47
10. Slutsats
Studiens syfte var att undersöka hur lärarna på två byskolor, en i södra Sverige och en i mellersta Sverige, upplever att ett antal ramfaktorer påverkar deras undervisning och arbetssituation. De resultat som studien visar är däremot med säkerhet inte unika för de två byskolorna utan snarare något som majoriteten av Sveriges lärare upplever, särskilt kan då lärarnas upplevelser av tidsbristen och den åtstramade ekonomiska situationen nämnas. Något som är tydligt är att rektorer och specialpedagogiska resurser inte syns till särskilt ofta i de två undersökta byskolorna, vilket inte behöver vara fallet för skolor som ligger i nära anslutning till centralorten. Resultatet visar även att de ramfaktorer vi tagit upp i studien både möjliggör och begränsar lärarnas undervisning och arbetssituation, där ramfaktorerna som främst påverkar byskolorna är tid, ekonomi och personal enligt lärarnas upplevelser i dagsläget.
Utifrån det resultat studien som visar kan däremot inte några generella slutsatser dras. Detta beror på att resultatet å ena sidan kan påverkas av var byskolan är placerad i relation till centralorten och å andra sidan på grund av hur skolans verksamhet fungerar i dagsläget. Om studien hade genomförts på samma sätt igen om några år, på andra eller på samma byskolor, hade det resultat som framkommit förmodligen varit annorlunda.
Vi vill föreslå en undersökning som handlar om hur lärares undervisning specifikt i läs- och skrivsvårigheter påverkas av förutsättningar utanför lärarens direkta kontroll. Vi vill även uppmärksamma och uppmuntra till vidare jämförande forskning om hur ramfaktorer kan påverka byskolor och elevers resultat. Vi föreslår därför forskning om byskolors tillgång till specialpedagogiska resurser och om detta kan kopplas till de resultat som elever i behov av särskilt stöd uppnår.
Avslutningsvis kan vi konstatera, genom att blicka tillbaka till Ulf P. Lundgrens bärande tanke inom ramfaktorteorin, att förståelsen för undervisningsprocessen grundar sig i en förståelse för att undervisningen påverkas av de olika gränsdragningar som görs.
48
Referenslista
Adolfsson, C. H. (2014). Skolstorlekens påverkan på elevers skolprestationer och sociala situation i skolan. En forskningsöversikt. Växjö: Linnéuniversitetet.
Ahlgren, J. (2015). Behöriga lärare - bättre resultat? Timbro Briefing Paper Nr. 3. Stockholm: Timbro.
Andersson, B.; Belfrage, L. & Sjölund, E. (2006). Smart start vid lässvårigheter och dyslexi. Stockholm: Natur & Kultur AB.
Andersson, C. & Waldenström, N. (2007). Teacher certification and student achievement in Swedish compulsory schools. 2007:6. IFAU - Institute for labour market policy evaluation: Uppsala.
Broady, D. (1999). Det svenska hos ramfaktorteorin. Pedagogisk Forskning i Sverige. Årg. 4(1), 111-121.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Cedering, M. (2012). Skolnedläggningar på landsbygden. Konsekvenser för vardagsliv och lokalsamhälle. Uppsala: Uppsala Universitet.
Dahllöf, U. (1967). Skoldifferentiering och undervisningsförlopp. Kompass-projektet. Pedagogiska institutionen. Göteborg: Göteborgs universitet.
Fredriksson, A. (2010). Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap. Göteborg: Göteborgs Universitet.
Fridolfsson, I. (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur AB. Foucault, M. (1993). Övervakning och straff. Moderna klassiker. Stockholm: Arkiv förlag.
Gustafsson, C. & Selander, S. (red). (1994). Ramfaktorteoretiskt tänkande. Pedagogiska perspektiv. En vänbok till Urban Dahllöf. Uppsala: Pedagogiska institutionen
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Natur Kultur Akademisk.
Jedeskog, G. (2007) Klassrummets scenografi i Granström, K. (red.) (2007). Forskning om lärares arbete i klassrummet. Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber.
Johansen, J-B., Ahl, A., Pettersson, G., Ström, K. & Langels, R-M. (2009). Specialpedagogisk
verksamhet i små skolmiljöer. Nordiskt pilotprojekt med inriktning på specialpedagogiskt arbete i små skolmiljöer. Nesna, Umeå och Åbo: Høgskolen i Nesna, Umeå Universitet, Åbo Akademi: Enheten för specialpedagogik.
Lindblad, S., Linde, G. & Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. Pedagogisk Forskning i Sverige. Årg. 4(1), 93-109.
Lindström, G. & Pennlert, L-Å. (2017). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. Fundo Förlag.
Linné, A. (1999). Om ramfaktorteorin och historisk förändring. Pedagogisk Forskning i Sverige. Årg 4(1), 59-71.
49
Lundgren, U. P. (1972). Frame factors and the teaching process. A contribution to curriculum theory and theory on teaching. Göteborg: Göteborgs universitet.
Lundgren, U.P. (1989). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. Stockholm: Utbildningsförl. på uppdrag av Gymnasieutredningen, 1989.
Lundgren, U.P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk Forskning i Sverige. Årg 4(1), 31-41.
Marklund, I. (2009). Skolan mitt i byn. Hämtad från Glesbygdsverket 2019-04-05 via
https://helasverige.se/fileadmin/user_upload/HSSL_Kansli/PDF/Projekten/byskolan/skolan-mitt-i-byn-09.pdf
Manke, M. P. (1997). Classroom Power Relations. Understanding Student -Teacher Interaction. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Inc.
Myrberg, M. & Lange, A-L. (2006). Identifiering, diagnostik samt specialpedagogiska insatser för elever med läs- och skrivsvårigheter. Konsensusprojektet. Stockholm: Specialpedagogiska institutet och Lärarhögskolan i Stockholm.
Pettersen, R. C. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning. Introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik. Lund: Studentlitteratur.
Pettersson, G. (2017). Inre kraft och yttre tryck. Perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor. (Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Umeå). Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1068482/FULLTEXT01.pdf
Skolverket. (2000). Utbildningsvillkor i glesbygd. Hämtad från Skolverkets hemsida 2019-04-05 via https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65383b/1553956728382/pdf593.pdf Skolverket. (2017). Skolverkets lägesbedömning 2017. Stockholm.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2014). Klarar den lilla skolan de stora kraven? Om
skolavveckling eller skolutveckling. Hämtad från Sveriges Kommuner och Landsting 2019-04-05 via https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-223-2.pdf?issuusl=ignore
Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Om sambandet mellan skolstorlek och utbildningsresultat. Hämtad från Sveriges Kommuner och Landsting 2019-04-05 via
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-632-2.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Skolans storlek avgör inte resultaten. Hämtad 2019-04-05 från https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/skolansstorlekavgorinteresultaten.16243.html Sundberg, D. (2007). Läroplansteori efter den språkliga vändningen - Några ansatser inom den samtida svenska pedagogiska och didaktiska teoribildningen I Konferens läroplansteori. Örebro, 7-8 september 2007. http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-sundberg-daniel-071012-laroplansteori.pdf
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. Hämtad 2019-04-15 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Westlund, I. (2004). Tiden i måluppfyllelsens tjänst. Studies in Educational Policy and Educational Philosophy 2004(1). Hämtad 2019-04-15 från http://forskning.edu.uu.se/upi/SITE_Docs/Doc201.pdf
50
51