Denna studie har gett oss en överblick om hur dessa ungdomar ser på vikt och hälsa. Vi anser att det fanns bristande kunskap hos ungdomar när det gäller detta ämne. Som vi skrev i inledningen så anser vi att det borde vara självklart att inte döma någon utifrån hur kroppen ser ut, men enligt oss är det inte så verkligheten ut. För att minska förutfattade meningar om olika kroppstyper så tror vi att det på samhällsnivå krävs insatser med syfte att informera om vad forskning säger om vikt och hälsa. Annars ser vi en risk att kroppsmissnöje,
stigmatisering och ätstörningar kan fortsätta öka om ingenting görs för att minska det. Med tanke på hur användandet av sociala medier är idag tycker vi även det är viktigt att som ung kunna ta ställning till det som skrivs och visas. Slutligen anser vi att det behövs mera
forskning inom detta område. Genom att undersöka liknande frågeställningar med kvantitativ forskning skulle det gå att få fram generaliserbara resultat.
Käll- och litteraturförteckning
Alperin, A., Hornsey, MJ., Hayward, LE., Diedrichs, PC. & Barlow, FK. (2014). Applying the contact hypothesis to anti-fat attitudes: Contact with overweight people is related to how we interact with our bodies and those of others. Social science & medicine, vol. 123, ss. 37– 44.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Falun: Natur och Kultur.
Birgegård, A. (2017). Könsskillnader och ätstörningar.
http://www.atstorning.se/om-atstorningar/om-atstorningar/3677-2/ [2018-02-22].
Blair, SN., Kohl, HW 3rd., Paffenbarger, RS., Clark, DG., Cooper, KH. & Gibbons, LW. (1989). Physical Fitness and All-Cause Mortality: A Prospective Study Of Healthy Men And Women. JAMA, 262(17).
Boepple, L., Ata, RN., Rum, R. & Thompson, KJ. (2016). Strong is the new skinny: A content analysis of fitspiration websites. Body Image, vol. 17, ss. 132-135.
Crisp, RJ. & Turner, RN. (2009). Can Imagined Interactions Produce Positive Perceptions? Reducing Prejudice Through Simulated Social Contact. American psychologist, 64(4), ss. 231 – 240. Citerar Allport, GW. (1954). The nature of prejudice. Cambridge, MA: Perseus Books.
Dittmar, H., Lloyd, B., Dugan, S., Halliwell, E., Jacobs, N. & Cramer, H. (2000). The “Body Beautiful”: English Adolescents’ Images of Ideal Bodies. Sex Roles, 42(9/10).
Franks, PW. & Atabaki-Pasdar, N. (2016). Casual inference in obesity research. J Intern Med, 281(3), ss. 222–232.
Frisén, A., Gattario, KH. & Lunde, C. (2014) Projekt perfekt: Om utseendekultur och
kroppsuppfattning. Stockholm: Natur & Kultur.
Frisk & Fri (2018-02-22). Om ätstörningar.
Frisk & Fri (2017-12-31). Statistik.
http://www.friskfri.se/om-atstorningar/statistik/ [2018-02-22].
Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve Trustworthiness.Nurse Education Today, 24,
ss. 105–112.
Gray, PB. & Frederick, DA. (2012) Body Image and Body Type Preferences in St. Kitts, Caribbean: A Cross- Cultural Comparison with U.S. Samples Regarding Attitudes Towards Muscularity, Body Fat, and Breast Size. Evolutionary Psychology, 10(3), ss. 631-655.
Grogan, S. (1999). Body Image: Understanding body dissatisfaction in men, women and
children. London: Routledge.
Gymnastik- och idrottshögskolan (2016). Rånäsdokumentet.
http://www.gih.se/Global/6_bibliotek/skriva-och-referera/Ranasdokumentet-2016.pdf [2018- 01-31].
Harrington, M., Gibson, S. & Cottrell, RC. (2009) A review and meta-analysis of the effect of weight loss on all-cause mortallity risk. Nutrition research reviews, 22(1), ss. 93-108.
