6. Slutsats och förslag på framtida forskning
6.1 Slutsats
Slutsatserna i denna uppsats utifrån forskningsfrågan `Hur skiljer sig bedömningen av miljöinvesteringar gentemot bedömningen av andra investeringar i en investeringsprocess bland SME i EMC?´ och syftet, som är att skapa en förståelse för detta, ser ut som följer: De direkta miljöinvesteringarna, de som har en minskad miljöpåverkan som huvudsyfte, kan skilja sig mot andra investeringar genom att de kan vara identifierade p.g.a. myndighets- eller kundkrav. Hänsyn till lönsamhet kan inte tas på samma sätt vid dessa direkta miljöinvesteringar som är identifierade p.g.a. miljö- och kundkrav, då de snarare handlar om att överleva och om att kunna fortsätta bedriva verksamheten än att maximera lönsamheten. De integrerade miljöinvesteringarna, där miljöaspekten kommer på köpet och inte i första hand är investeringens syfte, kan skilja sig mot andra investeringar genom att de kan vara identifierade genom uppslag från EMC. I projektdefinitions- och gallringsfasen kan en skillnad för Varberg Energi vara att ekonomiskt lönsamma miljöinvesteringar går igenom medans andra lönsamma investeringar som inte är miljövänliga väljs bort. Detta skulle också kunna sägas gälla för Comwell Varbergs kurort och för Varbergs Sparbank genom deras miljöarbete via Svanenmärkning samt ISO14001-certifiering.
Direkta miljöinvesteringar verkar sällan genomföras om inte myndighets- eller kundkrav finns. Däremot verkar de flesta investeringar som når steg 3 i investeringsprocessen, acceptans- och analys, vanligtvis vara miljöinvesteringar av slaget integrerade. Det är viktigt att dessa är ekonomiskt lönsamma. Ekonomisk lönsamhet avgör i detta steg, oavsett investering.
Att en investering skall vara ekonomiskt lönsam och att det är det viktigaste för att en investering skall genomföras var något som poängterades under intervjuerna. Det gäller oavsett investering och ekonomisk lönsamhet kan på detta sätt ses som den största anledningen till att en investering genomförs. Att ekonomisk lönsamhet blir avgörande vid ett investeringsbeslut kan förklaras utifrån ett resursberoendeteoretiskt perspektiv. Resursberoendeteorin bygger på att nyckeln till överlevnad för en organisation och ett företag
42 är dess förmåga att anskaffa och behålla resurser (Pfeffer & Salancik, 1978/2003). Investeringar som är ekonomiskt lönsamma genererar ju framtida resurser för ett företag. Att företagen väljer att ha miljö som ett kriterium vid definitions- och gallringsfasen kan enligt resursberoendeteorin, som har sitt ursprung i den öppna systemteorin (Pfeffer & Salancik, 1978/2003), grunda sig i att företagen påverkas av och integrerar med sin omgivande miljö (Katz & Kahn, 1978; Pfeffer & Salancik, 1978/2003; Thompson, 1967). Som det ser ut nu är miljöhänsyn av stort intresse i vår värld (Europeiska kommissionen, 2012; OECD, 2011; Strömdahl, 2008), t.ex. för kunder och andra företag som företagen är externt kopplat med (Pfeffer & Salancik, 1978/2003), och det är något som företagen kan ha anpassat sig till.
Utifrån resursberoendeteorin kan företagens medlemskap i EMC ses som ett sätt att hantera sitt resursberoende. Pfeffer och Salancik (1978/2003) menar att en organisation eller ett företag kan, genom att använda sig av interorganisatoriska relationer, så som strategiska allianser, erhålla viktiga resurser. Genom EMC har företagen Varberg Energi och Varbergs Sparbank t.ex. i identifieringsfasen fått uppslag till nya investeringar inom miljö, investeringar som varit ekonomiskt lönsamma och som därigenom genererat resurser till företagen.
6.2 Förslag på framtida forskning
Förlag till framtida forskning skulle kunna vara att gå djupare in på denna frågeställning med en fortsatt kvalitativ undersökningsform. Ett annat förslag skulle kunna handla om att göra en kvantitativ studie, t.ex. en enkätundersökning genomförd på samtliga företag i EMC, för att på så vis kunna generalisera resultatet.
