I detta kapitel redogörs våra slutsatser genom att svara på de ursprungliga frågeställningarna som angavs i syftet och exempel på fortsatta studier. Varför använder sig svenska byggföretag av utländsk arbetskraft?
Det finns två anledningar, ekonomiska samt arbetskraftsbrist. Där vår litteraturstudie har visat att bristen på arbetskraft är den största av dessa två. Sveriges bostadsmarknad är på historiskt sett höga nivåer och den inhemska arbetskraften räcker inte till.
Löper man större risk för arbetsplatsolyckor som utländsk byggnadsarbetare på svenska byggarbetsplatser?
Tveklöst ja. Det finns tydliga rapporter och statistik som visar att utstationerad personal på en svensk arbetsplats löper betydligt större risk att skadas eller dö i arbetet än svensk personal. När produktionstakten ökar ytterligare för att mätta bostadsmarknadens behov kommer med all sannolikhet dessa risker inte minska utan förmodligen öka.
Hur fungerar kommunikationen på svenska byggarbetsplatser med utländska underentreprenörer?
Den fungerar i regel bra, men går att förbättra. Att fler utländska underentreprenörer kan hantera det engelska språket bra hade underlättat för de styrande personerna och minskat resurserna för kommuniceringen.
För att förtydliga arbetsberedningar visar det sig att ritningar och tydliga instruktioner har en positiv inverkan.
Finns det fungerande rutiner som är anpassade för flerspråkiga arbetsplatser?
Det finns rutiner anpassade för flerspråkiga arbetsplatser så som Tysta boken, översatta arbetsplatsintroduktioner samt upprättade AMP. Det är lätt att skapa rutiner för planerade händelser, men vi har märkt att svårigheten ligger i de oförutsedda händelserna. Hur väl man än planerar kommer hinder att uppstå på arbetsplatsen som måste lösas på plats. Oavsett hur bra rutiner företaget har handlar det i grunden om att förmedla vikten av arbetsmiljöarbetet ner på individnivå.
Hur ser de sociala aspekterna ut i den svenska byggbranschen?
De mångkulturella aspekterna bör beaktas mer, språkförbristningar kan leda till problem vilket påverkar både företaget och individen. Det är viktigt att förstå skillnaden i kultur, kommunikation och värderingar hos människor med olika härkomst. Om man tar in utländsk arbetskraft ska man ha avsatt tillräckligt med tid och resurser för ledning.
- 33 -
Fortsatta studier
Långsiktiga lösningar på arbetskraftsbristen ser vi som en idé för fortsatta studier. Ett sätt är genom utbildning som att öka antalet platser på yrkesutbildningar, locka högstadieelever in i branschen. Ytterligare ett sätt är att få mer jämställdhet inom byggbranschen, den är
fortfarande väldigt mansdominerad och borde kunna göra mer för att få in kvinnor i branschen.
- 34 -
Referenslista
Adamiec, P. (2000). Att införa svenskt kvalitetssystem i polskt dotterbolag – Inverkan av
Kulturella skillnader. Göteborg: Institutionen för byggnadsekonomi, Chalmers Tekniska
Högskola.
AFS 1999:3. (2014). Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om byggnads- och
anläggningsarbete samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/foreskrifter/byggnads-och- anlaggningsarbete-foreskrifter-afs1999-3.pdf
AFS 2001:1. (2014). Så förbättras verksamhetens arbetsmiljö Arbetsmiljöverket
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/bocker/sa-forbattras- verksamhetens-arbetsmiljo-bok/ [2017-02-02]
Allwood. J. (1985). Tvärkulturell kommunikation. Göteborg: Dept of Linguistics. Arbetsmiljölagen. (2016).
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/lagar-och-regler-om- arbetsmiljo/arbetsmiljolagen/#5 [2017-02-07]
Arbetsmiljöverket. (2014). Arbetsmiljöstatistik riskfaktorer för arbetsolycka analysrapport https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/arbetsmiljostatistik-riskfaktorer-for-arbetsolycka- analysrapport-2014-02.pdf
Arbetsmiljöverket. (2015a). Säkrare bygg- och anläggningsarbeten (ADI539) https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/sakrare-bygg-och- anlaggningsarbete-broschyr-adi539.pdf
Arbetsmiljöverket. (2015b). Arbetsmiljöplan för byggnads- och anläggningsarbete. https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/arbetsmiljoplan/ [2017-02-15] Arbetsmiljöverket. (2016a). Ansvar vid byggnads- och anläggningsarbeten (ADI539) https://www.av.se/produktion-industri-och-logistik/bygg/ansvar-vid-byggnads--och- anlaggningsarbete/ [2017-03-04]
Arbetsmiljöverket. (2016b). Halvårsrapport - register för företag som utstationerar
arbetstagare i Sverige, rapport 2016:7.
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/rapporter/halvarsrapport-register-foretag- utstationerar-arbetstagare-i-sverige-rapport-rap-2016-7.pdf
Arbetsmiljöverket. (2016c). Vilka regler gäller för utländska arbetstagare och arbetsgivare? https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/utlandsk-arbetskraft-i-
sverige/utstationering---utlandsk-arbetskraft-i-sverige/vilka-regler-galler-for-utlandska- arbetstagare-och-arbetsgivare/ [2017-02-07]
Arbetsmiljöverket (2017a). Byggnads- och anläggningsarbete.
- 35 - Arbetsmiljöverket (2017b). Dödshändelser 2008–2017.
https://www.av.se/globalassets/filer/statistik/dodshandelser-2008-2017.pdf Boverket. (2015). bostadsbyggande fortsätter att öka
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/indikatorer -for-bostadsbyggande/ [2017-02-14]
Boverket. (2016). Reviderad prognos över behovet av nya bostäder till 2025 (Rapport 2016:18). Boverket.
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/reviderad-prognos-over- behovet-av-nya-bostader-till-2025.pdf
Europeiska gemenskapernas kommission (2006). Grönbok - En modern arbetsrätt att möta
2000-talets utmaningar.
http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2004_2009/documents/com/com_com(2006)0708_/ com_com(2006)0708_sv.pdf
Dickson, B. (2013). Skillnader i rutiner kan vara orsaken. Byggindustrin, 3 oktober. http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/skillnader-i-rutiner-kan-vara-orsaken-19261# Fransson, M. (2013). Citybanan årets sämsta bygge. Byggnadsarbetaren, 2 december. http://www.byggnadsarbetaren.se/2013/12/arets-samsta-bygge/
Fredriksson, A. (2014). Ännu en dödsolycka på Citybanan. Arbetet, 7 mars. http://arbetet.se/2014/03/07/annu-en-dodsolycka-pa-citybanan/
Hastrup, K. (2004). Kultur: Den flexibla gemenskapen. Lund: Studentlitteratur AB. Heide, M. Johansson, C. Simonsson, C. (2012). Kommunikation I organisationer. Malmö: Liber AB.
Konjunkturinstitutet. (2016). Konjunkturbarometern juli 2016 Stockholm. Konjunkturinstitutet.
http://konj.se/download/18.43075a881561bfb5386e36df/1469605074450/Konjunkturbaromet ern-juli-2016.pdf
Kron, A. Wallgren, M. (2010). Inköp i förändring. Lund: Liber AB
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lind, C. (2008). Inköpshandboken Analyser. Knivsta: InköpsForum Affärsutveckling Sverige AB
Lintunen, M. (1997). Arbetsplatsen som resurs i organisation – En deskriptiv och
komparativ fallstudie om arbetsledare och deras kulturella skillnader i ett företag i Sverige och i Estland. Stockholm: Pedagogiska Institutionen, Stockholms Universitet.
Migrationsverket. (U.Å). Statistik. https://www.migrationsverket.se/Om- Migrationsverket/Statistik.html [2017-02-14]
- 36 - NCC. (2014). Tysta boken. https://www.ncc.se/media/pressrelease/63c1e09d7f5e18f4/ [2017- 03-26]
Regeringskansliet (2016). Mål för boende och byggande.
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/boende-och-byggande/mal-for-boende-och- byggande/ [2017-02-14]
Schmid-Drüner, M. (2016). Fri rörlighet för arbetstagare.
http://www.europarl.europa.eu/atyourservice/sv/displayFtu.html?ftuId=FTU_3.1.3.html [2017-02-14]
SFS 2014:659. (2014). Arbetsmiljölagen. Stockholm: Arbetsmiljöverket Skanska. (2016). Allmänna ordnings- och skyddsregler.
http://www.skanska.se/4963b4/SysSiteAssets/for-leverantorer/vara-krav-pa-dig-som- leverantor/ordnings-och-skyddsregler-ssenska.pdf [2017-03-01]
Skatteverket. (U.Å). Personalliggare i byggbranschen.
https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/arbetsgivare/personalliggare/personallig garebyggbranschen.4.7be5268414bea0646949797.html [2017-03-01]
Statistiska centralbyrån. (2017). Befolkningsutveckling; födda, döda, in- och utvandring, gifta,
skilda 1749–2016
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens- sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--
riket/befolkningsutveckling-fodda-doda-in--och-utvandring-gifta-skilda/ [2017-04-05] Sveriges Byggindustrier. (2015a). Sysselsatta i byggindustrin.
https://www.sverigesbyggindustrier.se/byggarbetsmarknaden/sysselsatta-i- byggindustrin__150 [2017-02-15]
Sveriges Byggindustri. (2015b). Fakta om byggandet.
https://publikationer.sverigesbyggindustrier.se/Userfiles/Info/491/FoB_2015.pdf Sveriges Byggindustrier. (2016). Utrikes respektive inrikes födda.
https://www.sverigesbyggindustrier.se/sysselsatta-i-byggindustrin/utrikes-respektive-inrikes- fodda__394 [2017-02-14]
Sydsvenskan. (2016). Mer utbildning krävs i byggbranschen.
http://www.sydsvenskan.se/2016-12-19/mer-utbildning-kravs-i-byggbranschen [2017-02-17] Öberg, B. (1997). Olika syn på saken – om kulturmöten och kulturella skillnader. Stockholm: Natur och Kultur.
Bilaga 1
Intervjufrågor
Personligt
− Ålder? − Utbildning?
− Yrkesroll, hur länge du har innehaft rollen samt vilka arbetsuppgifter?
− Beskriv kort vad du har för arbetsmiljöansvar? Utbildning?
Arbetsmiljöarbetet på H2
− Hur har du upplevt arbetsmiljöarbetet på H2 jämfört med tidigare företag som du har varit anställd i?
− Vad fungerar bra på H2?
− Finns det svårigheter med arbetsmiljön inom ditt ansvarsområde? − Varför tror du att olyckor sker?
− Vid vilka tillfällen sker olyckor?
− Ser du någon skillnad i arbetsmiljöfrågor mellan svensk arbetskraft och utländsk? − Vad anser du är den största risken mot en bra arbetsmiljö?
− Vad tycker du man ska lägga sitt fokus på för att uppnå en bra arbetsmiljö? - Några krav på UE vid upphandling, ställer ni krav?
Kommunikation med utländska underentreprenörer
− Hur har kontaken mellan dig och UE fungerat? Möten, socialt osv? − Finns det något som kan utvecklas?
− Fungerar engelska som ett kommunikationsspråk? (Om inte – Hur kommunicerar ni?) - Ser du några skillnader i kulturen? (attityd, visa känslor, ifrågasätta)
Svenska UE arbetsmiljöarbete på H2
− Hur fungerar arbetsmiljöarbetet med svenska UE? − Vad är positivt?
− Vad kan förbättras?
− Har de tillräcklig kunskap om arbetsmiljön?
− Skapar H2 tillräckligt med förutsättningar för UE att arbeta säkert? − Tar UE sitt ansvar för en säker arbetsplats?
Utländska UE arbetsmiljöarbete på H2
− Hur fungerar arbetsmiljöarbetet med utländsk UE? − Vad är positivt?
− Vad kan förbättras?
− Har de tillräcklig kunskap om arbetsmiljön?
− Skapar H2 tillräckligt med förutsättningar för UE att arbeta säkert? Arbetsberedningar? − Tar UE sitt ansvar för en säker arbetsplats? Skillnader?