Forskningsbidraget med denna studie består av att teorier om medborgardialog och proceduriell rättvisa har prövats i en ny empirisk kontext. Att utföra empiriska studier är komplicerat, då det finns många faktorer som forskaren inte kan kontrollera eller mäta som eventuellt påverkar studiens resultat. Den här studien har dock gjort ett försök att fånga upp de samband som finns ute i den svårbegripliga verkligheten. Hur det än förhåller sig med generaliserbarheten av resultaten, kan denna studie konstatera att bland de vägprojekt som nyligen har byggts eller byggs i Sverige, föreligger det ett positivt samband mellan hög grad av medborgardialog och protester. Problematiken i detta kan inte förbises, varken empiriskt eller teoretiskt. Hur vi än resonerar så går det inte att utesluta att det kan vara så att
medborgardialogens tillämpning inom samhällsbyggnad per se skapar protester. Det är tydligt att mer forskning behövs för att förstå medborgardialogens effekter. När det gäller frågan hur acceptans för samhällsbyggnadsprojekt kan skapas, kan inte denna studie tillföra någon ny förklaring. Slutsatsen är därmed att medborgardialog inte tycks vara ett verktyg som kan öka acceptansen för samhällsbyggnadsprojekt.
Referenser
Aldrich, D. & Crook, K. (2008). Strong Civil Society as a Double-Edged Sword: Siting Trailers in Post-Katrina New Orleans. Political Research Quarterly, 61(3), 379-389.
Bessette, J. (1980). Deliberative democracy: The majority principle in republican government. I R. Goldwin & W. Shamba (Red.), How Democratic is the Constitution? Washington, D.C: American Enterprise Institute.
Bjerling, J. & Ohlsson, J. (2010). En Introduktion till Logistisk Regressionsanalys.
Arbetsrapport nr 62. Göteborg: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,
Göteborgs universitet.
Bohman J. (1998). Survey article: the coming of age of deliberative democracy. Journal of
Political Philosophy. 6(4), 400–25.
Boverket (2017). En dialog som går utöver samråd enligt PBL. Hämtad 2017-08-14:
http://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/kommunal-planering/medborgardialog1/vad-ar- medborgardialog/en-dialog-som-gar-utover-samrad-enligt-pbl/
Brady, H. E., Verba, S., & Schlozman, K. L. (1995). Beyond SES: A resource model of political participation. American Political Science Review, 89(02), 271-294.
Chambers, S. (2003). “Deliberative Democratic Theory”. Annual Review of Political Science. 6, 307-326.
Cohen, J. (1997). Deliberation and democratic legitimacy. I J. Bohman and W. Rehg (Red.),
Deliberative democracy: essays on reason and politics. Cambridge: The MIT Press.
Crozier, M., Huntington, S.P. & Watanuki, J. (1975). The Crisis of Democracy: Report on the
Governability of Democracies to the Trilateral Commission. New York: New York
University Press.
Doherty, D., & Wolak, J. (2012). When Do the Ends Justify the Means? Evaluating Procedural Fairness. Political Behavior, 34(2), 301-323.
Esaiasson, P. (2010). Will citizens take no for an answer? What government officials can do to enhance decision acceptance. European Political Science Review, 2(3), 351-371.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: Konsten
Esaiasson, P., Persson, M., Gilljam, M., & Lindholm, T. (2016). Reconsidering the Role of Procedures for Decision Acceptance. British Journal Of Political Science, British Journal of Political Science, 2016.
Field, A. (2013). Discovering statistics using IBM SPSS statistics: And sex and drugs and
rock 'n' roll (Fjärde upplagan). Los Angeles; London: Sage.
de Fine Licht, J., Naurin, D., Esaiasson, P, Gilljam, M. (2011). Does transparency generate
legitimacy? An experimental study of procedure acceptance of open-and closed-door decision-making. QoG Institute: Working Papers 2011:08.
Fung, A, & Wright, E. O. (2003). Deepening Democracy: Institutional innovations in
empowered participatory governance. London: Verso.
Gilljam, M., & Jodal, O. (2005). Demokratiutveckling i svenska kommuner. Del I:
Kommunala demokratisatsningar-vägen till en mer vital demokrati? Centrum för forskning
om offentlig sektor (CEFOS), Göteborgs universitet.
