7. Slutsats och diskussion
7.1 Slutsats
I ljuset av uppsatsens teoretiska ramverk framkommer det att ungdomspolisens huvudsyfte är att vara transparenta, med undersyften som att skapa kontakt, förbättra samvaron med ungdomar, förmedla deras vardag och ge ut information. Att använda Facebooksidan är ett sätt för polisen att vara mer öppen, vilket i sin tur kan leda till en förbättrad förståelse för deras yrke och ett ökat förtroende för polisen. Genom att polisen använder sig av Facebook leder det även till att de är mer lättillgängliga, vilket kan skapa en känsla av trygghet. Från början var polisens målgrupp ungdomar, men ändrades med tidens gång då de inte fick någon respons från ungdomarna och märkte att det var mest äldre som interagerade med Facebooksidan. Den förändrade målgruppen utvecklades på så vis till en bredare målgrupp – föräldrar till ungdomarna och allmänheten. Detta framkommer även genom observationen, där poliserna i vissa inlägg tydligt tilltalar föräldrarna. Poliserna undersöker inte vilka de når och även det kan vara en orsak till den förändrade målgruppen. Ungdomarna kan dock ta del av Facebooksidan, men välja att inte aktivt delta och interagera med innehållet. Sociala medier gör det enklare att kommunicera till en specifik målgrupp, vilket poliserna inte utnyttjar. I och med att de själva säger att ungdomar inte är på Facebook längre, måste de ta steget vidare och utveckla kommunikationskanalerna till andra sociala medier för att nå sin ursprungliga målgrupp. Detta kan andra myndigheter och organisationer även ta del av då de kommunicerar till ungdomar,
51 eftersom det även är viktigt för dem att följa med i utvecklingen. Poliserna har ingen enad strategi när det kommer till Facebooksidan, utan har enbart vissa riktlinjer de ska följa. Poliserna har istället egna strategier och olika sätt att skriva på när de skriver inlägg på Facebooksidan. Att ha en enad strategi kan skapa en trygghet för resten av polismyndigheten, då det har funnits och fortfarande finns ett visst motstånd till sociala medier. En uttalad eller nedskriven strategi skulle kunna skapa en trygghet för både ungdomspoliserna och resten av myndigheten och försäkra att de sociala medierna hanteras på rätt sätt. I och med att poliserna använder sig av olika sätt att skriva på, kan det diskuteras hur det påverkar mottagarna. Enligt Leigert (2014) kan det anses vara negativt att inte ha en enad röst. Men vi anser att det i detta fall kan vara positivt, eftersom man genom detta kan skapa en personlig relation till polisen och på så vis komma polisen närmare, speciellt i ett litet samhälle som Åland. Vi uppmuntrar dock polismyndigheten på Åland, och även andra myndigheter, att utveckla en nedskriven strategi för mer effektiva kommunikationsinsatser.
Poliserna vill visa att de är vanliga människor bakom sina polisuniformer och visar detta genom att vara poliser som individer på Facebooksidan, som i sin tur kan leda till en bättre förståelse för yrket och en bättre relation till dem. Även fast poliserna inte har en enad strategi kring Facebooksidan så är det viktigt att de värdesätter kommunikationen på sociala medier, i och med att det är ett viktigt komplement och kan förändra och förbättra polismyndighetens anseende, eftersom ungdomspoliserna säger att de är myndighetens ansikte utåt.
Den dialog som förekommer på Facebooksidan är främst via meddelandefunktionen och inte så mycket via kommentarer. Kommentarerna är få och ofta positiva, men det beror i högsta grad på vad poliserna förmedlar och vilket sätt de skriver på. Om poliserna skulle vilja skapa debatt eller delta i diskussioner, skulle antagligen innehållet i inläggen vara av annan sort. Genom meddelandefunktionen på Facebook förs dialogen mellan allmänheten och polisen, dit människor vänder sig med frågor och tips. Den här dialogen som förs genom meddelanden ger en personlig service till allmänheten, vilket är ännu ett sätt för polisen att skapa en personlig bild av polisen. Genom inläggen har poliserna även fått hjälp med att lösa brott, då det inkommit tips då de efterlyst någon på Facebooksidan. Polisernas primära arbetsuppgifter är att upprätthålla ordning och förebygga brott i samhället, där Facebook kan bidra med allmänhetens hjälp. Sociala medier är därför ett viktigt komplement och ett sätt för polismyndigheten att skapa förtroende för polisen, ingjuta trygghet samt bygga på relationerna med allmänheten.
52 Men för att polisen ska följa med i utvecklingen och vara där ungdomarna är måste de utöka till andra sociala medier för att nå sin ursprungliga målgrupp.
