Karlsson och Persson skulle möjligen beskriva Vänsterpartiets uttalanden som kritik direkt riktade mot regeringen utan andra tänkbara alternativ. Författarna menar att kritik som dessa inte avser visa något stöd till förslaget, man visar snarare sin avvikande mening genom att kritisera regeringens förslag. Vi har genom Amine Kakabaveh fått utläsa kritik mot Turkiet och landets inrikespolitik, där Kakabaveh menar att samarbetet med Turkiet inte är en säker handling. Jens Holm har i samma linje uppmärksammat vikten av mänskliga rättigheter och demokrati vilket han har framhävt i flera argument. Christina Höj Larsén bekräftade partiets avvikelse och klargjorde för de övriga riksdagsledamöterna i EU-nämnden att Vänsterpartiet inte har som avsikt att stödja ett avtal med Turkiet. Det finns liknande mönster i den
kvantitativa analysen där partiet stod bakom totalt 20 kritiska argument samt ett kritiskt uttalande med alternativ, vilket överensstämmer med den kvalitativa analysen.
5. Slutsats
Den här uppsatsen syftade till att besvara frågan om hur de svenska riksdagspolitikerna i EU-nämnden argumenterade i frågan om Turkietavtalet. För att besvara frågeställningen valde jag att granska ett flertal protokoll alternativt nyhetsartiklar för att se om riksdagspolitikerna utövade en opposition, stöd eller neutralitet. De slutsatser som kan dras av uppsatsens analys är att Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet framförde de flesta kritiska uttalanden, med totalt 13 kritiska uttalanden av SD, 20 kritiska uttalanden av V och slutligen 9 kritiska uttalanden av C. De enda partierna vars position inte har förändrats är bland annat Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet som i flera uttalanden förmedlar direkt kritik mot avtalet. Andra partier, såsom Liberalerna och Kristdemokraterna, har därutöver presenterat kritik med alternativ. Detta tydliggörs i Tabell 2, där de nämnda partierna varit öppna för andra alternativa lösningar. Partierna menar att utvecklingen för de mänskliga rättigheterna är oroväckande, således ges alternativet att både förbättra och stärka samarbetet mellan samtliga medlemsländer inom EU. Dock så har båda partierna få presenterade uttalanden, vilket påverkar det slutgiltiga resultatet genom att inte kunna dra slutsatsen hur de övriga riksdagspolitikerna från bägge partierna resonerar.
I den kvalitativa analysen framkommer det att Socialdemokraterna ställde sig främst positivt till avtalet med totalt 24 stödargument enligt Tabell 2. Socialdemokraterna försvarade avtalet genom att förklara för de övriga riksdagspartierna att Turkietavtalet är en viktig grund för att stoppa all olaglig resväg eller människosmuggling.
34
Därmed har Moderaterna intagit en positiv inställning till avtalet med totalt 4 stödargument. Trots att det inte framgick lika många uttalanden av Moderaterna i jämförelse med de övriga partierna kan man konstatera att partiet har varit positiva inställda till Turkietavtalet då de i samma spår som Socialdemokraterna ansåg att avtalet är den enda lösningen för att EU ska på längre sikt kunna hantera flyktingströmmarna.
Som slutsats angående hur argumentationerna kan förstås utifrån Karlsson och Perssons forskning, kan konstateras att det även finns en stor del opposition i den svenska EU-nämnden avseende på Turkietavtalet. Enligt Karlsson och Persson är det vanligt för EU-skeptiska partier att agera oppositionellt. I linje med den tidigare forskningen kan det påståendet även tydliggöras bland mina resultat, där Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet varit centrala i dem flesta sammanträdena i den svenska EU-nämnden.
Frågan om vi kan generalisera det slutgiltiga resultatet har en relevans i denna studie.
Uppsatsens slutsatser visar att det finns en stor del opposition i frågan om Turkietavtalet i den svenska EU-nämnden. Dock så kan vi inte dra slutsatsen att det möjligen finns opposition i de EU-länder där mottaganden varit mindre än Sveriges flyktingmottagande, samt där ingen humanitär linje funnits genom flyktingkrisen. Men om man tänker sig att det troligen finns opposition i de övriga länders EU-utskott där mottagandet av flyktingar har varit stort och inställningen till flyktingarna humanitärt – t.ex. i Tyskland, då finns det en viss
generaliserbarhet. Men för att säkerställa generaliseringsmöjligheten kan man dra slutsatsen att det är rimligt att vidare undersöka om mycket opposition även förekommer i andra länder med stort flyktingmottagande, såsom i Tyskland.
5.1 Framtida forskning
Förslag på vidare forskning kring ämnet skulle exempelvis kunna vara en jämförande studie. Då skulle man kunna göra en jämförande kvalitativ innehållsanalys där man jämför den svenska och exempelvis tyska debatten, för att se vad dessa länders argument grundar sig på. Utifrån en liknande studie kan man hitta förklaringen till varför länder argumenterar som de gör för att på ett framgångsrikt sätt hitta politiska lösningar för ett kanske bättre
35
Käll- och litteraturförteckning
Beckman, Ludvig. (2005). Grundbok i idéanalys: det kritiska studiet av politiska texter och
idéer. Stockholm: Santérus Förlag.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.). (2012). Textens mening och makt: Metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Uppl.3. Lund: Studentlitteratur.
