Det som tycks driva kvinnor i Åre att starta företag är en önskan om självständighet och självförverkligande, medan ekonomisk vinning och prestation tycks ha en obetydlig inverkan. Respondenterna uppgav visserligen att de önskade kunna leva på inkomsterna från sina företag, men vi anser att detta inte är en tillräcklig drivkraft för att starta företag då det skulle vara säkrare att ta anställning för att uppnå detta mål. Valet av bransch tycks främst bero av de enskilda respondenternas intressen och det tycks vara en tillfällighet att den bransch de valt är mansdominerad i resterande riket. Några slutsatser har därmed inte kunnat dras utifrån huruvida de drivkrafter de haft att starta företag utmärker sig i förhållande till de motiv kvinnor har som väljer att starta företag i branscher som inte är mansdominerade.
Det kan också konstateras att de sociala förutsättningarna i form av mentorer, nätverk och entreprenörskapliga traditioner är goda i Åre och dessa tycks påverka kvinnornas beslut att starta företag. De institutionella förutsättningarna verkar ha viss påverkan, dock kan konstateras att dessa inte skiljer sig från andra orter i Sverige och förklarar alltså inte Åres höga antal företagerskor i jämförelse med resterande riket. Åres gynnsamma företagsklimat bland kvinnor skulle kunna åstadkommas i andra kommuner genom att aktivt stimulera företagsnätverkandet. Både denna studie och andra studier visat att socialt stöd är av stor vikt för kvinnors beslut att starta företag. En annan åtgärd för att uppnå Åres företagsklimat är att framhäva kvinnor i framstående positioner då dessa kan fungera som mentorer och förebilder för andra kvinnor vilket tycks uppmuntra fler kvinnor till företagande.
De yttre drivkrafterna som påverkade respondenterna till företagande var till största del av pullkaraktär även om en del drivkrafter av pushkaraktär påverkade, såsom svårigheter att finna helårsanställning samt det begränsade urvalet yrken. En anledning till att pullfaktorer tycks förekomma oftare än pullfaktorer bland respondenternas drivkrafter skulle kunna vara att de företagare som huvudsakligen drivs av pushfaktorer kan tänkas vara mindre intresserade av att medverka i denna typ av studie. Det skulle kunna bero på att den som drivs av pushfaktorer ser företagandet som ett medel att uppnå något annat
och därför är mindre intresserad av att utföra företagsrelaterade uppgifter utöver de som är nödvändiga. Det kan därför tänkas att de tillfrågade företagerskor som tackade nej till att medverka i studien drevs av andra drivkrafter än de som valde att medverka.
De sociala förutsättningarna som tycks spela en central roll i respondenternas beslut att starta företag består av samma faktorer som utgör den legendariska Gnosjöandan. Intressant i sammanhanget är dock att respondenterna inte har missgynnats karriärsmässigt av de rådande förhållandena. Till skillnad från vad studier av Gnosjöandan8 visat har kvinnorna i Åre inte tagit ett steg tillbaka karriärsmässigt till förmån av makarnas företagande. De har kunnat nyttja nätverken och entreprenörstraditionerna precis som männen i Gnosjöområdet kunnat. Orsaken till denna skillnad mellan kvinnors möjligheter att nyttja förutsättningarna i Åre respektive Gnosjö kan vara en intressant utgångspunkt för vidare studier.
8
Källförteckning
Tryckta källor
Holme, Idar M. & Solvang, Bernt K. 1997. Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Holmquist, Carin. 2011. Kvinnors företagande - kan och bör det öka? Forskning i fickformat. Stockholm: EFI.
Holmquist, Carin, Sundin, Elisabeth. 2002. Företgarerskan - om kvinnor och
entreprenörskap. 1. uppl. Sverige: Studentlitteratur.
Goffee, Robert, Scase, Richard. 1985. Women in Charge: the experience of female
entrepreneurs. George Allen & Unwin. London.
Patel , Runa, Davidson, Bo. 2003. Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 3. uppl. Sverige: Studentlitteratur.
Akademiska avhandlingar
Wigren, Caroline. 2003. The spirit of Gnosjö – The grand narrative and beyond. Diss., Jönköping International Business School.