7.2 Diskussion
Denna studie kan andra myndigheter dra nytta av då de kommunicerar på sociala medier, där de kan ta inspiration från ungdomspolisen och deras öppna sätt att kommunicera. Andra myndigheter och organisationer kan även dra nytta av studiens resultat då det framgår att ungdomar allt mer har övergått till andra sociala medier, så för att nå ut till dem behöver även de gå vidare till andra sociala medier (Alexandersson, Findahl & Davidsson 2016). Studien belyser vikten av att upprätthålla en relation med hjälp av sociala medier och i det här fallet, en relation med allmänheten och föräldrarna. I dagens samhälle är kommunikation viktigare än någonsin, i och med att det är ett sätt att främja demokratin och ett sätt för alla att få sin röst hörd. I ett demokratiskt samhälle är det då viktigt att myndigheter har en fungerande samhällskommunikation (Kraft & Strandberg, 2007). Sociala medier är ett utmärkt verktyg för att främja demokratin, men även för att skapa och upprätthålla relationer mellan människor (Leigert 2014). I det här fallet kan kommunikation på sociala medier förbättra relationen mellan polisen och målgruppen och skapa en större förståelse för deras yrke.
Inom området polisen och sociala medier finns det många intressanta områden att studera. I den här undersökningen kunde det ha varit intressant med en mer ingående analys av Facebooksidan. Genom att göra en djupare analys av inläggen, med till exempel en djupare kvalitativ textanalys, skulle man ännu tydligare kunna analysera hur de framställer sig. Men då skulle även studien ändra fokus till att mera undersöka innehållet och framställningssätt. I undersökningen har vi som forskare försökt vara så objektiva som möjligt och försökt att inte tänka på vår förförståelse för fenomenet. Vi har lyft fram detta genom att förklara så mycket som möjligt genomgående i uppsatsen. Resursmässigt skulle vi behövt mera tid till att hitta teorier och tidigare forskning, då det tog lång tid och var svårt att hitta tidigare forskning inom området och relevanta teorier som gick att koppla till vår undersökning. Detta var dock inget som påverkade undersökningens resultat.
53
7.3 Vidare forskning
Det framkommer på flera ställen att det har gjorts lite forskning inom området för myndigheter på sociala medier, i och med att det är ett relativt nytt fenomen att myndigheter använder sig av sociala medier, eftersom de inte har funnits så länge. Vidare forskning inom området ungdomar och polisen skulle kunna vara att studera om polisen verkligen når ut till ungdomarna, genom att undersöka ungdomarna också. Det skulle även vara intressant att göra vidare forskning med olika målgrupper för att se om de anser att relationen med polisen förändras eller förbättras med hjälp av sociala medier. I vår studie skulle det vara intressant att undersöka både föräldrarnas och ungdomarnas perspektiv, för att få en djupare inblick i relationskapandet genom sociala medier.
54
Källförteckning:
Tryckta källor
Altunbas, F. (2013). Social media ın policing: A study of Dallas – Fort Worth area city police
departments. Opublicerad doktorsavhandling, University of North Texas, Denton.
Berg, M. (2015). Netnografi: att forska om och med internet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bergquist, M., Ljungberg, J., Remneland Wikhamn, B. & Rolandsson, B. (2015). The Playful
Police: The Role of Social Media in Public Institutions’ Legitimacy Work. In: Paper
presented at 10th Organization Studies Workshop, Chania, Crete, Greece, 21-23 May, 2015.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö̈: Liber
Carlsson, L. (2009). Marknadsföring och kommunikation i sociala medier: givande dialoger,
starkare varumärke, ökad försäljning :-). Göteborg: Kreafon
Edwards, L. (2014). Public relations origins: definition and history. I Tench, Ralph & Yeomans, Liz (red.) Exploring public relations. 3. ed. Harlow: Pearson Education ss 4-18
Edwards, L. (2014). Public relations theories: an overview. I Tench, Ralph & Yeomans, Liz (red.) Exploring public relations. 3. ed. Harlow: Pearson Education ss 123-139
Ehn, P. & Öberg, P. (2011). Biografisk intervjumetod. I Många möjliga metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Många möjliga metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
55 Ekström, M. (2010). Etnografiska observationer. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.)
Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur ss 25-49
Eren, M.E., Altunbaş, F. & Köseli, M. (2014). Social Media Use In Law Enforcements: A Study Of Bingol Police. AJIT-e: Online Academic Journal of Information Technology 2014 Fall Vol. 5(17)
Eriksson, M. (2002). Public relations à la Grunig - en exposé och analys. I PR på svenska - Teori, strategi och kritisk analys. Larsson, L. (red.) s. 35-58
Esaiasson, P. Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodpraktikan:
konsten att studera samhälle, individ och marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts
juridik
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber
Gilmore, J. & Pine, J.B. (2007). What consumers really want: Authenticity. Boston, MA: Harvard Business School Press.