Granberg, M., & Åström, J. (2009). Deltagandets dilemman. Erfarenheter från stadsomvandling Södra Älvstranden. Kommunal ekonomi och politik, 11(3), 25-46.
Grimes Marcia (2005). Democracy’s infrastructure: The role of Procedural Fairness in
Fostering Consent. Göteborg: Statsvetenskapliga Institutionen, Göteborgs universitet.
Grimes, M. & Esaiasson, P. (2014). Government Responsiveness: A Democratic Value with Negative Externalities?. Political Research Quarterly, 67(4), 758-768.
Gustavsson, L. (2010). The future for wind power - A quantitative study of public
participation in wind power planning. Göteborg: Statsvetenskapliga Institutionen, Göteborgs
universitet.
Habermas, J. (1984). The Theory of Communicative Action. Vol 1, Reason and the
rationalization of the society. Cambridge: Polity Press.
Henecke, B., & Khan, J. (2002). Medborgardeltagande i den fysiska planeringen
– en demokratiteoretisk analys av lagstiftning, retorik och praktik. Lund: Sociologiska
Institutionen, Lunds Universitet.
Herian, M., Hamm J., Tomkins A. & Pytlik Zillig, L. (2012). Public Participation, Procedural Fairness, and Evaluations of Local Governance: The Moderating Role of Uncertainty. Journal
Hill, P.B. (2015). Rational-Choice-Theorie. Transcript Verlag. CC BY-NC-ND 3.0 DE. Hämtad 2017-08-13: http://www.transcript-verlag.de/978-3-933127-30-3/rational-choice- theorie
Hysing, E. (2015). Citizen Participation or representative government – Building legitimacy for the Gothenburg congestion tax. Transport Policy. 39, 1 – 8
Khan, J. (2003). Wind power planning in three Swedish municipalities. Journal of
Environmental Planning and Management, 46(4), 563-581.
Klintman M., & Waldo, Å. (2008). Erfarenheter av vindkraftsetablering – Förankring,
acceptans och motstånd. Naturvårdsverket 2008.
Krohn, S. & Damborg, S. (1999). On public attitudes towards wind power. Renewable
Energy, 16(1), 954-960.
Lazer, D., Sokhey, A., Neblo, M., Esterling, K., & Kennedy, R. (2015). Expanding the Conversation: Multiplier Effects From a Deliberative Field Experiment. Political
Communication. 32(4), 552-573.
Lezaun, L. & Sonderyd, L. 2007. ”Consulting citizens: technologies of elicitation and the mobility of publics”. Public Understanding of Science. 16(3), 279-297.
Lindh, E. (2015). Medborgardialog – för vem? En kritisk fallstudie om konkurrerande mål
och ambitioner i Göteborgs Stad. Göteborg: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap,
Göteborgs Universitet.
SOU 2000:1 En uthållig demokrati! - Politik för folkstyrelse på 2000-talet. Stockholm: Kulturdepartementet.
Sunstein C. 2002. The law of group polarization. Journal of Political Philosophy, 10(2), 175 – 195.
Trafikverket. (2011). Moderna samråd. Trafikverket publikation 2011:069. Hämtad 2017-08-14: https://trafikverket.ineko.se/se/tv16903
Trafikverket. (2014). Planläggning av vägar och järnvägar.
Hämtad 2017-02-09: http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och- utreda/planlaggningsprocessen/Dokument---planlaggningsprocess/
Tyler, T. (2006a). Why people obey the law. Princeton: Princeton University Press.
Tyler, T. (2006b). “Psychological Perspectives on Legitimacy and Legitimation”. Annual
Velásquez, J. (2005). Förankring och dialog - Kraftspelet mellan planering och demokrati. Stockholm: Stockholms universitet.
Visschers, V. & Siegrist, M. (2012). Fair play in energy policy decisions: Procedural fairness, outcome fairness and acceptance of the decision to rebuild nuclear power plants. Energy
Policy, 46, 292-300.
Weale, A. (2013). Democratic Justice and the Social Contract. Oxford: OUP Oxford.
Wolsink, M. (2007). Wind power implementation: The nature of public attitudes: Equity and fairness instead of ‘backyard motives’. Renewable and Sustainable Energy Reviews, 11(6), 1188-1207.