Förslag på framtida forskning skulle även kunna vara att ta fram en klar och tydlig definition på begreppet miljöinvestering, för att på så vis underlätta fortsatt forskning inom området och för att underlätta för hur företag skall resonera och fatta beslut kring miljöinvesteringar.
43
Litteraturförteckning
Abadie, L. M., Ortiz, R. A., & Galarraga, I. (2012). Determinants of energy efficiency investments in the US. Energy Policy , (45) 551-566.
Adler, R. W. (2000). Strategic Investment Decision Appraisal Techniques: The Old and the New. Business Horizons , (43) 15-22.
Aldrich, H. E., & Pfeffer, J. (1976). Environments of Organizations. Annual Review of
Sociology , (2) 79-105.
Almgren, R., & Brorson, T. (2009). ISO 14001 för små och medelstora företag. Stockholm: SIS Förlag AB.
Almgren, R., Brorson, T., & Enell, M. (2008). Miljöarbetet stärker affärerna! Uppsala: Uppsala Publishing House AB.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Studentlitteratur.
Baumgärtner, S., Faber, M., & Proops, J. (2002). How environmental concern influences the investment decision: an application of capital theory. Ecological Economics , (40) 1-12. Bianchi, R., & Noci, G. (1998). "Greening” SMEs’ competitiveness. Small Business
Economics , (11) 269-281.
Bowen, F. E. (2000). Environmental Visibility: a trigger of green organizational response?
Business Strategy and the Environment , (9) 92-107.
Brealey, R. A., Myers, S. C., & Allen, F. (2011). Principles of Corporate Finance Global
Edition. New York: McGraw-Hill/Irwin.
Bretherton, P., & Chaston, I. (2005). Resourse dependency and SME strategy: an empirical study. Journal of Small Business and Enterprise Development , (12) 274-289.
Brigham, E. F., & Ehrhardt, M. C. (2010). Financial Management: Theory and Practice. Mason: South Western.
Cambra-Fierro, J., Hart, S., & Polo-Rendondo, Y. (2008). Environmental Respect: Ethics or Simply Business? A Study in the Small and Medium Enterprise. Journal of Business Ethics , (82) 645-656.
44 Comwell Varbergs Kurort. (2012). Om oss. Hämtat från www.varbergskurort.se: http://www.varbergskurort.se/kontakt/om_oss/ den 22 April 2012
Comwell Varbergs Kurort. (2011). Årsredovisning AB Varbergs Kurort - Hotell & Spa
Räkenskapsåret 2010-01-01--2010-12-31.
Cortazar, G., Schwartz, E. S., & Salinas, M. (1998). Evaluating enviromental investments: A real options approach. Management Science , 1059-1070.
Danish Technological Institute & PLANET S.A. (2010). SMEs and the environment in the
European Union. Hämtat från http://ec.europa.eu:
http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/business-environment/files/main_report_en.pdf den 14 Maj 2012
de Groot, H. L., Verhoef, E. T., & Nijkamp, P. (2001). Energy saving by firms: decision-making, barriers and policies. Energy Economics , (23) 717-740.
De Long, B. J., & Summers, L. H. (1991). Equipment Investment and Economic Growth. The
Quarterly Journal of Economics , (2) 445-502.
DePoy, E., & Gitlin, L. N. (1999). Forskning - en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Dodds, O. A. (2000). Foreword. i R. Hillary, ISO 14001. Sheffield: Greanleaf Publishing. Ekonomifakta. (den 2 December 2011). Företagande. Hämtat från www.ekonomifakta.se: http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Foretagande/ den 9 April 2012
Ekonomifakta. (den 6 September 2010). Småföretagarlandet Sverige. Hämtat från www.ekonomifakta.se:
http://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2010/September/Smaforetagslandet-Sverige den 9 April 2012
EMC. (2012b). Energi- och miljöcentrum - 5 år av klimateffektiv affärsutveckling. [Broschyr] Varberg: EMC.
EMC. (2012a). Start, Om EMC och Bli Medlem. Hämtat från http://emcvarberg.se/: http://emcvarberg.se/ den 13 Maj 2012
Emmanuel, C., Harris, E., & Komakech, S. (2010). Towards a better understanding of capital investment decisions. Journal of Accounting & Organizational Change , (6) 477-504.
45 Epstain, M. J., & Roy, M.-J. (2000). Strategic evalution of environmental projects in SMEs.
Environmental Quality Management , 37-47.
Eriksson, L. T., & Wiedersheim-Paul, F. (2011). Att utreda forska och rapportera. Malmö: Liber AB.
European Union. (den 20 Maj 2003). Commission recommendation of 6 May 2003 concerning
the definition of micro, small and medium-sized enterprises. Hämtat från www.europa.eu:
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2003:124:0036:0041:EN:PDF den 1 April 2012
Europeiska kommissionen. (2006). Den nya definitionen av SMF-företag Användarhandbok
och mall för försäkran. Europeiska kommissionen.
Europeiska kommissionen. (den 12 April 2012). Hållbar tillväxt – för en resurseffektivare,
grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Hämtat från http://ec.europa.eu: http://ec.europa.eu/europe2020/priorities/sustainable-growth/index_sv.htm den 13 Maj 2012 Farragher, E. J., Kleiman, R. T., & Sahu, A. P. (1999). Current capital investment practices.
The Engineering Economist , (44) 137-150.
Gabrielsson, J., & Huse, M. (2010). Governance theory: Orgins and implications for researching boards and governance in entrepreneurial firms. i H. Landström, & F. Lohrke,
The Historical Foundations of Entrepreneurship Research. London: Edgar Elgar Publishing.
Hallgren, Ö. (2002). Finansiell Strategi och Styrning. Helsingborg: Ekonomibok förlag AB. Hart, S. L. (1995). A natural-resource-based view of the firm. Academy of Management
Review , (20) 986-1014.
Hill, J., & Wright, L. T. (2001). A qualitative research agenda for small to medium-sized enterprises. Marketing Intelligence & Planning , 432-443.
Hillman, A. J., Withers, M. C., & Collins, B. J. (2009). Resource Dependence Theory: A Review. Journal of Management , (35) 1404-1427.
Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? Om metodval i företagsekonomi och andra
46 Jakobsson, J., & Jakobsson, Å. (1998). Fem steg mot miljöredovisning. Stockholm: Dynamo Ecology.
Johansson Lindfors, M.-B. (1993). Att utveckla kunskap Om metodologiska och andra vägval
vid samhällsvetenskaplig kunskapsbildning. Lund: Studentlitteratur.
Katz, D., & Kahn, R. L. (1978). The Social Psychology of Organizations. New York: Wiley & Sons.
Klassen, R. D., & McLaughlin. (1996). The Impact of Environmental Management on Firm Performance. Management Science , (42) 1199-1214.
Kyrö, P. (2006). Action research and networking benchmarking in developing Nordic statistics on woman entrepreneurship. Benchmarking: An International Journal , (13) 93-105. Kyrö, P. (2003). Revising the concept and forms of benchmarking. Benchmarking: An
International Journal , (10) 210-225.
Larsson, L.-O. (1997). Miljöredovisningen och miljöinformation i årsredovisningar. Lund: Studentlitteratur AB.
Laszlo, C. (2003). Sustainable Company : How to Create Lasting Value Through Social and
Environmental Performance. Washington DC : Island Press .
Ljungdahl, F. (1999). Utveckling av miljöredovisning i svenska börsbolag - praxis, begrepp,
orsaker. Lund: Lund University Press.
Länsstyrelsen. (2007). Miljömål för företag. Hämtat från www.lansstyrelsen.se: http://www.lansstyrelsen.se/jonkoping/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/informatio nsmaterial/Miljomal_for_foretag_webbversion.pdf den 9 April 2012
Maritan, C. A. (2001). Capital investment as investing in organizational capabilities: An empirically grounded process model. Academy of Management Journal , (44) 513-531.
Meisner Rosen, C. (2001). Environmental strategy and competitive advantage: An introduction. California Management Review , (43) 8-15.
Niemi, P., & Huiskonen, J. (2008). An approach to improving logistical performance with cross-unit benchmarking. Benchmarking: An International Journal , (15) 618-629.
