I det här kapitlet presenteras studiens slutsats. Utifrån syftet visar resultatet att respondenterna väljer att transportera sig med olika färdmedel för sina vardagliga resor. Vilket transportmedel som väljs bestäms utifrån vilket syfte resan har.
Vanor, tid och att det ska vara så praktiskt och bekvämt som möjligt har visat sig vara de största faktorerna bakom valet av transportmedel. Det innebär att olika transportsätt väljs för olika ändamål. För arbetspendling visar resultatet att kollektivtrafiken och cykling används av respondenterna. Det anses vara både bekvämt i den mening att respondenterna hinner att göra andra saker samtidigt som de transporterar sig samt tidsmässigt gångbart. För resor där barnen är involverade, till exempel att skjutsa till olika aktiviteter väljs bilen. Detsamma gäller för aktiviteter som respondenterna själva utför, så som att ta sig till och från träning eller åka ut i naturen. Även här är det de praktiska fördelarna, minimerad tidsåtgång och bekvämlighet som är de viktigaste faktorerna vid val av transportsätt.
Kunskap och omtanke om miljön är stor bland de intervjuade. Miljön uttrycks ha betydelse för valet av transportmedel för vardagliga resor men det är inte den viktigaste faktorn. Det är en delfaktor men vanor, tid och att det ska vara praktiskt och bekvämt har större betydelse för valet av transportmedel.
För att få till ett mer miljövänligt resande behöver samhället ta ett större ansvar. De kontextuella faktorerna, som skapar hinder och barriärer för respondenterna behöver överbryggas för att göra det lättare att välja ett miljösmart transportsätt för vardagliga resor.
38
Källförteckning
Abrahmse, W., Steg, L., Gifford, R., & Vlek, C. (2009). Factors influencing car use for commuting and the intention to reduce it: a question of self-interest or morality?
Transportation Research Part F, 12, 317e324.
Bouscassea, H., Joly, I., & Bonnel, P. (2018). How does environmental concern influence mode choice habits? A mediation analysis. Transportation Research Part D 59 s. 205–222
Bryman, A. (2018), Samhällsvetenskapliga metoder, Malmö: Liber, 3:e uppl.
Chambers, S., M., & Collins, C., M. (2005). Psychological and situational influences on commuter-transport-mode choice. Environment and Behaviour, Vol. 37 No. 5, 640-661 Commission of the European Communities (2006) Keep Europe moving – sustainable mobility for our continent
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:52006DC0314 (2019-01-23) Commission of the European Communities (2007): Results of the review of the community strategy to reduce CO2 emissions from passenger cars and light-commercial vehicles
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=celex%3A52007DC0019 (2019-01-22) Climate Nasa. (2017 a). Climate change: How do we know?
https://climate.nasa.gov/evidence/ (2019-01-22)
Climate Nasa. (2017 b). The consequences of climate change. https://climate.nasa.gov/effects/
(2019-01-22)
Dahl, E. (2014). Om miljöproblemen hänger på mig – individer förhandlar om sitt ansvar för miljön. Makadam Förlag AB. Stockholm
Dalen, M. (2015) Intervju som metod. Gleerups utbildning AB; Malmö. 2 uppl.
Donald, I., J., Cooper, S., R., Conchie, S., M. (2014) An extended theory of planned behavior model of the psychological factors affecting commuters’ transport mode use. Journal of Environmental Psychology 40, sida 39-48
Elster, J. (1989). Nuts and bolts for the social sciences. Cambridge: Cambridge Univ. Press Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H, Towns, AE & Wängnerud, L
(2017), Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad, Wolters Kluwer, Festinger, L. (1957). A theory of cognitive dissonance. Stanford, Calif.: Stanford U.P
Hayashi, Y, Button, K & Nijkamp, P. (1999). The environment and transport. Edward Elgar Publishing Limited. Cheltenham, UK.
Kollmuss, A & Agyeman, J. (2002) Mind the Gap: Why do people act environmentally and what are the barriers to pro-environmental behavior?, Environmental Education Research, 8:3, 239-260
Krantz Lindgren, P. (2001) Att färdas som man lär? Om miljömedvetenhet och bilåkande.
Gidlunds förlag. Hedermora
39 Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012) Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. &
Höglund-Nielsen (red.). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. 2. Uppl.
Lund: Studentlitteratur AB, ss. 187–201.
Lind, H. B., Nordfjærn, T., Jørgensen, S, H., & Rundmo, T. (2015). The value-belief-norm theory, personal norms and sustainable travel mode choice in urban areas. Journal of Environmental Psychology 44 sida 119-125
Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder I medicinsk forskning. En introduktion.
Studentlitteratur, Lund 3:e upplagan.
Mars, L, Ruiz, T & Arroyo, R. (2018) Identification of determinants for rescheduling travel mode choice and transportation policies to reduce car use in urban areas, International Journal of Sustainable Transportation,
Nationalencyklopedin (2018) Bekvämlighet
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/bekv%C3%A4mlighet (2019-03-08) Nationalencyklopedin. (2014). Attityd. http://www.ne.se/lang/attityd (2019-01-23)
Naturvårdsverket. (2016 a). Växthuseffekten förstärks. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Klimat-och-luft/Klimat/Darfor-blir-det-varmare/Vaxthuseffekten-forstarks/
(2019-01-22)
Naturvårdsverket. (2016 b). Utsläpp av växthusgaser från inrikes transport.
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-utslapp-fran-inrikes-transporter/ (2019-01-22)
Naturvårdsverket (2018 a) Miljömålen – Årlig uppföljning av Sveriges nationella miljömål 2018 – Med fokus på statliga insatser
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6833-2.pdf?pid=22054 (2019-01-23)
Naturvårdsverket (2018 b). Fördjupad analys av svensk klimatstatistik 2018.
Norazah M, S. (2013). Young consumer ecological behaviour: The effects of environmental knowledge, healthy food, and healthy way of life with the moderation of gender and age.
Management of Environmental Quality: An International Journal, 2013, Vol. 24, Issue 6, pp.
726-737.
SIKA Rapport 2007:3 Uppföljning av transportpolitiska mål
https://www.trafa.se/globalassets/sika/sika-rapport/sr_2007_3.pdf (2019-01-23)
Stern, P. C., Dietz, T., Abel, Troy., Guagnano, G. A., & Kalof, L. (1999). A value-belief-norm theory of support for social movements: the case of environmentalism. Research in Human Ecology, 6, 81e97.
Stern, P. C. (2000). Towards a coherent theory of environmentally significant behavior.
Journal of Social Issues, 56, 407e424.
40 Trafikverket (2006) Hållbart resande.
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-SE/10551/RelatedFiles/100098_hallbart_resande.pdf (2019-01-23)
Transportstyrelsen (https://transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/miljo/klimat/miljobilar1/) (2019-03-11)
41