Slutsats

Utifrån vår studie har vi insett att tydliggörande pedagogik blir en utmaning för arbetslaget för att förstå metodiken och hur de ska arbeta med det i barngruppen. Det här tolkat vi ligger till grund för specialpedagogernas egna sätt att presentera och beskriva hur arbetslaget kan arbeta med och förstå innebörden i vad tydliggörande pedagogik är för något. Tydliggörande pedagogik är en möjlighet för barn oavsett behov av stöd att förstå och samspela med sin omgivning. Vi har fått en djupare förståelse hur konkret material kan användas i förskolan för att ge en klarare struktur för barnen och hur självklart tydliggörande pedagogik är för oss vuxna, vilket ska vara lika självklart för barn. Samarbetet mellan specialpedagog och arbetslag har en stor betydelse för utvecklingen av tydliggörande pedagogik för att de ska förstå varandra och skapa en lärorik relation. För att tydliggörande pedagogik ska spridas behövs det nämnas i vardagen och erfarenheter delas med andra för att få en djupare kunskap om hur det används och gynnar varje enskilt barn i förskolan.

Referenser

Ardoris, L. (2017). Från kaos till klarhet: tydliggörande pedagogik i vardagen. Helsingborg: Komlitt.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.) Stockholm: Liber.

Desombre, C., Lamotte, M. & Jury, M. (2018). French teachers' general attitude toward inclusion: the indirect effect of teacher efficiacy. Educational Psychology: An

International Journal of Experimental Educational Psychology, Volume 39, ss.

38-50.

DeVore, S., & Russell, K. (2007). Early Childhood Education and Care for Children with Disabilities: Facilitating Inclusive Practice. Early Childhood Education Journal,

Vol.35(2), 189-198.

Erbeli, F. (2019). Translating Research Findings in Genetics of Learning Disabilities to Special Education Instruction. Mind, Brain and Education, Volume 13, ss. 74-79.

Frazeur Cross, A., Traub, E. K., Hutter-Pishgahi, L., & Shelton, G. (2004). Elements of Successful Inclusion for Children with Significant Disabilities. Topics in early

childhood special education, Vol.24(3), 169-183.

Gerland, G. & Aspeflo, U. (2015). Barn som väcker funderingar: se, förstå och hjälpa

förskolebarn med en annorlunda utveckling. (2. uppl.) Enskededalen: Pavus

utbildning.

Göransson, K., Lindqvist, G., & Nilholm, C. (2015). Voices of special educators in Sweden: a total-population study. Educational Research Volume 57, 287-304.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Sverige.

Mesibov, G.B., Shea, V. & Schopler, E. (2007). TEACCH vid autismspektrumstörning

hos barn och vuxna. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Paju, B., Räty, L., Pirttimaa, R. & Kontu, E. (2015). The school staff's perception of their ability to teach special educational needs pupils in inclusive settings in Finland.

International Journal of Inclusive Education, Volume 20, ss. 801-815.

Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken - motiveringar, genomförande och konsekvenser. Specialpedagogiska rapporter Nr11.

Persson, B. (2003). Treatment evaluation and screening of autism. (Doktorsavhandling, Lunds Universitet). FoU-Centrum: Landstinget Kronoberg.

Renblad, K., & Brodin, J. (2014). Behövs specialpedagoger i förskolan?

Socialmedicinsk tidskrift, Vol.91, Nr4, ss. 384-390.

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö 98. ([Ny, rev. uppl.]). Stockholm: Skolverket.

Skollagen. (2010:800). Svensk författningssamling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sullivan Palincsar, A. (1993). Bringing a Sociocultural Perspective to Literacy Research in Special Education. Learning Disability Quarterly Vol.16 Nr4, 242-244.

Svensson Höstfält, S. (2016). Specialpedagogik 1. (2., [utök.] uppl.) Stockholm: Sanoma utbildning.

Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts.

UNICEF. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2012). Forskningsetiska principer- inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga 1 – Missivbrev

15/4-2019

En studie om specialpedagogers erfarenheter av utmaningar,

hinder och möjligheter i sitt arbete med tydliggörande

pedagogik.

Hej, vi heter Sanna Prodell och Therése Persson. Vi studerar till förskollärare vid Mälardalens högskola. Just nu går vi sista terminen och skriver vårt examensarbete. Vi har tidigare undersökt hur pedagoger i förskolan arbetar med tydliggörande pedagogik utifrån varje enskilt barn. Vi vill nu utveckla vår undersökning med syftet hur specialpedagoger beskriver sina erfarenheter av utmaningar, möjligheter och hinder med tydliggörande pedagogik. Vi anser att tydliggörande pedagogik är ett intressant ämne och vi tycker att det är viktigt att ta del av specialpedagogers arbete om ämnet för att kunna ta det vidare i praktiken som blivande förskollärare. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskolan som i sin slut version läggs ut på databasen DIVA.

Genom intervjuerna vill vi som blivande förskollärare ta del av dina kunskaper och synsätt gällande tydliggörande pedagogik och vilka utmaningar, möjligheter och hinder du har stött på i ditt arbete. Intervjuerna kommer att ta cirka 30 minuter där vi kommer att ställa ungefär 15–20 intervjufrågor. Under intervjuerna kommer vi att använda oss av ljudinspelning för att kunna transkribera era intervjusvar. Ljudfilerna är endast till för oss och raderas när vi väl har transkriberat. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser för dig.

Ditt deltagande i intervjustudien grundas på Vetenskapsrådets (2017) etiska riktlinjer som rör integritet, konfidentialitet och frivillighet. Vi kommer inte att använda ditt namn eller arbetsplats i vår uppsats och ditt deltagande kommer därför att vara med full anonymitet.

Vi ser fram emot att träffa dig, och höra vad du har att berätta om ditt arbete med tydliggörande pedagogik!

Har du några frågor är du välkommen att kontakta oss:

Med vänliga hälsningar,

Sanna Prodell, spl16001@student.mdh.se

Therése Persson, tpn16001@student.mdh.se

Bilaga 2 – Intervjuguide

• Bakgrundsfrågor

Hur länge har du arbetat som specialpedagog? Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig?

Vad är tydliggörande pedagogik för dig?

Kan du berätta om vad som sker innan du kliver in till barngruppen? Hur används metoder/strategier för det enskilda barnet i förskolan? Hur vet du att särskilda metoder passar för barnet?

Vad är roligast i arbetet med tydliggörande pedagogik?

• Utmaningar och hinder

Vilka svårigheter har du sett/stött på i ditt arbete med tydliggörande pedagogik? Kan du berätta om en situation där du blev utmanad i ditt arbete med tydliggörande pedagogik?

Om arbetet inte blir som du planerat, hur går du tillväga då? Hur utvecklar du ditt arbete med tydliggörande pedagogik?

• Möjligheter

Vilka utvecklingar har du sett hos barnen i ditt arbete?

Vad skulle du vilja utveckla i ditt arbete med tydliggörande pedagogik?

Vad skulle du kunna bidra med för utveckling när det gäller tydliggörande pedagogik? Hur arbetar du med ett barn i behov av stöd för att det barnet ska få samma

möjligheter att utvecklas som de andra barnen i barngruppen?

Vilka tips skulle du kunna ge oss som blivande förskollärare när det gäller arbete med tydliggörande pedagogik?

Vilka möjligheter finns det i att arbeta med tydliggörande pedagogik? Hur många enheter/verksamheter arbetar du på?