47 Nordisk Miljömärkning. (2011). Svanenmärkning av Hotell och vandrarhem version 3.3. Nordisk Miljömärkning.
Northcott, D. (1992). Capital Investment Decision-making. London: Thomson Learning. NUTEK. (2003). Miljöarbete i småföretag - en ren vinst? Stockholm: NUTEK.
OECD. (2000). OECD Small and Medium Enterprise Outlook. Paris: OECD Publications Service.
OECD. (2011). Towards Green Growth. OECD Publishing.
Olsson, U. E. (2005). Kalkylering för produkter och investeringar. Lund: Studentlitteratur. Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikensgrunder. Lund: Studentlitteratur AB. Persson, C., & Persson, T. (2011). Hållbar utveckling - människa, miljö och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Persson, I., & Nilsson, S.-Å. (1999). Investeringsbedömning. Liber ekonomi.
Pfeffer, J., & Salancik, G. (1978/2003). The External Control of Organizations a resource
dependence persoective. Stanford: Stanford Business Books.
Porter, M. E. (2004). Competitive strategy. New York: Free Press.
Primus. (den 25 Augusti 2011). Humaniora. Hämtat från www.primus.systime.dk: http://primus.systime.dk/index.php?id=497 april 2012
Rienecker, L., & Jørgensen, P. S. (2002). Att skriva en bra uppsats. Lund: Liber AB.
Ross, D. G., & Wood, D. (2008). Do Environmental Social Controls Matter to Australian Capital Investment Decision-Making? Business Strategy and the Environment , (17) 294-303. Russo, M. V., & Fouts, P. A. (1997). A Resource-Based Perspective on Corporate Environmental Performance and Profitability. The Academy of Management Journal , (40) 534-559.
Sandberg, P., & Söderström, M. (2003). Industrial energy effiency: the need for investment decision support. Energy Policy , (31) 1623-1634.
48 Shrivastava, P. (1995). Environmental Technologies and Competitive Advantage. Strategic
Management Journal , (16) 183-200.
Sjöström, U. (1994). Hermeneutik -att tolka utsagor och handlingar. i B. Starrin, & P.-G. Svensson, Kvalitativ metod och vetenskapsteori (ss. 73-90). Lund: Studentlitteratur.
Sprengel, D. C., & Busch, T. (2011). Stakeholder Engagement and Environmental Strategy – the Case of Climate Change. Business Strategy and the Environment , (20) 351–364 .
Strömdahl, I. (2008). Näringslivets miljöarbete och Sveriges miljömål. Hämtat från www.svensktnaringsliv.se:
http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00012/Milj_policy_12981a.pdf den 11 April 2012
Svanen. (2012). Svanen. Hämtat från www.svanen.se: http://www.svanen.se/Svanen/ den 7 Juni 2012
Thompson, J. D. (1967). Organizations in Action: social science bases of administrative
theory. New York: McGraw-Hill.
Tilley, F. (1999). The gap between the environmental attitudes and the environmental behaviour of small firms. Business Strategy and the Environment , (8) 238-248.
Trianni, A., & Cagno, E. (2012). Dealing with barriers to energy efficiency and SMEs: Some empirical evidences. Energy 3 , (37) 494-504.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
UN. (u.d.). Core Publications Agenda 21. Hämtat från www.un.org: http://www.un.org/esa/dsd/agenda21/res_agenda21_30.shtml den 6 Mars 2012
Varberg Energi. (u.d.). Om Varberg Energi. Hämtat från www.varbergenergi.se: http://www.varbergenergi.se/?id=2598 den 30 April 2012
Varberg Energi. (2012). Årsredovisning 2011. Varberg: Varberg Energi.
Varbergs Sparbank. (2012). Årsredovisning 2011. Varberg: Varbergs Sparbank.
Wernerfelt, B. (1984). A resource-based view of the firm. Strategic Management Journal , (5) 171-180.
49 Westermark, C. (1999). Miljöredovisning: kommunikation av etik vision och ekonomi. Göteborg: Tholin & Larsson.
Widerberg, K. (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Yard, S. (2000). Developments of the payback method. International Journal Production
Economics , (67) 155-167.
Yard, S. (2001). Kalkyler för investeringar och verksamheter. Lund: Studentlitteratur AB. Ödman, P.-J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande Hermeneutiken i teori och praktik. Nordstedts Akademiska Förlag.
