Modern utformning av gator kan lösa många utmanande problem som relaterar till framtida
urbanisering, digitalisering, elektrifiering och klimatförändringar. Fram till nu har flera åtgärder varit i åtanke för att lösa detta problem genom att ändra gatornas egenskaper (ovan mark), såsom
användningen av laddningsstationer för elektriska fordon längs gatornas sidor, användning av
svackdiken och regnbäddskoncept för dagvattenhantering, och användning av permanenta vägmaterial och permanenta utformningskoncept istället för omkonfigurerbara och borttagbara material och koncept.
Lösningarna som kan anses vara mer flexibla och praktiska rörande framtida utmaningar manifesteras i användningen av tex underjordiska infrakulvertar som kan förebygga framtida uppgrävning av gatorna för rörunderhåll och hjälper därmed till att hålla gatorna öppna under underhållsarbete. Så genom att använda infrakulverten behöver gators utformning förändras för att rymma framtida möjligt underhållsarbete.
Användningen av elektriska fordon kommer inte längre kräva laddstationer längs gatans sidor eftersom det nya konceptet med dynamiskt laddande fordon, belysta i tidigare stycken, möjliggör laddning av fordon under körning med teknik inbäddad i vägkroppen, nämligen elektriska laddskenor för konduktiv laddning och kopparspolar och gummisystem för induktiv (trådlös) laddning.
Den framtida digitaliseringen kommer också påverka gatornas konfiguration och även gatornas tekniska utformning för att hantera autonoma fordon. Användningen av autonoma och halvautonoma lastbilar kan leda till en ännu smalare användning av körfält. Övergången till autonoma fordon utgår från en samtidig minskning av körfältsbredd (cirka 25 % minskning av körfältsbredd på motorväg) och en ökning av vägkapaciteten (mer än 50 % enligt flera industriuppskattningar) som diskuterats
tidigare. För gator med multifunktionell användning, tillåter smalare körfält att mer utrymme vigs åt andra aktiviteter, speciellt för dagens smala gator. Å andra sidan, användningen av autonoma fordon kommer påverka gatornas tekniska utformning på grund av effekten av mer kanaliserad trafiklast och konvojkörning. Detta kan leda till större trafikvolymer av mer uniforma fordonstyper och laster som kan resultera i en belastning på beläggningsuppbyggnaden som den inte är konstruerad för och därmed en snabbare utveckling av beläggningsskador. Förstärkande åtgärder av gatans uppbyggnad med en förstärkt remsa (betong eller stålnät) som placeras under de autonoma fordonens hjulspår eller en tjockare väguppbyggnad eller till och med att förstärka asfaltsytan med asfaltsförstärkande fibrer kommer minska spår och sprickor som kan utvecklas dramatiskt efter att gatan öppnas för autonoma fordon. Det finns också ny hastighetskontrollteknologi som faller in under digitaliseringstemat och är kopplat till behovet av en gatuutformning som är mer multifunktionell och trafiksäker. En typ av ny hastighetskontrollteknologi är aktiva farthinder som är baserad på dynamiskt hastighetssäkrande lösning. Fordon som överskrider hastighetsgränsen aktiverar en lucka som sänks ner några centimeter i vägbanan och ger föraren en fysisk påminnelse om hastighetsöverträdelsen. Systemet låter alla som kör i rätt hastighet passera på plan väg och utgör därför inte något problem för busschaufförer (Edeva, 2019). Då tekniken funnits i bruk i Sverige sedan 2010 har flera utvärderingar har genomförts, bland annat, i Uppsala, Linköping, Malmö och Skåne.
