Syftet med denna studie är att få en indikation på vilka möjligheter lärare har, för att nyanlända elever ska få en fullgod undervisning. Men mottagandet av nyanlända elever har uppenbarligen sett olika ut beroende på skola. I de flesta fallen så placerades eleverna i förberedelseklasser som arbetade parallellt med
30
deras reguljära klasser. Sedan är övergången mellan förberedelseklass och reguljär klass ofta ett rejält stort kliv. Många nyanlända elever känner enligt lärarna att de inte når upp till kunskapskraven och att deras språksvårigheter hämmar dem i utbildningen. De kan (som forskningen visar) även känna sig allmänt utanför och oaccepterade av sina infödda klasskamrater. Vi anser det därför viktigt att lärarna noga diskuterar alla människors lika värde och respekt för olikheter med eleverna innan mottagandet av nyanlända elever sker. Skolan är till för att lära sig saker och för att lägga grunden till sin framtid. Men det är minst lika viktigt att känna sig trygg och accepterad för den man är.
Då övergången mellan förberedelseklass till reguljär klass inte ska bli ett alltför stort kliv har många skolor valt att de nyanlända eleverna ska börja med att få undervisning i PREST-ämnen. Dessa ämnen kräver inte en särskild resurs och språknivån är inte heller mer avancerad än att de nyanlända kan ta hjälp av sina klasskamrater. PREST-ämnena är således bekväma och trygghetsskapande, men å andra sidan just därför inte särskilt utvecklande. Det skulle gå fortare, anser vi, om dessa elever också fick pröva den svenska undervisningen tillsammans med en resurs. Dessa elever behöver (som anförd teori visar) få utmana sig själva och våga testa sig fram för att utvecklas och för att så snart som möjligt övergå till den reguljära klassen på heltid. Men det är inte möjligt ekonomiskt och resursmässigt att ha en individuell undervisning för varje nyanländ elev i en reguljär klass som tidigare forskning påstått vara optimalt. Denna brist på resurser har även påpekats av våra informanter.
Samtliga åtta informanter uppmärksammade att det vore önskvärt om lärarutbildningen erbjöd fler kompetensutvecklande utbildningar inom nyanlända elevers behov och språkutveckling, då intaget av nyanlända elever i svenska skolor är högt nu och alla dessutom har rätt till en likvärdig utbildning. Det var tydligt bland de lärare som angav att de tagit del av befintliga sådana utbildningar att det ökade deras trygghet i yrkesrollen. Det kunde vara allt från upplägg av lektion och kunskap om lämpligt material, till att veta hur de skulle klara av det parallella arbetet med förberedelseklassen, så att övergången till den reguljära klassen skulle bli så trygg som möjligt för de nyanlända eleverna.
31
Referenslista
Abrahamsson, T., & Bergman, P. (2005). Tankarna springer före: Att bedöma
ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS
Bergendorff, I. (2018). En bra början: mottagande och introduktion av
nyanlända elever. (Andra upplagan, reviderad). Lund: Studentlitteratur.
Bergman, P. & Sjöqvist, L. (2000). Att undervisa elever med svenska som
andraspråk: Ett referensmaterial. (2. Uppl.) Stockholm: Myndigheten för
skolutveckling.
Bjar, L. (red.) (2006). Det hänger på språket: Lärande och språkutveckling i
grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Graphycems, Spanien: Liber AB. Andra upplagan.
Bunar, N. (2015). Inledning. I Bunar, N. (red): Nyanlända och lärande:
Mottagande och inkludering. Stockholm: Natur och kultur.
Gibbons, P. (2009). Stärk språket stärk lärandet: Språk och
kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag.
32
Kästen Ebeling, G. & Otterup, T. (red.) (2014). En bra början: Mottagande och
introduktion av nyanlända elever. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, I. (2006). Med andra ord i bagaget. I Louise Bjar (red.), Det hänger
på språket, (s.57-92). Lund: Studentlitteratur AB.
