Av de ovan anförda kan konstateras att UNHCR:s handbok inte är en rättskälla i någon
egentlig mening utan snarare ett tolkningsinstrument i målsättningen att tillämpa den svenska
asylrätten i konformitet med Flyktingkonventionen. MiÖD har därför gjort fel då den med
stöd av handboken dikterat för underinstanserna i vilken ordning de ska pröva bevisning då
ett sådant förfarande strider mot den fria bevisvärderingen. Principen om tvivelmålets fördel
har dock genom skyddsgrundsdirektivet blivit gällande rätt för de länder som lägger
bevisbördan på den sökande. I och med att den sökande ämnar utverka en rättighet från det
allmänna har MiÖD valt att placera bevisbördan på den sökande och har på så vis haft en
skyldighet att tillämpa tvivelmålets fördel. Domstolen har därför gjort rätt då den tillämpat
principen med stöd av handboken.
Att skyddsgrundsdirektivet ställt upp ett krav på att tillämpa tvivelmålets fördel ter sig vid
första anblick som en avsteg från den fria bevisvärderingen vilken är en av de mest
grundläggande processuella principerna i svensk rätt. Uppsatsen har dock konstaterat att
principen inte utgör en bevislättnadsregel i någon egentlig mening utan snarare ger uttryck för
att beviskravet i asylmål ska vara så lågt att det kan uppnås med en tillförlitlig utsaga. På så
vis kan principen anses utgöra en beviskravsregel snarare än en bevislättnadsregel och innebär
på så vis ingrepp på hur beslutsfattaren ska värdera bevisning.
Slutligen har uppsatsen konstaterat att de trovärdighetskriterier domstolen MiÖD använder
snarare borde kallas för tillförlitlighetskriterier, då trovärdigheten fokuserar på personen som
berättar utsagan snarare än utsagan i sig, vilket ju är vad domstolen faktiskt värderar. Detta är
även viktigt ur ett bevisteoretiskt perspektiv då det som värderas ska vara bevisfaktumet i
form av utsagan och inte bevismedlet i form av den sökande. Slutligen har uppsatsen
konstaterat att erfarenhetssatsen att utsagor som är oförändrade över tid är mer tillförlitliga
saknar stöd i forskning och att erfarenhetssatsen att utsagor som är sammanhängande är mer
tillförlitliga behöver nyanseras. Det finns dock starkt stöd för att utsagor som är detaljerade,
stämmer med allmänt kända fakta och är fria från motsägelser är mer tillförlitliga än de som
inte är det.
Källförteckning
Offentligt tryck
Statens offentliga utredningar
SOU 2006:6 Skyddsgrundsdirektivet och svensk rätt
SOU 1938:44 Processlagberedningens förslag till rättegångsbalk
Propositioner
Prop. 1996/97:25 Svensk migrationspolitik i ett globalt perspektiv
Prop. 2016/17:180 En modern och säker förvaltning – en ny förvaltningslag
Prop. 2004/05:170 En ny instans – och processordning i utlännings – och
medborgarskapsärenden
Prop. 2000/01:150 likvidation av aktiebolag m.m.
Prop. 2009/10:31 genomförande av skyddsgrundsdirektivet och
asylprocedursdirektivet
Offentligt tryck EU
Fördrag
Konsoliderad version av fördraget om europeiska unionen, signerad den 13
december 2007 EUT C 202 (trädde ikraft 1 december 2009)
Konsoliderad version av fördraget om europeiska unionens funktionssätt,
signerad den 13 december 2007 EUT C 202 (trädde ikraft 1 december 2009)
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, EUT C 202
Direktiv
Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011
om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses
berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status för flyktingar eller
personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidiärt
skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (EUT L 337,
20.12.2011)
Rådets direktiv 2004/83/EG av den 29 april 2004 om miniminormer för när
tredjelandsmedborgare eller statslösa personer skall betraktas som flyktingar
eller som personer som av andra skäl behöver internationellt skydd samt om
dessa personers rättsliga ställning och om innehållet i det beviljade skyddet
(EUT L 304/12, 30.9.2004)
Rättsfallsförteckningar
Migrationsöverdomstolen
MIG 2006:1
MIG 2007:12
MIG 2007:37
Högsta domstolen
NJA 2009 s 447
NJA 1991 s 83
NJA 1992 s 446
NJA 2017 s 642
NJA 1977 s 176
NJA 1984 s 501
NJA 1990 s 210
NJA 2005 s 237
NJA 1990 s 210
Högsta förvaltningsdomstolen
RÅ 1994:88
RÅ 1989:67
Hovrättsavgöranden
Svea hovrätt beslut, 2016-05-24, mål nr T 6624-17
Europadomstolen
Soering mot Förenade kungariket, Nr 14038/88, dom meddelad 7 juli 1989
Cruz Varas och andra mot Sverige, nr 15576/89, dom meddelad 20 mars 1991
Europeiska unionens domstol
Domstolens dom av den 5 februari 1963 Van Gend & Loos, C-26/62.