Gällande anpassningen för att gatorna ska hantera klimatförändringarna, har koncepten med
svackdiken och regnbäddar börjat användas nyligen i många länder, som ett bra koncept för att hantera dagvatten. Men det finns också andra tekniker utvecklade i samarbete med många svenska aktörer och kommuner för att använda konstruktioner under mark för att hantera dagvatten. Många alternativa lösningar har inkluderats i Svensk Markbetong handbok (2020) och AMA Anläggning (2020), som belysts tidigare, som tillåter omedelbar dagvattenhantering och till och med vattenfiltrering baserat på en anpassning av gators moderna tekniska utformning under mark. Även om lösningen för
så kan en föreslagen användning av porös asfalt vara ett bra alternativ för marksten i detta fall. Vidare kommer användningen av lagringstankar och smarta fällkoncept att erbjuda omedelbar hantering av stora mängder dagvatten och förebygga eventuell översvämning av gator. Även om svackdiken och regnbäddar ger en grönare känsla till gatorna är det rekommendabelt att använda föreslagna
underjordiska dagvattenlösningar (efter att ha kontrollerat teknikernas lämplighet med hjälp av långsiktig trafikbelastning). Det andra klimatrelaterade problemet är fuktrelaterade skador på väguppbyggnaden. Fuktkänsligheten hos terrassar kan minskas med grund stabilisering av terrassen (t.ex. genom att använda miljövänliga tillsatser).
Gällande problemet med ackumulerad snö under vintrarna, kommer användning av rör under ytan för värmesystem att öka farbarheten på gatorna och göra dem tillgängliga och öppna även under kraftigt snöfall. Värmerörssystemet kommer inte heller ta utrymme från gatan och inte heller krävs
återkommande snöröjning (inga snöplogar eller salt- eller sandningsmaskiner behövs längre). Konceptet med omkonfigurerbara gator har också lyfts nyligen som något som fokuserar på flexibel utformning av gatorna. Från ett byggnadsperspektiv kräver omkonfigurerbara och borttagbara gatkoncept att det används byggnadsmaterial som enkelt och ekonomiskt kan installeras och tas bort. Prototyper på modulära beläggningssystem som kan förändras efter människors växlande behov, vilket gör gatorna omkonfigurerbara, säkrare, och mer tillgängliga för alla, har använts i individuella projekt. Om denna teknik kommer att införas i Sverige bör utförliga studier utföras för att införliva de aktuella materialen och konstruktionsmetoderna in i de svenska standarderna. Efter det, för varje specifikt projekt, avgörs tjockleken på plattor och bärlager. Den miljömässiga aspekten för de nya materialen bör också bestämmas.
Säkerligen har alla de föreslagna åtgärderna i detta stycke olika påverkan på gatans tekniska
utformning Därför behöver prestandan hos var och en av de föreslagna konstruktionerna utvärderas i full skala under långsiktig trafikbelastning och olika klimatförhållanden med hjälp av VTI:s HVS (simulerad tung trafik). Dessa provningar är också viktiga för att bestämma förmågan hos de
föreslagna nya teknikerna att motstå trafiklaster över lång tid innan de börjar användas i större skala i Sverige.
Referenser
1. ACF Environmental (2020): “Asphalt reinforcement fibers”,
https://acfenvironmental.com/products/engineered-applications/roadway- reinforcement/innovative-aggregates-additives/asphalt-reinforcement/ , USA.
2. Albino, V.; Berardi, U.; Dangelico, R.M. Smart cities (2015): “Definitions, dimensions, performance, and initiatives”. J. Urban Technol 22, 3–21.
3. Al-kutubi, A. och Yrlund, J. (2020): “INFRASTRUKTURKULVERT - En jämförelse av ekonomisk lönsamhet mellan infrastrukturkulvert och traditionellt ledningssystem”, Examensarbete, Örebro universitet, Institutionen för naturvetenskap och teknik. id: diva2:1447237.
4. Alpama, M. (2017): “Sveriges första väg som laddar el-bilar i farten”, Forskning & Framsteg, 2017-06-15, https://fof.se/tidning/2017/6/artikel/sveriges-forsta-vag-som-laddar-el-bilar-i- farten.
5. AMA Anläggning (2020): “Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten”, Svensk Byggtjänst, ISBN 9789179170172.
6. Andersson, L.; Bohman, A. Well, L. ; Jonsson, A.; Persson, G och Farelius, J. (2015): “Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat”, ISSN: 1654-2258 © SMHI, KLIMATOLOGI Nr 12, 2015, Norrköping, Sweden,
http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.86326!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainC ol1/file/Klimatologi%20Nr%2012.pdf.