Migrationsverket (2018). EU Member States granted protection to more than
300 000 asylum seekers in 2018. Hämtad den 25 juni 2019 från
https://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/9747530/3-25042019-BP- EN.pdf/22635b8a-4b9c-4ba9-a5c8-934ca02de496
Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: Vad kan man
lära av forskningen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Myndigheten för skolutveckling.
Nilsson, J. & Bunar, N. (2016). Educational Responses to Newly Arrived
Students in Sweden: Understanding the Structure and Influence of PostMigration Ecology, Scandinavian Journal of Educational Research.
Nottingham, J. (2017). Utmaningsmodellen: Ge rätt motstånd och stöttning
genom lärandegropen. Stockholm: Natur & Kultur.
Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber.
Skolinspektionen (2014). Kvalitetsgranskning av utbildningen för nyanlända
elever. Skolinspektionens rapportserie 2014:3. Stockholm: Skolinspektionen.
33
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrap porter/kvalitetsgranskningar/2014/nyanlanda/utbildning-nyanlanda-rapport- 2014.pdf
Skolverket, (2017). 17 000 fler nyanlända i grundskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad den 23 juni 2019 från
https://www.skolverket.se/om-
oss/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden/2017-03-23-17-000-fler- nyanlanda-i-grundskolan
Skolverket (2016). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever:
Allmänna råd och kommentarer. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). Nyanlända elever i fokus. Skolverket: Stockholm. Hämtad den 30 juni 2019 från
https://bp.skolverket.se/web/kartlaggningsmaterial/start
Skolverket 2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och
beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket. Hämtad den 15 juli
2019 från
https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/4_Kollegialtlarande/dokument/Puff/ Forskning_for_klassrummet.pdf
Skolverket, (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet. Stockholm.
Skolverket, (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de
34
Sveriges Kommuner och Landsting (2018). Skolans rekryteringsutmaningar:
Lokala strategier och exempel. Hämtad från
https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/skolans-rekryteringsutmaningar-.html Datum: 27/6 -19
Thomas, W.P. & Collier, V.P. (1997). School effectiveness for language minority
35
Bilaga 1- Informationsbrev
Hej!
Vi är två studenter som studerar till grundskolelärare åk. 4-6. Vi är nu inne på vår sista termin och skriver vårt examensarbete. Ämnet som vi valt att skriva om berör nyanlända elever i en skolklass, med fokus på bemötandet av skolpersonal samt de nyanlända elevernas förutsättningar till språkutveckling. Vi undrar om du vill vara med på en enkätundersökning med frågeformulär. Enkätundersökningen sker antingen muntligt eller skriftligt, det är upp till dig, och kräver inte heller filminspelning. Denna svar kommer att bidra med viktiga underlag till vår studie. Svaren förblir anonyma och kommer inte heller utlånas för ickevetenskapliga syften eller kommersiella bruk. Enkätundersökningen är endast till för vår undersökning. Vi skulle vara tacksamma om du kunde delta.
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar
Nadia Alkazhami: E-post Telefonnummer:
Evlina Mati: E-post Telefonnummer:
36
Bilaga 2 – Intervjufrågor & enkätundersökningar
1. Har du en lärarutbildning? Om ja, vilken inriktning?
2. Hur ser processen ut när nyanlända elever har introducerats till din klass? 3. Hur arbetar du med nyanlända elever jämfört med icke nyanlända elever? 4. Hur arbetar du med nyanlända elevers språkutveckling?
5. Känner du att din egen kompetens är tillräcklig för att ansvara för nyanlända elevers språkutveckling?
6. Vad har du tagit del av för kompetenshöjande stöd för att kunna ta emot nyanlända i klassrummet och i rutiner kring utveckling av deras lärande? 7. Har du exempel på vilka stöd man kan ha som kompetenshöjande, som du
önskar att ni borde få ta del av?
8. Har du exempel på varför det är bra att nyanlända elever introduceras till en reguljär klass direkt från start? Om du inte tycker att det är bra, finns det andra lösningar till detta? Finns det förberedelseklasser?