I detta avsnitt presenteras studiens slutsatser och bidrag. Först återges studiens syfte och frågeställning, vilket följs av en redogörelse för studiens huvudsakliga slutsatser. Avslutningsvis presenteras studiens teoretiska och praktiska bidrag.
6.1 Slutsats
Syftet med denna studie är att kartlägga för hur stora svenska företag designar sin hållbarhetsstyrning. Utifrån kartläggningen av designen syftar studien till att redogöra för vilka delar av styrningen som är mest betydande samt att finna förklaringar till styrningens design. För att uppfylla studiens syfte har följande fråga besvarats “Hur designar stora
topprankade svenska företag sina kontrollsystem för att styra medarbetare mot organisationens hållbarhet?”. Utifrån syftet och frågeställningen har studien kommit fram
till nedan presenterade slutsatser.
De stora svenska topprankade företagen har en design för sin hållbarhetsstyrning där det administrativa kontrollsystemet, i form av struktur, ledning och policydokument, är starkt förekommande. Det administrativa kontrollsystemet är integrerat med den övergripande strukturen, ledningen och policydokumenten hos företagen. En förklaring till detta är att skandinaviska företag är mer benägna att ha medarbetare med hållbarhetsbefattningar i sina organisationer. En annan förklaring ligger i att företagen vill försäkra sig om att hållbarhetsarbetet verkligen integreras i verksamheten. Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att företagen generellt har många anställda och att det således existerar omfattande strukturer.
Kontrollsystemet för planering är ofta starkt förekommande i stora svenska topprankade företags design för hållbarhetsstyrning. Generellt sker planeringen genom att långsiktig strategi sätts upp och konkretiseras till handlingsplaner. En förklaring till att planering förekommer hos företagen är att de förstår vikten av att vara hållbara på sikt. Hållbarhet ses som en central strategisk prioritering, vilket antyder att CSR kommer vara ännu viktigare i framtiden och att företag som inte är hållbara riskerar att utkonkurreras.
För stora svenska topprankade företag ses det cybernetiska kontrollsystemet som en viktig del i styrningen av hållbarhetsarbetet. Mätning och uppföljning sker främst med hjälp av icke- finansiella mått och budgetarbete. Dessutom kan finansiella mått i mätning och uppföljning av hållbarhetsprestationer tillämpas, även om det inte sker i samma utsträckning som för icke-finansiella mått. En förklaring till att mätning och uppföljning har en så pass stor del i hållbarhetsstyrningen kan vara att företagen inser att det är viktigt att följa upp och kontrollera hållbarhetsarbetet för att säkerställa att det går i rätt riktning. Dessutom kan ägarstruktur tänkas vara en förklarande faktor till varför företagen mäter och följer upp hållbarhetsprestationerna.
Att styra hållbarhetsarbetet med hjälp av kontrollsystemet för belöning är den minst identifierade kontrollen hos de stora svenska topprankade företagen. I de fall belöning tillämpas i hållbarhetsstyrningen görs det antingen genom att monetära belöningar kopplas till vissa aspekter av hållbarhetsarbetet eller via incitamentkulturer som främjar hållbarhet. En problematik i att tillämpa belöningar kopplade till hållbarhet är att det är svårt att kvantifiera och mäta hållbarhetsarbetet.
Kontrollsystemet för kultur är en viktig del i de stora topprankade svenska företagens hållbarhetsstyrning. Företagen styr kulturen främst genom att jobba med värderingar inom rekrytering, socialisering och utbildningar för att påverka medarbetare till att anamma organisationernas hållbarhetsvärderingar. Ett annat sätt som kultur styrs genom är visuella uttryck och kommunikation på intranät som påminner om hållbarhetsvärderingar. En förklaring till varför företagen styr kulturen så mycket kan ha att göra med att hållbarhet är befäst i den svenska kontexten och att medarbetarna således är mottagliga för kulturstyrning. En annan förklaring till detta är att organisationerna ser det som viktigt att framstå som en hållbar arbetsgivare för att kunna attrahera ung och kompetent arbetskraft.