7. Ansell-Schultz, Martin (2019): “E-mail conversation about infra-culvert”. Tekniskaverken. 8. Bergman, Filip and Olsson, Niklas (2017): “Beräkningsverktyg till strategisk planering av
framtidens ledningsbundna infrastruktur- Utveckling av modell för LCC- och LCA-analyser av ledningsbunden infrastruktur”, M.Sc. thesis, Linköping University, Sweden.
9. Blundell, P. and Lenhart, J. (2011): “Low impact development applications for super pervious pavers”, XERIPAVE®,
https://www1.villanova.edu/content/dam/villanova/engineering/vcase/sym- presentations/2011/15_2blundell.pdf .
10. Börefelt, A. och Nilsson, A. (2016), “Utvärdering av Actibump i Linköping. Effekt på hastighet och väjningsbeteende”. Serie nr 2016: 56, rapport 2016:56, version 1.0, Sverige. 11. Borgwardt, S. (2015): “In-situ infiltration performance of permeable concrete block pavement
– new results”, 11th International Conference on Concrete Block Pavement - ICCBP 2015, Dresden, Germany, pp. 1 -15.
12. Bowman, J. (2016): “How autonomous vehicles will change the future of road design and construction”, FMI Quarterly/September 2016, https://www.fminet.com/fmi-
quarterly/article/2016/09/how-autonomous-vehicles-will-change-the-future-of-road-design- and-construction/ .
13. Brunton, L. (1992): “The trolleybus story”. IEE Review, 38, 57-61.
14. Bösch, P.M.; Becker, F.; Becker, H.; Axhausen, K.W. (2018): “Cost-based analysis of autonomous mobility services”. Transp. Policy 64, 76–91.
15. CFS (2016): “Fabco stormwater solutions”, California Filtration Specialists,
https://californiafiltrationspecialists.com/products/cartridge-based-filtration/fabco-stormwater- solutions/.
16. Chen, F. (2016): “Sustainable implementation of electrified roads: structural and material analyses”, Ph.D. thesis, KTH Royal Institute of Technology, Engineering Sciences, Department of Civil and Architectural Engineering, Stockholm, Sweden.
17. Clapaud, Alain (2017): “Autonomous vehicles will require ‘smart’ roads”, L’Atelier, published 4 July 2017, https://atelier.bnpparibas/en/smart-city/article/autonomous-vehicles- require-smart-roads.
18. Covic, G. A. & J. T. Boys (2013): “Inductive power transfer”. Proceedings of the IEEE, 101, 1276-1289.
19. De Beer, M., (1992): “Developments in the failure criteria of South African mechanistic design procedure for asphalt pavements”. In: 7th International Conference on Asphalt Pavements, Nottingham, 1992.
20. De Larrard, F.; Sedran, T. & Balay, J. (2013): “Removable urban pavements: an innovative, sustainable technology”, International Journal of Pavement Engineering, Vol 14 (1), pp. 1-11. 21. Ecoraster (2015): “Product overview: Quality permeable ground reinforcement”, PURUS
PLASTICS, https://www.ecorastergrid.com/wp-content/uploads/2018/10/PNA- customerValues2015_v1-Product-overview-compressed.pdf.
22. Edeva (2019): “30-säkring”, Dokument nr 90 072-A, Sverige. cyclists_se.pdf (edeva.se). 23. Epps, A.L., (2001): “Performance prediction with the MMLS3 at WesTrack”. Report Number
2134-S. Texas Transportation Institute, The Texas A&M University, College Station.
24. Erlingsson, S., Said, S., Mcgarvey, T., (2012): “Influence of Heavy Traffic Lateral Wander on Pavement Distribution”. EPAM-4th Eur. Pavement Asset Manag. Conf. Statens väg-och Transp.
25. Fagnant, D.J.; Kockelman, K. (2015): “Preparing a nation for autonomous vehicles:
Opportunities, barriers and policy recommendations”. Transp. Res. Part A Policy Pract. 2015, 77, 167–181.