E-böcker
Burnes, Paul. 2001. Entrepreneurship and Small Business. New York: Palgrave. Glenn, J. C. 2010. Handbook of Research Methods. Jaipur: Oxford Book Co.
Gillham, B. 2005 Research Interviewing: The Range of Techniques Berkshire: McGraw-Hill Jha, N. K.. 2008. Research Methodology. Chandigarh: Abhisek Publications. 1. uppl.
Elektroniska tidskriftsartiklar
Al-mubaraki, Handi & Schörl, J. Holger. 2011. Measuring the Effectivness of Business Incubators: A Four Dimension approach From a Gulf Cooperation Council Perspective.
Enterprise Culture. (Vol 19 , Iss: 4 ) 435-452. doi: 10.1142/S0218495811000842.
Al-Mubaraki, Hanadi Mubarak &Busler, Michael. 2013. Business Incubation as an Economic Development Strategy: A Literature Review. International Journal of Management. (Vol 30, Iss 1): 362-372. http://web.ebscohost.com.ezproxy.its.uu.se/ehost/detail?sid=7e316cac-
e01d-44e9-948f-4b5ab9acf2ba%40sessionmgr4&vid=1&hid=28&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d %3d#db=buh&AN=85634567 (Hämtad 2013-05-25).
Ateljevic, Irena & Doorne, Stephen. 2000 Staying Within the Fence: Lifestyle
Entrepreneurship in Tourism. Journal of Sustainable Tourism (Vol 8, Iss 5): 378-392. doi: 10.1080/09669580008667374.
Barrett, Rowena. 2006. Small business learning through mentoring: evaluating a project.
Education + Training. (Vol. 48 Iss: 8/9). 614 – 626. doi: 10.1108/00400910610710047.
Bloodgood, James M., Sapienza, Harry J. & Carsrud, Alan L. 1995. The Dynamics of New Business Start-ups: Person, Context and Process. Advances in Entrepreneurship, Firm
Emergence, And Growth (Vol 2) 123-144.
http://business2.fiu.edu/1660397/www/Personality_and_ent/Bloodgood_etal.pdf (Hämtad 2013-05-25).
Carter, Nancy M., Gartner, William B., Gatewood,Elisabeth, J., & Sahver, Kelly, G. 2003. The Career Reasons of Nascent Entrepreneurs. Journal of Business Venturing. (vol 18). 13- 39.http://ac.els-cdn.com/S0883902602000782/1-s2.0-S0883902602000782-
main.pdf?_tid=7c901484-80d7-11e2-80ee-00000aacb361&acdnat=1361967557_7cfdb1c5df0c6b533efa7c2c671d60b6 (Hämtad 2013-05-26).
Cromie, Stanley. 1987. Motivations of Aspiring Male and Female Entrepreneurs. Journal of
Occupational Behaviour. (Vol. 8, Iss: 3) 251-261. http://www.jstor.org/stable/3000106
(Hämtad 2013-10-25).
Dafna, Kariv. 2011. Entrepreneurial Orientations of Women Business Founders from a Push/Pull Perspective: Canadians versus non-Canadians—A Multinational Assessment. Journal of Small Business & Entrepreneurship. (Vol 24, Iss: 3): 397-425. doi: 10.1080/08276331.2011.10593546.
Deakins, David, Sullivan, Robert & Whittam, Geoff. 2000. Developing Business Start-up Support programmes: Evidence from Scotland. Local Economy. (Vol. 15, Iss: 159): 159-175. doi: 10.1080:/02690940050122703.
Dubini, Paola 1988. The influence of motivations and environment on business start-ups: Some hints for public policies. Journal of Business Venturing (Vol 4, Iss: 1): 11-26
doi: 10.1016/0883-9026(89)90031-1.
Friar, John H. & Eddleston, Kimberly A. 2007. Making Connections for Success: A Networking Excerise. Journal of Management Education. (Vol. 31 Iss. 1) 104-127. doi: 10.1177/1052562906286860.
Hechavarria, Diana M. & Reynolds, Paul D. 2009. Cultural Norms and Business start-ups: The Impact of National values on Opportunity and Necessity entrepreneurs. International
Entrepreneurship and Management Journal (Vol 5, Iss: 4): 417-437.
http://link.springer.com/article/10.1007/s11365-009-0115-6/fulltext.html (Hämtad 2013-05-25).
