Studiens intention var att undersöka några olika metoder som finns att tillgå i det didaktiska arbetet med barns språkutveckling, samt att få vetskap om vilka av dessa metoder som faktiskt används och hur de uppfattas av verksamma pedagoger. Vi har fått syn på att det finns många olika metoder att arbeta med barns språkutveckling, men att på de förskolor och skolor vi besökt arbetar pedagogerna mest med Före Bornholmsmodellen och Bornholmsmodellen. De anser att metoden är heltäckande, förutom för barn med avvikande språkutveckling, eftersom dessa barn behöver träna på annat än just det fonologiska, samt den språkliga medvetenheten som denna metod syftar till att öva upp.
Vi har även med hjälp av specialister inom detta område fått reda på vilka metoder de rekommenderar för barn med avvikande språkutveckling. Specialpedagogerna och logopeden säger att det är viktigt att se till varje barns behov och intresse för att göra verksamheten meningsfull. De anser att pedagogerna bör se till att det finns ett utbud av material i en lugn miljö för att tillgodose alla barns behov. Slutligen har vi med hjälp av tidigare forskning och teorier om språkutveckling försöka reda ut huruvida någon av dessa metoder lämpar sig bättre än andra för barn med avvikande språkutveckling, och därefter beskriva hur arbetet kan läggas upp i barngrupper där barn med avvikande språkutveckling ingår.
Genom denna studie har vi kommit fram till att det är bra att dela upp barnen i mindre grupper efter kunskap eller intressen, för att kunna tillgodose alla barns behov. Pedagogernas kunskap och
kompetens om hur barn utvecklas och tillägnar sig ett språk är av största vikt för att ge varje barn det stöd och den stimulans just det behöver. Handledning och stöd till pedagoger, samt
kompetensutveckling behövs i både förskola och skola. Vi har förstått hur viktigt det är att ha ögonen öppna för tecken på avvikande språkutveckling, och att tidigt agera med rätt insatser för att minska risken för framtida problem. Under de år vi arbetat i förskola har vi sett att de flesta pedagoger vi stött på saknar tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodose barns behov. De har trott att språket kommer när barnet är moget och därför inte reagerat så tidigt som de enligt resultatet i studien borde ha gjort.
Om de reagerat tidigare tror vi att en del av dessa barn kanske skulle haft mindre bekymmer med skolarbetet senare, och att problemen till och med helt hade kunnat undvikas för några av dem, genom rätt stimulans i tidig ålder. Vi har fått syn på att det inte är språkutvecklingsmetoden i sig, som
pedagogerna väljer att använda sig av, som är avgörande för barnens språkutveckling. Den kan vara till hjälp, både för kartläggning av barns kunskaper och i planeringen av den dagliga verksamheten, men det viktiga är vilket förhållningssätt och vilken barnsyn pedagogen har. Det är det som avgör hur resultatet blir. Om man ser barnet som bärare av sitt problem är det svårare att hitta lösningar. Ser man istället miljön kring barnet som det som skapar svårigheterna hos barnet, är det lättare att anpassa verksamhet och undervisning utifrån barnets behov och förkunskaper.
Förslag till fortsatt forskning
Vi tycker att det vore intressant att få svar på om och i så fall hur mycket det är möjligt att, med rätt insatser i tidig ålder, kompensera en avvikande språkutveckling? Går det till och med att undvika en senare diagnos genom tidiga insatser? Just nu diagnostiseras många barn. Frågan är om det är barnen som bär problemen eller om vårt nuvarande samhälle ger dem dessa problem, då de inte får rätt stimulans. Barngrupperna har blivit större och personaltätheten lägre, fler barn trängs på mindre yta.
Barnen får fler intryck genom ett förändrat samhällsklimat, där allt går fortare och fortare.
Referenslista
Böcker
Allard, Birgita, Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo (2001). Nya lusboken: [en bok om läsutveckling].
1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning.
Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Backman, Jarl (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Bjørndal, Cato R. P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i undervisning och handledning. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Centerheim-Jogeroth, Monica (1988). Vägen till språket. Stockholm: Liber.
Espenakk, Unni (2008, 16:e uppl.). TRAS: tidig registrering av språkutveckling : handbok om språkutveckling hos barn. 16. oplag Herning: SPF-utbildning.com, Special-paedagogisk Forlag.
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Fagerlund, Birgitta & Moqvist, Lillemor (2010). Låt barnen skapa - språkutveckling genom bilder.
Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Gutler-Lindström, Marianne (2001). TKT-metoden. En talkommunikationsträningsmetod för barn i förskoleåldern. MGL Speech Communication.
Haug, Peder (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=471
Heister Trygg, Boel (2010). TAKK: tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. 2., rev.
uppl. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).
Herbert, Anna & Bergstedt, Bosse (2008). Kunskapen och språket - om pedagogiken, texten och hjärnan. Stockholm: Liber.
Horn, Erna, Espenakk, Unni & Wagner, Åse Kari H (2008) Bakgrund för utvecklingen av TRAS. I Espenakk, Unni (red.) TRAS: tidig registrering av språkutveckling : handbok om språkutveckling hos barn. 16. oplag Herning: SPF-utbildning.com, Special-paedagogisk Forlag.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. 2., rev. uppl. Stockholm: Natur och kultur.
Håkansson, Gisela (1998). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur.
Ladberg, Gunilla (2000). Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga minoriteter.
Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, Ingvar (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning : språklekar i förskoleklass. 1. uppl.
Stockholm: Natur & kultur.
Myndigheten för skolutveckling (2003). Faktisk fantasi – barns språkutveckling genom skapande.
Stockholm: Fritzes.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Lgr 11 (2011). Stockholm:
Skolverket.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. (ny rev. utg.) (2010). Stockholm: Skolverket.
Petersson, Marianne (1998). Barn med språkstörning. I Bergquist, Siv (red.) Att möta barn i behov av särskilt stöd. 4., aktualiserade uppl. Stockholm: Liber.
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. 1. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2010). Före Bornholmsmodellen: [språklekar i förskolan]. 1. utg.
Stockholm: Natur & kultur.
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur.
Tetzchner, Stephen von (2005). Utvecklingspsykologi: barn- och ungdomsåren. Lund:
Studentlitteratur.
Thomsen, Inge Benn (2009, 11:e uppl.). TRAS. Tidig registrering av språkutveckling. En vägledning i användning av schema. Herning: SPF-utbildning.com, Special-paedagogisk forlag.
Thomsson, Heléne (2010). Reflexiva intervjuer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Artiklar
Ek, Ulla (2012). Teenage outcomes after speech and language impairment at preschool age.
Neuropsychiatric Disease and Treatment 8, 221.
Skolporten; Aglassinger, Ursula, Strindholm, Sofia, Kallin, Eva-Mari & Rudnik Norling, Christina (2012). Hur kan iPads stödja lärandet i förskolan? Om hur surfplattor kan möjliggöra arbetet med förskolans läroplan. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skola. Artikel nummer 3/2012.
Elektroniska dokument
Engelmark, Siv (2010). Barn med autism härmas inte som andra. Forskning & Medicin, nr 1, 2010.
Tillgänglig:http://forskningochmedicin.vr.se/knappar/tidigarenummer/innehallnr12010/tidigtraningmo tverkardyslexi.4.5adac704126af4b4be2800011764.html (2012-10-12)
Förskoleforum.se . Carmela Miniscalco.
Tillgänglig: http://www.forskoleforum.se/PeopleInFocus_detail.aspx?PeopleInFocusID=26 (2012-10-26)
Hjälpmedelsinstitutet. Trygg, Boel Heister, Holck, Pernille med flera. (2001) AKK Tillgänglig: http://www.hi.se/Global/pdf/2010/10305-vad-ar-akk.pdf (2012-11-10)
Kihlbom, Magnus (2003). Om små barns behov och utveckling [Elektronisk resurs]: nyare utvecklingspsykologiska och neurobiologiska rön. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling Tillgänglig: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/publikationer (2012-11-18) Myndigheten för skolutveckling (2003) Att läsa och skriva – en kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet.
http://www.multimedia.skolverket.se/data/object/5318/531824.pdf
Reimer, Mats (2007). Språkförsening signalerar stor risk för andra funktionshinder. Läkartidningen, nr 40, 2007.
Tillgänglig: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=7649 (2012-10-26) Skolverket (2011) Hur lär man barn att läsa?
Tillgänglig: http://www.skolverket.se/skolutvecing/forskning/tema/hur-lar-man-barn-att-lasa-1.157439 (2012-11-14)
Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2012) Tal- och språkstörning
Tillgänglig: http://www.spsm.se/Tillganglighet/Tillganglighet-utifran-funktionsnedsattning/Tal--och-sprakstorning/ (2012-09-21)