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0965856415000804?via%3Dihub
26. Franzén, G., Lindh, P., Åhnberg, H and Erlingsson, S. (2012): “Terrasstabilisering- Kunskapsdokument”, VTI rapport 747, Linköping, Sweden.
27. GCM-handboken (2010): “Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel och moped trafik i fokus”,
https://www.trafikverket.se/contentassets/2f3d3b73236441d9a0ba74559875d95f/gcm_handbo k.pdf, Stockholm.
28. Global Street Design Guide (2016): “National association of city transportation officials”, NACTOs, ISBN: 978-1-61091-494-9, New York.
29. Harvey, J., Roesler, J., Coetzee, N., Monismith, C., (2000): “CALTRANS accelerated pavement test (CAL/APT) Program”. Summary Report: Six Year Period: 1994-2000. 30. Hekla Regnbädd (2016): “Bara Mineraler AB”,
https://www.baramineraler.se/media/bn3k3opm/hekla_regnb%C3%A4dd_produktdatablad_20 18.pdf.
31. Hellman, F. (2017): “Accelererad provning av dränerande markstensytor med HVS – utrustning”, Vinnova rapport för utmaningsdriven innovation – Hållbara attraktiva städer, Diarienummer: 2012-01271, http://klimatsakradstad.se/media/2017/11/HVS-rapport-Hellman- m-bilagor.pdf .
32. Hoseini, M. (2019). “VTI med i test av elvägar i Lund”, VTI nyheter Publicerat 2019-04-15,
https://www.vti.se/sv/nyheter/vti-med-i-test-av-elvagar-i-lund/.
33. Huggins, R. Topp, R. Gray, L. Piper, L. Jensen, B. Isaac, L. Polley, S. Benjamin, S. and Somers, A. (2017): “Assessment of key road operator actions to support automated vehicles”, Austroads Publication No. AP-R543-17. https://wiscav.org/wp-
content/uploads/2017/05/Austroads-Road_Agencies_Support_for_AVs.pdf
34. Hugo, F., (1999): “Conference synthesis and view ahead”. In: 1st International Conference on Accelerated Pavement Testing, Reno, 1999.
35. Hugo, F., Epps and Martin, A., (2004): “Synthesis of highway practice 325: Significant findings from full-scale accelerated pavement testing”. Transportation Research Board of the National Academies, Washington DC.
36. Janzon, Eva (2019): “Israeler bygger elväg på Gotland”, Världen idag, Nyheter·Publicerad 20:00, 2 maj 2019, https://www.varldenidag.se/nyheter/israeler-bygger-elvag-pa-
gotland/repsdx!QAtcy5KSAm@NUasTOR8ymg/.
37. Johansson, L. och Björk, L., (2012): “Geoteknisk PM, Ledningskulvert inom Bo16-området, Vallastaden, Linköping”. Tekniska verken driftum, infrateknik/geoteknik.
38. Johnson, B. & Rowland, M. (2018): “Automated and zero emission vehicles”, Transport Engineering Advice. Infrastructure Victoria & ARUP. REP/261257, Issue 1 July 2018. 209 p. 39. Kekwick, S.V., (1985): “Derivation of pavement damage coefficients from heavy vehicle
simulator testing”. Methods and Accuracy. Technical Report RP/17. National Institute of Roads and Transport Technology, CSIR, Pretoria.
40. Ken, N. (2011): "Wireless charging: inductive or conductive?".
https://www.phonearena.com/news/Wireless-charging-inductive-or-conductive_id16813 41. Klas, G. (2017): “Projekt infrakulvert Vallastaden”, Tekniska verken i Linköping,
http://docplayer.se/15270154-Projekt-infrakulvert-vallastaden-klas-gustafsso-vvd-tekniska- verken-i-linkoping.html.
42. Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007): “Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter”, SOU 2007:60, Stockholm.
43. Kulmala, R.; Jääskeläinen, J. and Pakarinen, S. (2019): “The impact of automated transport on the role, operations and costs of road operators and authorities in Finland”, EU-EIP Activity 4.2, Facilitating automated driving, Traficomin tutkimuksia ja selvityksiä 6/2019, ISBN (verkkojulkaisu) 978-952-311-306-0.
