Genom studien har det tagits fram flera alternativa scheman, vilka tar hänsyn till när det är möjligt att göra in- och utleveranser vid ett dubblerat flöde samt hur lång processtiden är. Med hjälp av dessa scheman och vissa mindre åtgärder kan Alfredsson Transport anta uppdraget som innebär att dubblera flödet. De frågeställningar som utformades för att uppnå målet och besvara syftet var:
1. Hur lång tid tar inleverans respektive utlastning?
2. Hur lång tid ligger kyl- och frysgods i kyl- och frysterminalen?
3. Hur många burar med kyl- och frysgods finns i kyl- och frysterminalen samtidigt under ett dygn?
4. Vilka är de intensiva perioderna på dygnet för personalen i kyl- och frysterminalen? 5. Vad kan göras för att möjliggöra ett dubblerat råvaruflöde av kyl- och frysgods?
Genom studien observerades det att inleverans respektive utlastning tar olika lång tid. Tiden för inleverans respektive utlastning är beroende av flera faktorer som bland annat vilken leverantör eller lastbil, tid per bur, antal bur och övrig tid vid terminal. Tiden som gods ligger i terminalen varierar beroende på när inleverans respektive utlastning för det specifika godset sker. Kyl- och frysgodset ligger dock i terminalen i mindre än 24 timmar, förutom på helgen. Hur antalet burar i terminalen förändras under dygnet i nuläget specificeras i kapitel 6.2.2. Vid dubblering av flödet är det som mest 290 burar i terminalen samtidigt. Denna mängd gods medför att den mest intensiva perioden för terminalpersonalen är när alla inleveranser har skett och omplockning måste göras innan lastbilarna kan lastas.
För samtliga förslag på scheman uppstår ingen kö. Rekommendationen är att de använder sig av alternativt schema 3, i vilket de även kan minimera tiden när antal bur i terminalen är som mest. Alfredsson Transport kommer med hjälp av detta schema kunna dubblera sitt flöde utan att några köer uppstår. Däremot kommer fortfarande antal bur i terminalen överskrida antal rutor i terminalen. På grund av att antal bur i terminalen överskrider antal rutor i terminalen måste Alfredsson Transport genomföra vissa åtgärder. Det som Alfredsson Transport måste göra för att denna rekommendation skall vara möjlig att genomföra är att rita upp fler rutor i terminalen. Genom att rita upp fler rutor kan de utöka antal platser i terminalen och hantera det dubblerade flödet. Alfredsson Transport behöver troligtvis också anställa mer personal och köpa in fler lastbilar som kan hantera kyl-och frysgods.
Referenser
Alfredsson Transport (u.å). Om oss. http://www.alfredssontransport.com/om-oss/ [2019-04- 11]
Andersen, H. (1994). Vetenskapsteori och metodlära. Lund: Studentlitteratur
Andersson, Martin; Logistikutvecklare Alfredsson Transport AB, 2019. Intervju 5 april.
Arvidsson, N., Woxenius, J., & Lammgård, C. (2013). Review of Road Hauliers’ Measures for Increasing Transport Efficiency and Sustainability in Urban Freight Distribution. A
Transnational Transdisciplinary Journal, 33(1), ss. 107-127. doi: 10.1080/01441647.2013.763866
Baldwin, A. & Bordoli, D. (2014). A Handbook for Construction Planning and Scheduling. Hoboken, New Jersey: Wiley
Belaqziz, S., Bouyahia, F., Lissane elhaq, S. & Boukachour, J (2018). Modeling vehicle queues at a marine container terminal using non-stationary queuing approach. I 2018 IEEE
International Conference on Technology Management, Operations and Decisions
(ICTMOD). Marrakech, Marocko 21-23 november 2018. doi: 10.1109/ITMC.2018.8691278
Bell, J & Waters, S. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. 5. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Bergman, B. & Klefsjö, B. (2002). Kvalitet i alla led. Lund: Studentlitteratur
Brucker P., Knust S. (2012). Complex Scheduling. Berlin, Heidelberg: Springer. E-bok
Carlsson, B. (1990). Grundläggande forskningsmetodik. 2. uppl., Stockholm: Almqvist och Wiksell.
Cayirli, T., Yang, K. & Quek, S. (2012). A Universal Appointment Rule in the Presence of No‐Shows and Walk‐Ins. Production and Operations Management. 21(4), ss. 682-697. doi: 10.1111/j.1937-5956.2011.01297.x
Cimpeanu, R., Devine, M. & O’Brien, C. (2017). A simulation model for the management and expansion of extended port terminal operations. Transportation Research Part E:
Logistics and Transportation Review. 98, ss. 105-131. doi: 10.1016/j.tre.2016.12.005
Chen, W., Zeng, Q. & Zhang, W. (2013). Optimization Model For Truck Appointment In Container Terminals. Procedia ‐ Social and Behavioral Sciences. 96, ss. 1938–1947. doi: 10.1016/j.sbspro.2013.08.219
Christopher, M. (2005). Logistics and Supply Chain Management. Tredje uppl. Great Britain: Pearson Education Limited
Crainic, T. G., Ricciardi, N., & Storchi, G. (2009). Models for evaluating and planning city logistics systems. Transportation science, 43(4), ss. 432-454. doi: 10.1287/trsc.1090.0279.
David, M. & Sutton, C. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur
Dolati, P. N., Evrard, K. S. & Espinouse, M.-L. (2017). Systematic literature review on city logistics: overview, classification and analysis. International Journal of Production
Research, 57(3), ss. 865-887. doi: 10.1080/00207543.2018.1489153
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl., Lund: Studentlitteratur.