ECLI:EU:C:1963:1
Domstolens dom av den 21 december 2011 Secretary of State for the Home
Department och M. E. m.fl. mot Refugee Applications Commissioner och
Minister for Justice, Equality and Law Reform, C-411/10 och C-493/10,
ECLI:EU:C:2011:865
Domstolens dom av den 15 juli 1964, Costa mot ENEL, C-6/64
ECLI:EU:C:1964:66
Justitieombudsmannen
JO-beslut 1984/85, s. 233
Litteratur
Alexander Pecznik. Juridikens allmänna läror. SvJT 2005 s 249.
Claes Sandgren. Rättsvetenskap för uppsatsförfattare. 3 uppl. Stockholm:
Norstedts Juridik, 2015.
Claes Sandgren. Vad gör juristen? Och hur? Del II. Juridisk Tidskrift, 99/00, nr
4, s 867.
Christian Diesen m.fl. Prövning av migrationsärenden, Bevis 8. 2 uppl.
Stockhom: Norstedts Juridik, 2012.
Förenta nationernas flyktingkommissarie (UNHCR). Handbok om förfarandet
och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning enligt 1951 år
konvention och 1967 års protokoll angående flyktingars rättsliga ställning.
Stockholm: Norstedts Juridik, 1996.
Gerhard Wikren och Håkan Sandsjö. Utlänningslagen med kommentarer. 11
uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2017.
Hans Ragnemalm. Förvaltningsprocessrätten grunder. 10 uppl. Stockholm: Jure
Förlag AB, 2014.
Hani Tapini Klami, Mikael Marklund, Marja Rahikainen och Johanna
Sorvetulla. Ett rationellt beviskrav
.
SVjT 1988 s 589.
Jörgen Hettne och Ida Orken Eriksson. EU-rättslig metod, teori och genomslag i
svensk rättstillämpning. 2 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2011.
Per Olof Ekelöf och Henrik Edelstam. Rättegång häfte I. 8 uppl. Stockholm:
Norstedts Juridik, 2002.
Per Olof Ekelöf, Henrik Edelstam och Lars Heuman. Rättegång häfte IV. 7 uppl.
Stockholm: Norstedts Juridik, 2009.
Per Henrik Lindblom. Processhinder: om skillnaden mellan formell och
materiell rätt i civilprocessen, särskilt bristande talerätt. Stockholm: Norstedts
och söners förlag, 1974.
Pär Anders Granhag, Sara Landström och Anders Nordin. Värdering av
muntliga utsagor, Ett vetenskapligt baserat beslutsstöd för migrationsärenden. 1
uppl. Göteborg: Göteborgs universitet, 2017.
Pär Anders Granhag. Vittnespsykologi. 1 uppl. Malmö: Studentlitteratur, 2001.
Stig Strömholm. Rätt, rättskällor och rättstillämpning. 5 uppl. Stockholm:
Norstedts Juridik, 1996.
Sven Christianson och Marika Ehrenkrona. Psykologi och bevisvärdering,
Myter om trovärdighet och tillförlitlighet. Stockholm: Norstedts Juridik, 2011.
Ulf Bernitz, Lars Heuman, Madeleine Leijonhufvud, Peter Seipel, Wiweka
Warnling-Nerep, Hans-Heinrich Vogel. Finna rätt, Juristens källmaterial och
arbetsmetoder. 12 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 2012.
Övrigt material
Europeiska unionens publikationsbyrå
European Asylum Support Office, An Introduction to the Common European
Asylum System for Courts and Tribunals. August 2016, DOI 10.2847/69557
Förenta nationerna
General Assembly Resolution 428, Statute of the Office of the United Nations
High Comminnioner for refugees, A/RES/428(V) (14 December 1950) available
from undocs.org/A/RES/428(V)
