Slutsats

Med hjälp av analysverktyget har det i analys av materialet framkommit tolkningar av frihet i en högre variation än vad det antogs göra innan utförd analys. I utformande av

44

problemformulering, hypotes och syfte var antagandet att det skulle vara tydligt vilken frihet som fanns representerad i vartdera materialet. Användandet av uppsatsens analysverktyghar resulterat i att det inte enbart är en frihet som synliggjorts vara representeradema i FN:s artiklar om rätten till utbildning eller i reformen om det fria skolvalet. Utan att tolkningen av frihet i de båda materialen är betydligt mer mångfacetterat än väntat. Dock har analysverktyget synliggjort skillnader och likheter när det kommer till vilken frihet som finns representerat i vartdera material, vilket var syftet med utformningen av analysverktyget. Nedan kommer uppsatsen slutsatser att presenteras samt klarläggning i om hypotesen är bekräftad eller dementerad.

Som diskuterats ovan i diskussionen finns det delar av materialet angående det fria skolvalet där det framträdande friheter som är förenliga med de friheter som framträder i materialet om FN:s artiklar om rätten till utbildning. Dock finns det också friheter som framträder i analys av det fria skolvalet som inte framträder i analysen av FN:s artiklar. Det resulterar i att tolkningen av frihet i det fria skolvalet inte är förenligt med tolkningen av frihet i resterande material. Det ska dock tydliggöras att majoriteten av det analyserade materialet av vartdera material, är förenligt med varandra. Men eftersom det är tydligt att den kvantitativa friheten framträder i delar av det fria skolvalet och inte i delar av FN:s artiklar, skiljer sig tolkningen av frihet åt mellan materialet. Det skapar också en ytterligare diskrepans när resonemanget kring att den kvantitativa frihetens framträdande, följaktligen det som också skiljer den ”nya” reformen om det fria skolvalet med den föregående skolreformen, skulle kunna tänkas vara en faktor som påverkat den ökade skolsegregationen. En segregation inom skolan går i sig emot FN:s artiklar om frihet.

Syftet med uppsatsen var att pröva den hypotes som ligger till grund för uppsatsen utformande. Hypotesen är: Syftet i det fria skolvalet är inte förenligt med FN:s artiklar om rätten till

utbildning. Hypotesen har nu prövats genom en undersökning av vilken tolkning av frihet som

återfunnits i FN:s artiklar om rätten till utbildning och vilken tolkning av frihet som återfunnits i det fria skolvalet. Den sammantagna slutsatsen som framkommit med hjälp av uppsatsen analysverktyg är att, utifrån ett frihetsperspektiv, är syftet i det fria skolvalet inte förenligt med FN:s artiklar om rätten till utbildning. Hypotesen är därför bekräftad. Argumentet för bekräftandet av hypotesen utgörs av det faktum att analysen synliggör ett framträdande av kvantitativ frihet i analys av syftet med reformen om det fria skolvalet, men inte i analysen av FN:s artiklar om rätten till utbildning.

En vidare frågeställning är om den skolreform som var stadgan innan reformen om det fria skolvalet, skulle vara mer förenlig med FN:s artiklar om rätten till utbildning? I tidigare reform

45

var individens val av skola ytterst begränsad, vilket skulle kunna innebära att en kvantitativ frihet inte skulle visas sig vara framträdande. Dock skulle det kunna innebära att den tidigare skolreformen inte skulle vara förenlig med FN:s artiklar i andra avseenden som till exempel individens självbestämmanderätt. Ett förslag till framtida forskning skulle kunna vara hur skulle en skolreform behöva vara utformad för att vara förenlig med FN:s artiklar om rätten till utbildning?

46

Referenslista

Barrett, A.M. & Tilky, L. (2011). Social justice, capabilities and the quality of education in

low-income countries. International Journal of Educational Development (Vol: 3) 3–14

Berlin, I. (1958). Two Concepts of Liberty. Hämtad från:

https://jmaggio.typepad.com/no_call_me_jay/files/two_concepts_of_liberty.pdf. Hämtad den 2021-02-19

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. (5:e uppl.). Stockholm: Wolters Kluwer

FN-förbundet (2008). Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Hämtad från:

https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf. Hämtad den 2021-02-12.