Karlsson, Christer & Persson, Thomas. (2017). The Alleged Opposition Deficit in European
Union Politics: Myth or Reality? University Association for Contemporary European Studies
and John Wiley & Sons Ltd. Uppsala universitet.
Mair, Peter. (2007). Political Opposition and the European Union. Government and Opposition, Vol. 42, No. 1, s.1–17
Teorell Jan & Svensson, Torsten. (2007). Att fråga och att svara: Samhällsvetenskaplig
metod. Uppl. 1. Malmö: Liber
Eriksson, Mats. 2016. MP vill se FN-konferens om asylrätten. Sveriges Radio. 3:e april.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6402664 (Hämtad 2017-11-20)
Haglund, Fredrik. 2015. Flyktingkrisen får EU att närma sig Turkiet. Europaportalen. 16:e oktober. https://www.europaportalen.se/2015/10/flyktingkrisen-far-eu-att-narma-sig-turkiet
(Hämtad 2017-11-14)
Lönnaeus, Olle. 2016. Maria Ferm (MP) försvarar skärpta asyllagar. Sydsvenskan. 3:e april.
https://www.sydsvenskan.se/2016-04-03/maria-ferm-mp-forsvarar-skarpta-asyllagar (Hämtad 2017-11-20)
Haglund, Fredrik. 2016. Sverige gav näs flest flyktingar asyl. Europaportalen. 21: a april.
https://www.europaportalen.se/2016/04/sverige-gav-nast-flest-flyktingar-asyl (Hämtad 2017-11-28)
Mårtensson, Ronja. 2016. Turkietavtalet: En skammens dag för EU. Svenska Dagbladet. 18:e mars.
https://www.svd.se/lofven-om-turkietavtalet-vi-maste-ha-hog-beredskap (Hämtad 2017-11-28)
EU-kommissionen. 2016. EU- and Turkey statement. Questions and answers. 19: e mars.
36
TT. 2015. Flyktingkrisen svår för kommunerna. 15: e oktober.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/flyktingkrisen-svar-for-kommunerna (Hämtad 2017-12-16) Migrationsverket (2015), statistik för antal asylsökanden i Sverige
https://www.migrationsverket.se/download/18.7c00d8e6143101d166d1aab/1485556214938/I
nkomna%20ansökningar%20om%20asyl%202015%20-%20Applications%20for%20asylum%20received%202015.pdf (Hämtad 2018-01-15)
Migrationsverket (2016), statistik för antal asylsökanden i Sverige
https://www.migrationsverket.se/download/18.2d998ffc151ac3871592560/1485556054299/In
komna%20ansökningar%20om%20asyl%202016%20-%20Applications%20for%20asylum%20received%202016.pdf (Hämtad 2018-01-15)
Eurostat (2017), statistisk för antal asylsökanden i EU
http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Migration_and_migrant_population_statistics/sv (Hämtad 2018-01-15) Protokoll 2015/16:39. Fredagen 15 april.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/eu-namndens-uppteckningar/fredagen-den-15-april-2016_H30A39 (Hämtad 2017-11-15)
Protokoll 2015/16:53. Fredagen 13 maj.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/eu-namndens-uppteckningar/fredagen-den-13-maj-2016_H30A43 (Hämtad 2017-11-18)
Protokoll 2015/16:44. Fredagen 20 maj.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/eu-namndens-uppteckningar/fredagen-den-20-maj-2016_H30A44 (Hämtad 2017-11-15)
Protokoll 2015/16:123. Måndagen 20 juni.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/protokoll-201516123-mandagen-den-20-juni_H309123 (Hämtad 2017-11-15)
Protokoll 2015/16:50. Onsdagen 22 juni.
37
Protokoll 2015/16:51. Tisdagen 28 juni.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/eu-namndens-uppteckningar/tisdagen-den-28-juni-2016_H30A51 (Hämtad 2017-11-16)
Protokoll 2015/16:52. Torsdagen 30 juni.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/eu-namndens-uppteckningar/torsdagen-den-30-juni-2016_H30A52 (Hämtad 2017-11-16)
Protokoll 2016/17:2. Fredagen 16 september.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/eu-namndens-uppteckningar/fredagen-den-16-september-2016_H40A2 (Hämtad 2017-11-28)
Protokoll 2016/17:6. Fredagen 14 oktober.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/eu-namndens-uppteckningar/fredagen-den-14-oktober-2016_H40A6 (Hämtad 2017-12-01)
Protokoll 2016/17:15. Fredagen 2 december.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/eu-namndens-uppteckningar/fredagen-den-2-december-2016_H40A15 (Hämtad 2017-12-05)
Protokoll 2016/17:41. Onsdagen 7 december.
https://data.riksdagen.se/fil/FFC49D76-5A44-41D7-8BB0-94FFEAFD49AC (Hämtad
2017-12-11)