Goodwin, S. (2014). Facebookpolisen. Lind & Co. Stockholm
Grunig, J. E. & Grunig, L. A. (1992). Models of public relations and communication. I J. E. Grunig (Ed.), Excellence in public relations and communication management (ss 285-326). Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.
56 Grunig, J. E. & Hunt, T. (1984). Managing Public Relations, New York: Holt, RineHart and Winston, Inc
Harlow, R. F. (1976). Building a definition of public relations. Public Relations Review Vol. 2(4): ss 34-42
Heath, R. L. (2001). Handbook of Public Relations, USA: Sage Publications, Inc
Hjem, M. & Lindgren, S. (2014). Metod och metod - jag vill ju förstå samhället?. I
Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2., [utök. och uppdaterade] uppl. Malmö:
Gleerup
Hong, H. (2013). Government websites and social media's influence on government-public relationships. Public Relations Review Vol. 39 (4): ss 346-356.
Jahanzoosi, J. (2006). Organization- stakeholder relationships: Exploring trust and transparency. Journal of Management Development, Vol. 25(10): ss 942-955.
Kaplan, A. M. & Haenlein, M. (2010). Users of the world, unite! The challenges and opportunities of Social Media. Business Horizons. Vol. 53: ss 59-68.
Kraft, M. & Strandberg, P. (2007). Samhällskommunikation: ny strategi för informatörer i
offentlig sektor. 1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Larsson, L., (2001). Tillämpad kommunikationsvetenskap, Lund: Studentlitteratur
57 Larsson, L. (2010). Intervjuer. I Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.) Metoder i
kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur ss. 53-86
Leigert, L. (2014). Innehållsstrategi för sociala medier. 1. uppl. Göteborg: Kreafon
Leitch, S. & Neilson, D., (2001). Bringing Publics Into Public Relations: New Theoretical Framework For Practise. I Heath, Robert L. (red.). Handbook of public relations. Thousand Oaks, Calif.: Sage ss. 127-136
Lieberman, J.D., Koetzle, D. & Sakiyama, M. (2013). Police Departments’ Use of Facebook: Patterns and Policy Issues. Policy Quarterly Vol. 16 (4): ss 438–462 © 2013 SAGE
Publications.
Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. 2., [utök. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerup
Mergel, I. (2010). Government 2.0 Revisited: Social Media Strategies in the Public Sector, in: PA Times, American Society for Public Administration, Vol. 33 (3): ss 7 & 10.
Mirjamsdotter, S. (2011). Ett förändrat medielandskap. I Nilsson, M (red.) Sociala? Medier?: en antologi om en ny tid. Malmö: Manifesto
Nilsson, M. (red.) (2011). Sociala? Medier?: en antologi om en ny tid. Malmö: Manifesto
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data - halvstrukturerade intervjuer. I Introduktion
58 Schneider, C. J. (2016). Policing and social media: social control in an era of new media. Lanham: Lexington Books
Soeda, M. & Nyman, R. (2011). Facebook revolutionerar online marknadsföring kapitel i Sociala? Medier?: en antologi om en ny tid. Malmö: Manifesto
Solis, B. & Breakenridge, D. (2009). Putting the public back in public relations. Upper saddle river: Pearson education
Van Dijck, J. (2013.) The culture of connectivity: a critical history of social media. New York: Oxford University Press
Elektroniska källor
Alexandersson, K., Findahl, O. & Davidsson, P. (2016). Svenskarna och internet 2016.
Internetstiftelsen i Sverige. Tillgänglig: https://www.iis.se/fakta/svenskarna-och-internet-
2016/ [hämtad: 2016-12-16]
Brax, S. & Ekselius, E. (2016). Närvaro i sociala medier kräver gott omdöme. Publikt. Tillgänglig: http://www.publikt.se/artikel/narvaro-i-sociala-medier-kraver-gott-omdome- 18994 [hämtad: 2016-12-16]
Davidsson, P. (2016). Facebook fyller tolv – vi bjuder på statistik om användningen.
Internetstiftelsen i Sverige. Tillgänglig: https://www.iis.se/blogg/grattis-facebook-pa-
tolvarsdagen/ [hämtad: 2016-12-16]
59 Fahlgren, M. (2016). Facebook ger polisen bättre status. Forte. Tillgänglig:
http://forte.se/artikel/facebook-ger-polisen-battre-status/ [hämtad: 2016-12-16]
Google (2016) Dokument. Tillgänglig: https://www.google.com/intl/sv/docs/about/ [2017-01- 02]
Polisen i Finland (2016). Polisens nya strategi fastställer insatsområdena för de kommande
åren. Tillgänglig: https://www.poliisi.fi/strategi [hämtad: 2016-12-16]
Polisen i Finland (2016.) Polisen i social media. Tillgänglig:
https://www.poliisi.fi/om_polisen/polisen_i_social_media [hämtad: 2016-12-16]
Polisen i Sverige (2016). Sociala medier hela landet - polisens kanaler. Tillgänglig:
https://polisen.se/Aktuellt/Sociala-medier/Sociala-medier-hela-landet/ [hämtad: 2016-12-16]
Polisen på Åland (2016). Tillgänglig: http://www.polisen.ax [hämtad: 2016-12-16]
Regeringen (2016). Ålands polismyndighet. Tillgänglig:
http://www.regeringen.ax/understallda-myndigheter/alands-polismyndighet [hämtad: 2016- 12-16]
Ungdomspolisen (2016). Facebook. Tillgänglig: https://www.facebook.com/ungdomspolisen/ [hämtad: 2016-12-16]
Vickström, R. (2015.) Ungdomspolisen förstärks med fyra konstaplar. Ålandstidningen. Tillgänglig: http://www.alandstidningen.ax/nyheter/ungdomspolisen-forstarks-fyra [hämtad: 2016-12-16]
60 Wallén, M. (2013). Åland får en egen ungdomspolis. Nya Åland. Tillgänglig:
http://www.nyan.ax/nyheter/lokalt/aland-far-en-egen-ungdomspolis/ [hämtad: 2016-12-16]
Ålands landskapsregering (2016). Självstyrelsen. Tillgänglig: http://www.aland.ax/fakta/sjalvstyrelsen/ [hämtad: 2016-12-16]
61
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide
Kommunikationen med ungdomar utanför Facebook
1. Hur blev du ungdomspolis?
2. Vad skiljer en ungdomspolis från en vanlig polis?
3. Varför finns det en specifik ungdomspolisgrupp på Åland? 4. På vilka olika sätt försöker ni nå ut till ungdomar?
Vilket sätt använder ni mest?
Varför? 5. Vilka är ungdomar?
Hur många är de?
Kommunikationen med ungdomar på Facebook
Nu tänkte vi övergå till frågor om Facebooksidan…
Facebooksidan
6. Kan du berätta hur det gick till när Facebooksidan startades? 7. Varför valde ni att använda er av Facebook?
8. Till vem riktar ni er med Facebooksidan?
Riktar ni er till några särskilda grupper eller ”undergrupper” med Facebooksidan?
Varför är det viktigt att nå ungdomar?
Är det någon specifik grupp av ungdomar? 9. Har ni någon specifik taktik för att nå er målgrupp? 10. Vet ni om ungdomar läser er Facebooksida?
Strategier och mål
11. Vad vill ni uppnå med Facebooksidan?
62 13. Försöker ni på något sätt undersöka vad ni åstadkommer med Facebooksidan?
Brukar ni kolla statistiken på Facebooksidan?
14. Har polisen någon gemensam strategi för hur ni kommunicerar på Facebooksidan? 15. Har Facebooksidan hjälpt er i ert polisarbete någon gång?
Hur då? Eller Varför inte?
Inläggen
16. Har du själv skrivit några inlägg på Facebooksidan? 17. Fördelar ni arbetet på Facebooksidan på något sätt?
Hur fördelar ni vem som skriver inläggen? 18. Hur bestämmer ni vad inläggen ska handla om?
Beror det på vad som händer i omvärlden? Eller sker det slumpartat? Finns det någon tidsplan för när ni ska ta upp vad?
19. Vad vill ni förmedla med inläggen?
20. Hur ser ni på likes, kommentarer och delningar? Påverkar det hur ni skriver inlägg?
Har ni märkt vilka typ av inlägg som får mest uppmärksamhet? 21. Hurdan respons får ni på inläggen?
22. Svarar ni på kommentarer? Varför? Varför inte?
23. Har ni fått någon negativ kritik på era inlägg? Hur bemöter ni negativ kritik?
Händer det att raderar ni kommentarer?
Polisrollen
24. Vad betyder Facebooksidan för dig?
25. Hur vill du framstå som polis på Facebook?
26. Hur tror du att Facebooksidan kan påverka synen på polisen?
27. Skulle du rekommendera andra polismyndigheter att använda sig av Facebook?
63