Hassmèn, N. & Hassmèn, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Javaras, KN., Runfola, CD., Thornton, LM., Agerbo, E., Birgegård, A., Norring, C., Yao, S., Råstam, M., Larsson, H., Lichtenstein, P. & Bulik, CM. (2015). Sex- and Age-Specific Incidence of Healthcare-Register-Recorded Eating Disorders in the Complete Swedish 1979– 2001 Birth Cohort. Int J Eat Disord, 48(8), ss. 1070–1081.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lagerros, YL. & Rössner, S. (2016). Fysisk aktivitet vid övervikt och fetma. FYSS 2017, s. 2– 3.
Lydecker, JA., Cotter, EW., Palmgren, AA., Simpson, C., Kwitowski, M., White, K. & Mazzeo, SE. (2016). Does this Tweet make me look fat? A content analysis of weight stigma on Twitter. Eat Weight Disord, 21(2), ss. 229-235.
McAuley, PA. & Blair, SN. (2011) Obesity paradoxes. Journal of sport sciences, 29(8), ss. 773-782.
Nationalencyklopedin. Fördom.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/fördom [2018-01-26]
Nationalencyklopedin. Ideal.
https://proxy.gih.se:2898/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ideal [2018-03-16]
Ortega, FB., Ruiz, JR., Labayen, I., Lavie, CJ. & Blair SN. (2017). The Fat but Fit paradox: what we know and dont know about it [epubl. före tryckning]. Br J Sports Med.
DOI:10.1136/bjsports-2016-097400.
Petterson, K. (2007) Fördomar – Ett sätt för individen att stärka sin identitet. Examensarbete vid Sociologiska Institutionen 2007 på Lunds Universitet. Lund: Lunds Universitet.
Pettingrew, TF. & Tropp, LR. 2006. A Meta-Analytic Test of Intergroup Contact Theory.
Journal of personality and social psychology, 90(5), ss. 751-783.
Puhl, R. & Brownell, KD. (2001) Bias, Discrimination, and Obesity. Obes res, 9(12), ss.788- 805.
Puhl, R., Moss-Racusi, CA., Schwartz, MB. & Brownell, KD. (2008) Weight stigmatization and bias reduction: perspectives of overweight and obese adults. Health Education Research, 23(2), ss. 347-358.
Puhl, R. & Suh, Y. (2015) Health Consequences of Weight Stigma: Implications for Obesity Prevention and Treatment. Curr obes Rep, 4(2), ss. 182-190.
Robbins, LB., Ling, J. & Resnicow, K. (2017) Demographic differences in and correlates of perceived body image discrepancy among urban adolescent girls: a cross-sectional study.
BMC Pediatrics, 17(201).
Ross R., Blair SN., Arena R., Church TS., Després J-P., Franklin BA., Haskell WL.,
Kaminsky LA., Levine BD., Lavie CJ., Myers J., Niebauer J., Sallis R., Sawada SS., Sui X. & Wisløff U. (2016). Importance of Assessing Cardiorespiratory Fitness in Clinical Practice: A Case for Fitness as a Clinical Vital Sign: A Scientific Statement From the American Heart Association. Circulation, 134(24). DOI: 10.1161/CIR.0000000000000461.
Skott, J. (2013) Kroppspanik; fett lögner & sjukt onödig ångest. Stockholm: Natur & kultur.
Thompson, MA. & Gray, JJ. (1995) Development and validation of a new body-image assessment scale. Journal of personality assessment, 64(2), ss. 258–269.
Trost, J. (2005) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
UMO (2016). Kropp och utseende.
http://www.umo.se/Kroppen/Kropp-och-utseende/ [2018-03-16]
Voelker, DK., Reel, JJ. & Greenleaf, C. (2015). Weight status and body image perceptions in adolescents: current perspectives. Adolescent Health, Medicine and Therapeutics, vol. 6, ss. 149-158.
Wu, Y-K. & Berry, DC. (2017). Impact of weight stigma on physiological and psychological health outcomes for overweight and obese adults: A systematic review. J Adv Nurs.