Ljunggren, Elisabet & Kolvereid, Lars. 2005. New business formation: does gender make a difference?. Women in Management Review (Vol 11, Iss: 4): 3-12. doi:
10.1108/09649429610122096 (Hämtad 2013-05-03).
Minniti, Maia & Naudé, Wim. 2010. Introduction: What Do We Know About The Patterns and Determinants of Female Entrepreneurship Across Countries? European Journal of
Development Research. (Vol. 22 Iss: 3): 277-293. doi: 10.1057/ejdr.2010.17.
Ostgaard, Tone A. & Birley, Sue. 1996. New Venture Growth and Personal Networks. Journal of Business Research (Vol. 36 Iss. 1) 37-50. doi: 10.1016/0148-2963(95)00161-1. Ribeiro-Sorianoa, Domingo & Galindo-Martin, Miguel-Angek. 2012. Government policies to support entrepreneurship. Entrepreneurship & Regional Development. (Vol. 2, Nos. 9–10): 861–864. doi: 10.1080/08985626.2012.742322.
Sirmon, David G. & Hitt, Michael A. 2003. Managing Resources:Linking Unique Resources, Management, and Wealth Creation in Family Firms.Entrepreneurship: Theory & Practice. (Vol. 27, Iss: 4) 339-358. doi: 10.1111/1540-8520.t01-1-00013.
St-Jean, Etienne & Audet, Josée. 2011. The effect of mentor intervention style in Novice Entrepreneur mentoring relationship. Acad Manage proc. (vol 2011, Iss:1 ): 1-6.
doi:10.5465/AMBPP.2011.65869654. Elektroniska rapporter
Arena för tillväxt. 2006. Sveriges Nya Geografi 2006 - Vinnare och Förlorare.
http://www.arenafortillvaxt.com/files/publikationer/pdf/Sveriges%20nya%20geografi% 202006.pdf (Hämtad 2012-11-10). Företagarna. 2010. Jämställt företagarindex 2010. http://www.foretagarna.se/Global/Rapporter/2010/J%C3%A4mst%C3%A4llt%20f%C3 %B6retagarindex%202010NY.pdf (Hämtad 2012-11-10). Företagarna. 2012. Jämställt företagarindex 2012. http://www.foretagarna.se/Global/Nyheter/2012/J%C3%A4mst%C3%A4llt%20f%C3%B 6retagarindex%202012.pdf (Hämtad 2013-02-27).
Global Entrepreneurship Monitor. 2012. GEM 2012 Global Report.
http://www.gemconsortium.org/docs/download/2645 (Hämtad 2013-05-06).
Länstyrelsen Jämtlands län. 2009. Förändringarnas Åre - Kulturhistorisk landskapsanalys av
riksintresset Åredalen.
http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2009/ forandringarnas-are.pdf (Hämtad 2013-05-25).
Nutek. 2006. Lokal ekonomi för hållbar tillväxt.
http://www.helasverige.se/fileadmin/user_upload/HSSL_Kansli/Vad_vi_goer/ekonomi/Lo kal_ekonomi.pdf#page=50 (Hämtad 2013-05-03).
Holmquist, Carin. 2009. Varför ska man främja kvinnors företagande?. Nutek. 7-40. http://jamda.ub.gu.se/bitstream/1/403/1/Nutek2008_84.pdf (Hämtad 2013-05-24). UN WOMEN. 2012. Annual Report 2011-2012.
http://www.unwomen.org/wp-content/uploads/2011/06/UN-Women-annual-report-2011-2012.pdf (Hämtad 2013-05-24).
Åre kommun. 2012. Befolkningsprognos 2012-2021.
http://www.are.se/kommunfakta/statistik (Hämtad 2013-04-04). Webbsidor
Almi. 2013. Om Almi. http://www.almi.se/Om-Almi/ (Hämtad 2013-04-04). Ekonomifakta (a). 2013. Åre, Företagande - Nyföretagande.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Jamtlands-lan/Are/?var=3861 (Hämtad 2013-04-04).
Ekonomifakta (b). 2013. Åre, Företagande - Företagande.
http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Alla-lan/Jamtlands-lan/Are/#%c3%a5re
(Hämtad 2013-04-11).