De stora topprankade svenska företagens hållbarhetsstyrning är designad så att den ofta är integrerad med den generella verksamhetsstyrningen. Att integrera hållbarhetsstyrningen med övrig verksamhetsstyrning kan styrka hållbarhetsarbetet i organisationerna, samtidigt som det kan underlätta arbetet för att uppnå hållbarhetsstrategier. Utöver att hållbarhetsstyrningen integreras med den generella verksamhetsstyrningen, integreras kontrollsystemen för hållbarhetsstyrning dessutom med varandra. De kontrollsystem som oftast är sammankopplade är planering, mätning och uppföljning samt belöningssystem. Det sker främst genom att en långsiktig hållbarhetsstrategi bryts ned i handlingsplaner som konkretiseras till icke-finansiella mått, vilka i sin tur kopplas till belöningar.
Stora topprankade svenska företag styr generellt mer för hållbarhet än företag i tidigare studier. En förklaring till detta kan vara att stora företag ofta har mycket styrning. En annan förklaring ligger i att Sverige ses som en föregångare när det kommer till CSR och att kontexten lämpar sig väl för hållbarhetsarbete. Dessutom har reglering och lagkrav kring hållbarhet troligtvis påskyndat arbetet för vissa företag. En normativ press från omvärlden kan ha påskyndat hållbarhetsarbetet ytterligare samtidigt som det drivit arbetet längre. Designen antyder överlag att de stora topprankade svenska företagen har en framträdande hållbarhetsstyrning. De mest betydande kontrollsystemen i designen är kontrollsystemen för administration, planering och kultur. De företag som kommit allra längst i sin hållbarhetsstyrning har integrerat kontrollsystemen för planering, cybernetik och belöning med varandra.
6.2 Studiens bidrag
Denna studie har bidragit till forskningsområdet gällande vilken roll kontrollsystemen spelar i företagens hållbarhetsarbete. Kunskap har genererats till forskningsområdet, vilket har efterfrågats i tidigare forskning (se Crutzen et al., 2017; Arjaliés & Mundy, 2013; Hosoda &
Suzuki, 2015; Sundin & Brown, 2017; Hosoda, 2018). Denna studie har genom att studera stora topprankade svenska företags design av hållbarhetsstyrning bidragit med insikter till det specifika forskningsgap, om hur företag designar sina MCS-paket för hållbarhet, som framförallt Crutzen et al. (2017) identifierat.
Denna studie har redogjort för hur stora topprankade svenska företag designar sin hållbarhetsstyrning och presenterat möjliga förklaringar till detta. Företagen tillämpar kontrollsystem för administration, planering, cybernetik, belöning och kultur. De mest framträdande kontrollsystemen för hållbarhetsstyrning är de för administration, planering och kultur. Kontrollsystemen för hållbarhetsstyrning är ofta integrerade med organisationernas generella verksamhetsstyrning och med varandra. De kontrollsystem som oftast är integrerade med varandra planering, cybernetik och belöningar. Resultaten i denna studie bidrar således med en ökad förståelse för hur organisationer designat sin hållbarhetsstyrning. Tidigare forskning inom ämnet har sällan bedrivits på svenska företag. Denna studie har bidragit med att generera kunskap kring forskningsområdet inom en ny kontext, vilken enligt Strand, Freeman och Hockerts (2015) är en välutvecklad kontext för hållbarhet. Resultaten av studien i denna kontext påvisar att svenska företag tycks styra mer för hållbarhet. I och med att studien har bedrivits i en ny kontext möjliggör det för en jämförelse till andra företag och kontexter. Resultaten i denna studie kan utgöra en referenspunkt för hur stora topprankade svenska företag designar sin hållbarhetsstyrning.
Studien bidrar även med praktisk kunskap kring hur företag kan styra sina verksamheter för att förstärka organisationens hållbarhet och uppfattas som ansvarstagande. Andra företag kan använda resultaten i denna studie för att se hur deras hållbarhetsstyrning förhåller sig till de stora topprankade svenska företagens styrning. Detta för att identifiera brister och möjliga förbättringar i hållbarhetsstyrningen som kan åtgärdas för att förbättra hållbarhetsarbetet.