Bilaga 1
Intervjuguide 1
Användes vid intervjun med Comwell Varbergs Kurort. Allmänt
Vilken bransch verkar ni inom? Din position, titel?
Kortfattad info om arbetsuppgifter?
Hur mycket beslutanderätt vid investeringar har du i företaget? Investeringar
Hur definierar ni en miljöinvestering?
Övergripande fråga: Hur går tankarna vid ett investeringsbeslut? Vid en miljöinvestering, vid en annan investering.
Har ni några modeller eller rutiner vid investeringsbeslut?
Hur ser den normala beslutsprocessen/beslutsgången ut (d.v.s. beslutsordning, beredande instanser, informationsinsamling samt bedömning)? Vid miljöinv. resp. andra inv.
Vem tar beslut om investeringar? Miljö resp. andra inv.
Vad är det viktigaste att ta hänsyn till vid investeringsbeslut? Vid miljö resp. andra. Vilka underlag kräver beslutsfattarna vid ett investeringsbeslut? Vid miljö resp. andra. Använder ni er av kalkyler när ni fattar investeringsbeslut? Vid miljö resp. andra.
Beräknas återbet. tiden? Vid miljö resp andra. Ser ni några brister med kalkylerna?
Har ni några avkastningskrav? Vid miljö resp. andra.
Skiljer sig avkastningskraven åt mellan miljöinvesteringar? Skiljer sig av avkastningskraven åt mellan övriga investeringar?
Berätta om investeringar som beslutats att genomföras och sådana som beslutats att inte genomföras. Vid miljö resp. andra.
Vilka hinder och problem finns för att besluta om och genomföra investeringar? miljö resp. andra.
Finns det någon på företaget med miljökompetens som har befogenhet att ta beslut eller att påverka beslut av miljöinvesteringar?
Vägs miljöaspekter in i ett beslut om en miljöinv.? Strategi
Hur jobbar ni med miljöfrågor?
Hur tar ni hänsyn till företagets strategi och övergripande mål vid investeringsbeslut? Vilken är er strategi? Övergripande mål?
Vilka drivkrafter finns från ledningen, till miljöinvesteringar resp. övriga?
Kan ni se effekter av era miljöinv. resp andra inv.? T.ex. konkurrensfördelar, ekonomiska.. EMC
Vad betyder EMC för er? Avslutningsvis
Bilaga 2
Intervjuguide 2
Ändvändes vid intervjun med Varberg Energi och Varbergs Sparbank. Allmänt
Din position, titel?
Kortfattad info om arbetsuppgifter? Vilken bransch verkar ni inom? Investeringar
Vilka investeringar har ni genomfört de senaste åren? Använder ni er av begreppet miljöinvesteringar?
Definition?
Vilka miljöinvesteringar har ni gjort? Vilka realinvesteringar har ni gjort?
Har ni någon modell för investeringsprocessen? Hur sker identifiering av nya investeringar?
Finns skillnader mellan miljöinvesteringarna och realinvesteringar? Har EMC bidragit till identifiering av investeringar?
Vilken precisering och insamling av fakta görs innan en investering? Är det någon skillnad vid miljöinvesteringar?
Hur analyseras förslagen?
Används investeringskalkylering? Isf. vilka? Skiljer det sig vid miljö resp. reala.
Har ni några avkastningskrav? Vid miljö resp. reala.
Tar ni hänsyn till icke ekonomiska faktorer? Vid miljöinv. resp. reala. Kan miljöinvesteringar ha något mervärde?
Kan realinvesteringar han mervärde?
Finns det någon skillnad på mervärdet om man jämför miljöinvestering med realinvestering?
Vem tar beslut om investeringar? Miljö resp. reala inv.
Hur mycket beslutanderätt vid investeringar har du som miljöchef i företaget?
Vet du några förslag på miljöinvesteringar som inte har genomförts och varför? Vilka hinder och problem finns för att besluta om och genomföra investeringar? miljö resp. reala
Hur jobbar ni med miljöfrågor?
Vilka drivkrafter finns från ledningen, till miljöinvesteringar resp. reala? EMC
Vad betyder EMC för er? Har det gett er någon hjälp? Avslutningsvis