44. Kuttah, D. (2013): “Improving low-volume road construction and performance”, VTI-notat 9A–2013.
45. Kuttah, D. (2019 a): “Field visit and visual inspection of the infra culvert in Vallastaden on the 23 of October 2019 between 15:30-16:00 at Lärdomsgatan 14”. Linköping.
46. Kuttah, D. (2019 b): “An overview on portable roads and airfields: using of matting systems as temporary and semi-permanent roads and airfields”, VTI notat; 15A-2019, Linköping, Sweden.
47. Kåhre, R. (2020): “Uppvärmda vägar i stadsmiljö jämfört med traditionell snöröjning”, Examensarbete för Byggingenjörsprogrammet på Mittuniversitetet, Östersund, Sweden.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1475720/FULLTEXT01.pdf
49. Li, Z. (2017): “Infrastructure and Urbanization in the People's Republic of China”, ADBI Working Paper No. 632, Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=2898677 or
http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.2898677 .
50. Litman, T. (2014): “Autonomous vehicle implementation predictions: Implications for transport planning”. Transp. Res. Board Annu. Meet. 42, 36–42. doi:10.1613/jair.301. 51. Lombardo, Jessica (2018): “How will autonomous vehicles impact how we build roads-
highways aren’t going away, they’re just going to change and fast.”, Asphalt Contractor Magazine, January 17, 2018,
https://www.forconstructionpros.com/asphalt/article/20985026/how-will-autonomous- vehicles-impact-how-we-build-roads.
52. Löwing, Joakim (2017): “Framtidens lösning”, Affärsstaden, Linköping, Sweden. https://affarsstaden.se/esb-article/framtidens-losning/ .
53. Matton, Maria and Odenberg, Camilla (2016): “City planning to foster sustainable behaviour”, M.Sc. thesis, International Business Administration Program, Linköping University, Sweden. 54. Metz, D. (2018): “Developing policy for urban autonomous vehicles: Impact on congestion”.
Urban Sci. 2, 33. https://www.mdpi.com/2413-8851/2/2/33.
55. Mlambo, A.S. (1994): “From dirt tracks to modern highways: towards a history of roads and road transportation in colonial Rhodesia, 1890 to WorldWar II”. Zambezia 21 (2), 147e166. 56. Monismith, C.L., Deacon, J.A., Harvey, J.T. (2000): “WesTrack: performance models for
permanent deformation and fatigue”. Pavement Resaerch Center, Univ. California, Berkeley. 57. Noorvand, H.; Karnati, G. and Underwood, S. (2017): “Autonomous vehicles: An assessment
of the implications of truck positioning on flexible pavement performance and design”, Transportation Research Record Journal of the Transportation Research Board, vol. 2640, pp.21-28, DOI: 10.3141/2640-03.
58. NR2C (2008): “New road construction concepts -Towards reliable, green, safe & smart and human infrastructure in Europe”, Final report by FEHRL, supported through the Sixth Framework Programme of the European Union.
https://ec.europa.eu/transport/road_safety/sites/roadsafety/files/pdf/projects_sources/nr2c_fina l_report.pdf
59. Obminska, Ania (2019): “Världens första solcellsväg – ett fiasko”, Ny Teknik, Publiserad 2019-08-16, https://www.nyteknik.se/premium/varldens-forsta-solcellsvag-ett-fiasko- 6968334.
60. Saarenketo, Timo (2018): “Maintenance of infrastructure when automated driving takes over”, CEO, Roadscanners Group, Aurora Summit, Olos , 17.1.2018.
https://vayla.fi/documents/20485/421308/Timo+Saarenketo+Aurora+Pres+handout.pdf/e4dcb bbc-6146-48f8-a60f-4b9ea4dc1e78
61. Sedin, Johan (2018): “Infrakulvert –En samlad plats för underjordisk infrastruktur”, Rör nät och Klimat, Sweden.
62. Selezneva, O.I.; Jiang, Y.J.; Larson, G. and Puzin, T. (2008): “Long term pavement
performance computed parameter: Frost penetration”, Publication No. FHWA-HRT-08-057, Research, Development, and Technology, Turner-Fairbank Highway Research Center, McLean, USA,
https://www.fhwa.dot.gov/publications/research/infrastructure/pavements/ltpp/08057/08057.p df.