Ekeskär, A., & Rudberg, M. (2016). Third-party logistics in construction: the case of a large hospital project. Construction Management and Economics, 34(3), ss. 174-191. doi:
10.1080/01446193.2016.1186809
Entrup, M. L. (2005). Advanced Planning in Fresh Food Industries. Berlin: Physica-Verlag HD. E-bok
Higginson, J. K. & Bookbinder, J. H. (2005). Distribution Centres in Supply Chain
Operations. I Langevin, A & Riopel, D(red.). Logistics Systems: Design and Optimization. Boston: Springer, 67-91
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Häger, B. (2007). Intervjuteknik. 2. uppl. Stockholm: Liber AB
Jonsson, P. & Mattsson, S.-A. (2016). Logistik – Läran om effektiva materialflöden. 3. uppl., Lund; Studentlitteratur
Lee, Y. J., Baker, T., & Jayaraman, V. (2012). Redesigning an integrated forward–reverse logistics system for a third-party service provider: an empirical study. International Journal
of Production Research, 50, ss. 5615-5634. doi: 10.1080/00207543.2011.651538
Kasilingam, R. (2000) Logistics and Transportation: Design and Planning. 2. uppl. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers
Kelton, W. D., Sadowski, R. P. & Zupick, N. B (2014) Simulation with Arena. 7. uppl., Singapore: McCraw-Hill Professional
2001. doi: 10.1109/WSC.2001.977242
Livsmedelsverket (2019). Måltider i äldreomsorgen.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/maltider-i-vard-skola-och- omsorg/aldreomsorg [2019-02-27]
Ljungberg, A. & Larsson, E. (2012). Processbaserad verksamhetsutveckling: varför, vad,
hur?. Lund: Studentlitteratur
Løvås, G. (2006). Statistik - metoder och tillämpningar. 1.1. uppl., Malmö: Liber AB.
Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur
Norrköpings Kommun (2017a). Boende för äldre och personer med demenssjukdom. https://www.norrkoping.se/stod-och-omsorg/aldreomsorg/boenden/boende-for-aldre-och- personer-med-demenssjukdom.html [2019-02-27]
Norrköpings Kommun (2017b). Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor.
https://www.norrkoping.se/download/18.6c8583a15ea2a2067adae/1507282209832/Verksam hetsid%C3%A9-Norrk%C3%B6pings-F%C3%B6rskolor-1706.pdf [2019-02-27]
Olhager, J. (2013). Produktionsekonomi – Principer och metoder för utformning, styrning
och utveckling av industriell produktion. 2. uppl., Lund: Studentlitteratur
Ortúzar, J. D. & Willumsen, L. G. (2011). Modelling Transport. Fjärde uppl., John Wiley & Sons, Ltd
Oskarsson, B. Aronsson H. & Ekdahl, B. (2003). Modern logistik - för ökad lönsamhet. 4. uppl., Stockholm: Liber AB
Quak, H., Balm, S., & Posthumus, B. (2014). Evaluation of City Logistics Solutions with Business Model Analysis. Procedia - Social and Behavioral Sciences, 125, ss. 111- 124. doi: 10.1016/j.sbspro.2014.01.1460
SKL - Sveriges kommun och landsting (2018a). Skolmat.
https://skl.se/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/elevhalsaskolmat/skolmat.206 2.html [2019-02-22]
SKL - Sveriges kommun och landsting (2018b). Fakta förskola.
https://skl.se/skolakulturfritid/forskolagrundochgymnasieskola/forskolafritidshem/forskola/fa ktaforskola.3292.html [2019-02-22]
Skollistan (u.å). Grundskola Norrköping.
http://www.skollistan.eu/typ/grundskola/?regionen=ostergotlands-lan&distriktet=norrkoping [2019-02-27]
Skolverket (2018). Mat i förskolan och skolan.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/mat-i- forskolan-och-skolan [2019-02-27]
Socialstyrelsen (2018). Statistikdatabas för äldreomsorg.
http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/aldreomsorg [2019-02-27]
Storhagen, N. (2018). Logistik - Grunder och möjligheter. 5. uppl., Stockholm: Liber AB
Taniguchi, E. (2014). Concepts of City Logistics for Sustainable and Liveable Cities.
Procedia - Social and Behavioral Sciences. 151, ss. 310-317. doi:
0.1016/j.sbspro.2014.10.029
Thurén, T. (2013). Källkritik. 3. uppl., Stockholm: Liber AB
Transportfakta. (2018a). Transportarbete avseende gods.
https://www.transportfakta.se/overgripande#restid [2019-02-27]
Transportfakta. (2018b). Varugrupper på svenska vägar. https://www.transportfakta.se/transportslag [2019-02-27]
Wallén, G. (2011). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Yalaoui, A., Chehade, H., Yalaoui, F. & Amodeo, L. (2012). Optimization of Logistics. London: ISTE ltd
Yin, R. (2007). Fallstudier - Design och genomförande., Stockholm: Liber AB
Yin, R. (2011). Kvalitativ forskning från start till mål., Lund: Studentlitteratur
Zhang, D., Zang, Q., Chen, Y. & Li, S. (2018). Joint optimization of logistics infrastructure investments and subsidies in a regional logistics network with CO2 emission reduction targets. Transportation Research Part D: Transport and Environment. 60, ss. 174-190. doi: 10.1016/j.trd.2016.02.019