Göteborgs Universitet. 2013. Vetenskaplig kommunikation. http://www.ub.gu.se/skriva/vetenskaplighet/
(Hämtad 2013-05-23).
Länsstyrelsen Jämtlands län. 2013. Z 32 Åredalen.
http://www.lansstyrelsen.se/jamtland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/riksintressen-for-kulturmiljovard/are/Pages/z_32_aredalen.aspx (Hämtad 2013-04-11). NE (Nationalencyklopedin). 2013. Entreprenör. http://www.ne.se/entrepren%C3%B6r/163135 (Hämtad 2013-04-18).
SCB (Statistiska centralbyrån) (a). 2011. Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____117037.aspx (Hämtad 2013-04-03). SCB (Statistiska centralbyrån) (b). 2011. Yrkesregistret med yrkesstatistik.
http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____167012.aspx (Hämtad 2013-04-03). Svenska akademiens ordlista. 2011. Företagare.
http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_p a_natet/ordlista
Tillväxtverket. 2013. Hållbar destinationsutveckling.
http://www.tillvaxtverket.se/huvudmeny/insatserfortillvaxt/flerochvaxandeforetag/beso ksnaring/insatserfordestinationsutveckling.4.6a7dfe9a134cd71cae180008518.html (Hämtad 2013-04-18).
Åre kommun. 2013. Utmärkelser och nomineringar. http://www.are.se/utmaerkelser-nomineringar
(Hämtad 2013-04-04). Muntliga källor
Edfeldt, Karin, Åreporten, 2013, muntl. 13-04-02
Edholm, Anna-Karin, Made in Åre, 2013, muntl. 13-04-03 Florin, Jeanette, Tumi, 2013, muntl. 13-04-03
Nilsson, Anna, Stitch and Stones, 2013, muntl. 13-04-04 Ruzicka, Emma, Stitch and Stone, 2013, muntl. 13-04-04 Svensson, Annelie, Svensson Saxvallen, 2013, muntl. 13-04-02 Söderhielm, Marie, Åre Chokladfabrik, 2013, muntl. 13-04-10
Bilaga - Intervjufrågor
Respondenternas Demografi 1. Ålder?
2. Civilstatus?
3. Vad har du för högsta utbildning?
4. Hur många år har du varit verksam i arbetslivet?
5. Inom vilka yrken har du tidigare varit verksam? Vilken var din sista anställning? 6. Har du försökt starta eget företag tidigare? I sådana fall vad för företag och vad hände? 7. Har du barn? I sådana fall hur många? Vad är det för ålder på barnen?
8. Hur umgås ni inom familjen? Hur ofta träffas ni allihopa? 9. Såg det annorlunda ut när barnen var yngre?
10. Vad ser du för fördelar med att vara företagare? Vilka nackdelar finns? 11. Vad ser du för fördelar med att vara anställd? Vilka nackdelar finns? Vägen till företagande
1. Hur bestämde du dig för att bli företagare? (Startat upp själv/ärvt/köpt eller tagit över eller annat?)
2. Vilka mål hade du med ditt företagande?
3. Hur kommer det sig att du valde att bli verksam inom det här yrkesområdet? 4. Vad finns det för fördelar med företagande i Åre?
a) Finns det fördelar med miljön eller lokalisering, resurser, naturtillgångar?
b) Uppstartningshjälp? Ex. bidrag, kurser, befintligt nätverk av bekanta inom det valda yrkesområdet?
c) Turisternas påverkan eller icke påverkan?
5. Har du (eller har haft) några förebilder alternativt mentorer som på ett eller annat sätt uppmuntrat dig att bli företagare?
6. Är det många i din bekantskapskrets som är förtagare? Är det både män och kvinnor? Om, hur stor andel har företag inom tillverkningsindustrin?
Fakta om företag
1. Hur många anställda har företaget? Hur varierar de anställdas kön och ålder? 2. När grundades företaget?
3. Hur valdes företagsnamnet?
4. a) Vilka egenskaper anser du vara viktiga att besitta som entreprenör i din bransch? b) Är det några av dessa egenskaper som du finner mer vanliga bland män
eller kvinnor?