63. Snyder, Ryan (2018): “Street design implications of autonomous vehicles”, PUBLIC SQUAR, A CNU Journal, Transportation, https://www.cnu.org/publicsquare/2018/03/12/street-design- implications-autonomous-vehicles.
64. Sohrweide, Tom (2018): “Driverless vehicles set to change the way we design our roadways?”, SEH, published July 25, 2018, http://www.sehinc.com/news/future-what-do- driverless-cars-mean-road-design.
65. SS-EN 13242 (2003): “Ballast för obundna och hydrauliskt bundna material till väg- och anläggnings byggande”, svensk standard SIS, Stockholm.
66. Steyn, W. J. (2009): “Evaluation of the effect of tire loads with different contact stress patterns on asphalt rutting”. In: GeoHunan Conference, Changsha, 2009.
67. Steyn, W. J. (2012): “Significant Findings from full-scale accelerated pavement testing”. NCHRP Synthesis, vol. 433. Transportation Research Board, Washington DC.
68. Steyn, W. J. and Denneman, E. (2008): “Simulation of temperature conditions on APT of HMA mixes”. In: 3rd International Conference on Accelerated Pavement Testing, Madrid, 2008.
69. Steyn, W. J. and Maina, J. W. (2019): “Guidelines for the use of accelerated pavement testing data in autonomous vehicle infrastructure research”. Journal of traffic and transportation engineering (English edition); 6 (3): 273- 281.
70. Sundberg, Jan (2014): “Halkfria vägar – Förstudie -Solvärme och värmelagring för miljöanpassad halkbekämpning”, Trafikverket rapport, Dokumentdatum: 2012-05-25, Ärendenummer: 4805 Version: 1.0, Publikationsnummer: 2014:120, ISBN 978-91-7467-646- 4, Borlänge.
71. Sundberg, Jan och Lidén, Peter (2014): “RAPPORT - Halkfria vägar - Etapp 2 Energi- och systemanalys med kostnader Solvärme och värmelagring för miljöanpassad halkbekämpning”, Trafikverket rapport, Dokumentdatum: 2014-10-21, Ärendenummer: 4805, Version: 1.0, Publikationsnummer: 2014:121, ISBN 978-91-7467-647-1, Borlänge.
72. Svensk Markbetong (2019): “Beläggning med plattor och marksten av betong -
Projektanvisningar och rekommendationer”, Tredje utgåvan, Svensk Markbetong, Sweden, ISBN 978-91-519-3476-1.
73. Svensk Markbetong handbok (2020): “Fördröjning av dagvatten med dränerande
markstensbeläggning- Projektering, Utförande samt Drift och Underhåll av multifunktionella Gaturum”, Svensk Markbetong, ISBN 978-91-519-3477-8,
https://www.svenskmarkbetong.se/media/nwyeo1zp/svensk_markbetong_handbok_dranerand e_konstruktioner_180x255_webb_200330.pdf
74. Swartling, C. (2021): “Gotland får väg med trådlös laddning”, Transportnet, Gotland får väg med trådlös laddning - Transportnet.
75. Söderholm, Erik (2018): “Solcellsvägar kanske aldrig blir verklighet – men ingen anledning att håna tekniken", Recharge, Publicerad 2016-07-07 08:11, uppdaterad 2018-01-10 11:26,
https://www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20160707/solcellsvagar-kanske- aldrig-blir-verklighet-men-ingen-ide-att-hana-tekniken/
76. Tekniska verken & Uponor (2016): “Infrakulvert Vallastaden 2016”. Faktablad 75044 2016 12.
77. Tia, M., Byron, T., Choubane, B. (2003): “Assessing appropriate loading configuration in accelerated pavement testing”. In: 82nd Annual Meeting of the Transportation Research
78. Trafikverket (2006 a): Arbetsplan, väg 40, Borås-Jönköping, 2006-04-15
79. Trafikverket (2006 b): Informationsblad om “Tredje körfält i Göteborgsbacken”. 80. Trafikverket (2017): “Sveriges vägnät”. http://www.trafikverket.se/resa-och-
trafik/vag/Sveriges-vagnat/ [Hämtad 2020-04-15].