Grahn-Farley, M. (2019). Barnkonventionen – En kommentar. Lund: Studentlitteratur AB

Kymlicka, W. (2002). Contemporary political philosophy: an introduction. (2. ed.) Oxford: Oxford University Press.

Musset (2012), School Choice and Equity: Current Policies in OECD Countries and a

Literature Review. OECD Education Working Papers 66.

Nozick, R. (1974). Anarchy, State and Utopia. New York: Basic Books

Nussbaum, M C. (2000). Women and Human Developmen – The Capabilities Approch. Cambridge: Cambridge University Press

OECD (2017). School Choice and School Vouchers – An OECD Perspective. Paris: OECD Publishing. http://www.oecd.org/education/School-choice-and-school-vouchers-an-OECD- perspective.pdf

47

OECD (2015). Improving Schools in Sweden - An OECD Perspective. Paris: OECD Publishing. http://www.oecd.org/edu/school/improving-schools-in-sweden-an-oecd- perspective.htm

Pimento, C. (2006). Freedom and empowerment. Multicultual Education.

Regeringen (2001). Regeringens skrivelse 2001/02:83 – En nationell handlingsplan för de

mänskliga rättigheterna.

https://www.regeringen.se/contentassets/e06586224da849519c38ade9df0c17d1/en-nationell- handlingsplan-for-de-manskliga-rattigheterna

Regeringskansliet (2011). FN:s konventioner om mänskliga rättigheter.

https://www.regeringen.se/contentassets/d6d5653029e14e338a4b86f5f4b34c6b/fns- konventioner-om-manskliga-rattigheter

Sen, A. (2001). Development as freedom. Oxford: Oxford University Press.

Sen, A. (2002). Utveckling som frihet. Göteborg: Diadalos AB

Sen, A. (2005). Human Rights and Capabilities. Journal of Human Development. (Vol. 6). 151–163.

Svenska FN-förbundet (2019). Så skyddar FN de mänskliga rättigheterna. Hämtad från:

https://fn.se/vi-gor/vi-utbildar-och-informerar/fn-info/vad-gor-fn/fns-arbete-med-manskliga- rattigheter/sa-skyddar-fn-de-manskliga-rattigheterna/. Hämtad den 2021-01-29.

Svenska UNESCO-rådet. (1988). Konvention mot diskriminering i utbildning. Hämtad från:

http://unesco.hemsida.eu/wp-content/uploads/2013/09/1960-konvention-mot-diskriminering- inom-undervisningen.pdf. Hämtad den 2021-03-21.

UNICEF (2018). Barnkonventionen – FN:s konvention om barnets rättigheter. Hämtad från:

https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen. Hämtad den 2021-02-03.

Utrikesdepartementet. (1971). Sveriges internationella överenskommelser - Internationell konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Hämtad från:

https://www.regeringen.se/49b763/contentassets/bdb3e2a1a89648c2b3140a81d303ca02/inter nationell-konvention-om-ekonomiska-sociala-och-kulturella-rattigheter-so-197141. Hämtad den 2021-04-05.

48

Weishart, J. E. (2016). Reconstituting the right to education. Alabama Law Review, 67(4), 915-978.

Yang Hansen, K. & Gustafsson. J-E. (2016), Causes of educational segregation in Sweden –

school choice or residential segregation, Educational Research and Evaluation, Vol. 22. No.

1–2.

Lagar:

Skollag (SFS 2010:800). Utbildningsdepartementet. Hämtad från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-

2010800_sfs-2010-800. Hämtad den 2021-02-05.

Diskrimineringslag (SFS 2008:567). Arbetsmarknadsdepartementet. Hämtad från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567. Hämtad den 2021-03-23.

Propositioner:

Prop. 1991/92:95 Om valfrihet och fristående skolor

Prop. 1992/93:230 Om valfrihet i skolan

Statens offentliga utredningar:

SOU 1997:116 Barnets bästa i främsta rummet – FN:s konvention om barnets rättigheter förverkligas i Sverige

SOU 2020:28 En mer likvärdig skola – Minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning