, Martin. 2015. Deltagande netnografi. I Ahrne, Göran och Svensson, Peter (red.).
Handbok för kvalitativa metoder. Upplaga 2:1. Stockholm: Liber AB, 142-156. Berthon et al., 2012. Marketing meets Web 2.0, social media, and creative consumers: Implications for international marketing strategy. Business Horizons, 55(3), pp.261–271. Cleave, Evan. et al., 2017. Place Marketing, Place Branding, and Social Media: Perspectives of Municipal Practitioners. Growth and Change, 48(4), pp.1012–1033.
Coombs W, Timothy och Holladay J, Sherry. 2010. PR strategy and application. Wiley-blackwell: Sussex
Davidsson, Pamela., Palm, Matti. och Melin Mandre, Åsa. 2018. Svenskarna och internet –
2018. Rapport för Internetstiftelsen i Sverige: 123. Stockholm: Internetstiftelsen i Sverige. Denscombe, M. 2007. The Good Research Guide : For Small-scale Research Projects. 3.
uppl., Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education
Ek, Richard och Hultman, Johan. 2007. Produktutgörandet av platser: En introduktion. I Ek, Richard och Hultman, Johan (red.). Plats som produkt. Lund: Studentlitteratur
Eriksson-Zetterquist, Ulla och Ahrne, Göran. 2015. Intervjuer. I Ahrne, Göran och Svensson, Peter (red.). Handbok för kvalitativa metoder. Upplaga 2:1. Stockholm: Liber AB, 34-54. Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael., Oscarsson, Henrik. och Wängnerud, Lena. 2017.
Metodpraktikan - konsten att studera samhälle, individ och marknad. Upplaga 5:1. Stockholm: Norstedts Juridik AB
Hanna, Richard. Rohm, Andrew & Crittenden, Victoria L. 2011. We’re all connected: The power of the social media ecosystem. Business Horizons, 54(3), pp.265–273.
Hanna, Sonya och Rowley, Jennifer. 2011. Towards a strategic place brand-management
model, Journal of Marketing Management, 27:5-6, 458-476, DOI: 10.1080/02672571003683797
Hennig-Thurau, T. et al., 2010. The Impact of New Media on Customer Relationships.
Journal of Service Research, 13(3), pp.311–330.
Huang, X. (Irene), Li, X. and Zhang, M. (2013) ‘“Seeing” the social roles of brands: How physical positioning influences brand evaluation’, Journal of Consumer Psychology (John
Wiley & Sons, Inc. ), 23(4), pp. 509–514. doi: 10.1016/j.jcps.2013.03.001.
Kotler, Philip. & Keller, Kevin Lane, 2006. Marketing management. 12. uppl. New Jersey: Pearson Education
Melin, Frans. 1999. Varumärkesstrategi - Om konsten att utveckla starka varumärken. Malmö: Liber AB
Melin, Frans. 1997. Varumärket som strategiskt konkurrensmedel - Om konsten att bygga
starka varumärken. Lund: Lund University Press
Mårtenson, R., 2009. Marknadskommunikation : kunden, varumärket, lönsamheten. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Niedomysl, Thomas & Jonasson, Mikael, 2012. Towards a theory of place marketing.
Journal Of Place Management And Development, 5(3), pp.223–230.
Niyazi, Gümüş. 2017. Usage of Social Media in City Marketing: A Research on 30 Metropolitan Municipalities in Turkey. Emerging Markets Journal, 6(2), pp.30–37.
Näringslivsbolaget. u.å. Om oss. https://naringslivsbolaget.se/om-oss/. (Hämtad 2019-04-15) Parsons, A.L. & Lepkowska-White, E., 2018. Social Media Marketing Management: A Conceptual Framework. Journal of Internet Commerce, 17(2), pp.81–95.
Patel, Runa och Davidson, Bo. 2011. Forskningsmetodikens grunder - att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB
Rennstam, Jens., och Wästerfors, David. 2015. Att analysera kvalitativt material. I Svensson, Peter (red.).Handbok i kvalitativa metoder. 2:1 uppl. Malmö: Liber
Ries, Al & Trout, Jack. 2001. Positioning: the battle for your mind. New York: The McGraw-hill Companies
Saenger, C., Jewell, R. D. and Grigsby, J. L. (2017) ‘The Strategic Use of Contextual and Competitive Interference to Influence Brand-Attribute Associations’, Journal of Advertising, 46(3), pp. 424–439. doi: 10.1080/00913367.2017.1281776.
SFS 2018:1652. Varumärkeslag
Spjuth, Agneta. 2006. Kommunen som varumärke. Höganäs: Bokförlaget Kommunlitteratur AB
Sundsvalls kommun. u.å. Välkommen hit.
https://www.valkommen-hit.se/sv/sundsvall/about-municipality (Hämtad 2019-04-19) Syssner, Josefin. 2012. Världens bästa plats? Platsmarknadsföring, makt och
medborgarskap. Lund: Nordic Academic Press.
Uggla, Henrik. 2006. Positionering: Teori, trend & strategi. Malmö: Liber AB
Warnaby, G. & Medway, D., 2013. What about the ‘place’ in place marketing? Marketing