81. TRAST (2015): “Trafik för attraktiv stad”. https://www.trafikverket.se/for-dig-i- branschen/Planera-och-utreda/samhallsplanering/samspel-mellan-trafik-och-
bebyggelse/Planera-for-hallbara-stader-och-attraktiva-regioner/Trafik-for-en-attraktiv-stad/
[Hämtad 2020-04-16].
82. TRVK Väg (2011): “Trafikverkets tekniska krav Vägkonstruktion”, TRV 2011:072, TDOK 2011:264, Trafikverket rapport, Borlänge.
83. Uponor (2020): “Testinstallation av infrakulvert”, Företaget nyheter om Sollentuna
kommunsatsning på infrakulvert, https://www.uponor.se/infra/foretaget/nyheter/news-pages- sweden/testkulvert-i-sollentuna.
84. Uponor regnbädd (2019): “En komplett dagvattenlösning för hårdgjorda ytor”, Uponor Infra AB. https://issuu.com/uponor/docs/rbnyhet_ae09da338fb9b1/4
85. VGU (2020): “Vägar och gators utformning”, https://www.trafikverket.se/for-dig-i- branschen/vag/Utformning-av-vagar-och-gator/vgu/, [Hämtad 2020-04-16].
86. Willway, T.; Reeves, S. and Baldachin, L. (2008): “Maintaining Pavements in a Changing Climate”, Transport Research Laboratory, Published by TSO (The Stationery Office), London. ISBN 978 0 11 552983 2.
87. Wolhuter, K. (2015): “Geometric design of roads handbook”. CRC Press, Cleveland.
88. Zhang, H.Y., Wang, C.X., Yi, J.Y. (2013): “Study on basic characteristics and design method of concrete strip roads”. Advanced Materials Research 723, 212-219.
89. Åhman, M. (2018): “Gotland först i världen med induktiv väg som laddar elbilen”, Recharge 2018-10-10, https://www.mestmotor.se/recharge/artiklar/nyheter/20181010/gotland-forst-i- varlden-med-induktiv-vag-som-laddar-elbilen/
Bilaga 1
The VTI’s Heavy Vehicle Simulator
OM VTI
V
TI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Vår huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infra- struktur, trafik och transporter. Vi arbetar för att kunskapen om transport- sektorn kontinuerligt ska förbättras och är på så sätt med och bidrar till att uppnå Sveriges transportpolitiska mål.Verksamheten omfattar samtliga transportslag och områdena väg- och ban- teknik, drift och underhåll, fordonsteknik, trafiksäkerhet, trafikanalys, människan i transportsystemet, miljö, planerings- och beslutsprocesser, transportekonomi samt transportsystem. Kunskapen från institutet ger beslutsunderlag till aktörer inom transportsektorn och får i många fall direkta tillämpningar i såväl nationell som internationell transportpolitik.
VTI utför forskning på uppdrag i en tvärvetenskaplig organisation. Medarbetarna arbetar också med utredning, rådgivning och utför olika typer av tjänster inom mätning och provning. På institutet finns tekniskt avancerad forskningsutrustning av olika slag och körsimulatorer i världsklass. Dessutom finns ett laboratorium för vägmaterial och ett krocksäkerhetslaboratorium.
I Sverige samverkar VTI med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning och utbildning. Vi medverkar även kontinuerligt i internationella forsk- ningsprojekt, framförallt i Europa, och deltar aktivt i internationella nätverk och allianser.
VTI är en uppdragsmyndighet som lyder under regeringen och hör tilI Infrastruk- turdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Vårt kvalitetsledningssystem är certifierat enligt ISO 9001 och vårt miljöledningssystem är certifierat enligt ISO 14001. Vissa provningsmetoder vid våra laboratorier för krocksäkerhetsprovning och vägmaterialprovning är dessutom ackrediterade av Swedac.