Det är som här visats fullt möjligt för företag att sälja varor vilka är upphovsrättsligt skyddade i konsumentens hemland. Däremot har senare praxis på området medfört vissa restriktioner vilka hindrar att verksamheter av detta slag riktar sig direkt mot sådana konsumenter. Företag vilka inte följer dessa restriktioner kan göra sig skyldig till upphovsrättsintrång i ett land trots att försäljningen sker i ett annat land där varan inte skyddas av upphovsrätt. Här kommer det bli intressant att följa hur tingsrätten bedömer att Ikon M bedrivit sin verksamhet samt om och hur de i så fall resonerar kring EU-domstolens dom i Donner-målet.
EU-domstolens tolkningar av direktiven i praxis innebär vidare en osäkerhet angående den industriella designens möjligheter till upphovsrättsligt skydd. Enligt mig lutar det emellertid åt att förutsättningarna för upphovsrättsligt skydd är mycket större än vad som tidigare ansetts troligt. Huruvida så verkligen är fallet återstår emellertid att se. Då EU-domstolen genomgående har visat sig lämna åt varje medlemsstat att själv avgöra om ett verk är upphovsmannens originella skapelse kan viss diskrepans mellan medlemsstaternas bedömningar komma att kvarstå. Däremot kan tillämpandet av ett harmoniserat originalitetskriterium komma att begränsa tolkningsutrymmet för de nationella domstolarna i en inte obetydlig grad.
Vidare kan frågan ställas i vilken omfattning möjligheten att sälja icke-licensierade kopior av industriell design kommer att vara ett problem i framtiden. Det är ännu oklart när Storbritannien kommer att upphäva sektion 52 CDPA, skulle det ske inom en snar framtid kan företag som Ikon M och Designers Revolt få ett abrupt slut på sin verksamhet. Desto troligare är dock att en sådan lagändring realiseras först om åtminstone ett par år och då med ett antal övergångsregler vilka skulle kunna innebära att kopiorna kan säljas ytterligare en tid efter en sådan lagändring. Hur framtiden ser ut för företagen efter det är svårt att säga, men det skulle kunna vara möjligt att utnyttja upphovsrättens territoriella begränsning även vad gäller originalitetsbedömningen. Men även denna kan som beskrivits redan ha blivit föremål för en harmonisering inom EU. Eftersom brukskonst är ett speciellt och särbehandlat område inom upphovsrätten behövs här, i egen mening, tydligare lagstiftning på EU-nivå där brukskonsten som verkskategori får preciserade bestämmelser om i vilken utsträckning sådana verk ska skyddas och på vilket sätt detta ska ske. Alternativt kan detta ske genom ett tydligt formulerat prejudikat av EU-domstolen avseende just denna typ av verk. Oavsett på vilket sätt det sker är den enda lösningen en enhetlig europeisk lagstiftning. En sådan skulle kunna ge tydliga besked föra alla parter, såväl för konsumenter och företag som för praktiserande jurister.
Såväl lagändringen i sig som en harmonisering av originalitetskriteriet för brukskonst bör vara förändringar vilka tas emot med öppna armar av licenstagare och inte minst för de formgivare som skapat och skapar åtråvärda möbler och annan design. För licenstagarna innebär detta att de kan behålla sin rätt att sälja design till fortsatt höga priser utan risk för att förväxlas eller behöva konkurrera med billiga kopior. Likaså gäller givetvis formgivarna själva samt att de nu, så som var tanken redan vid upprättandet av Bernkonventionen, kan erhålla ett skydd under hela sin livstid och två generationer framåt.
Men där det finns vinnare finns det inte sällan också förlorare. De uppenbara förlorarna är naturligtvis de företag vilka livnär sig på att sälja kopior av design. Likt alla företag så är dessa företag ute efter att tjäna pengar. Detta ”kryphål” kan ses som en möjlighet att tjäna stora pengar och sannolikt också utan att företagen själva behöver bekosta någon mer omfattande marknadsföring för produkterna. Marknadsföringen för produkterna står ju formgivarna och licenstagarna för, och har så gjort under 25 års tid. Detta är troligtvis också en av anledningarna till att designen kan säljas så billigt. Priset är också något som leder vidare till nästa grupp möjliga förlorare av dessa stundande lagändringar, det vill säga konsumenterna.
Ur ett konsumenthänseende finns det alltid ett intresse att ta del av produkter till ett bra pris. Då design rent generellt kan betraktas som något av en statusvara bör det också finnas ett intresse av möjligheten att ta del av sådana varor till ett lågt pris. Däremot finns det andra
33 aspekter enligt vilka ett starkt och långt skydd skulle kunna tänkas medföra positiva effekter för konsumentledet. Man skulle kunna tänka sig att ett gott immaterialrättsligt skydd kan stimulera och motivera formgivare till att producera mer design och således ge konsumenten ett större urval att välja på. Frågan är dock vilken effekt ett ökat urval har, om ingen har råd att välja. Vad gäller vems intresse som här väger tyngst kan sägas att EU-domstolen hittills har ansett att rättshavarnas intressen väger tyngre än allmänhetens intresse att åtnjuta design till ett lågt pris.
34
Käll- och litteraturförteckning
Offentligt tryck
Propositioner
Prop. 2001/02:121 Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om
mönsterskydd, m.m.
Prop. 2003/04:177 Ändringar i mönsterskyddslagen på grund av EG- förordningen om
gemenskapsformgivning.
Statens offentliga utredningar
SOU 2000:79 Mönster, Form, Design, Förslag till genomförande av Europaparlamentets och
rådets direktiv om mönsterskydd m.m.
SOU 2001:68 Förslag till formskyddslag
Departementsserien
Ds 2006:16 Upphovsmannens rätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk
(följerätt) - genomförande av direktiv 2001/84/EG
Ds 2007:29 Musik och film på Internet - hot eller möjlighet?
Övrigt
Faktapromemoria 2005/06:FPM86 Rådsbeslut om internationell registrering av mönster Kommerskollegium 2012:5 Piratkopiering i världshandeln – och andra immaterialrättsliga
problem i BRIC, Indonesien och Japan ur ett handelspolitiskt perspektiv.
Internationellt myndighetstryck
Enterprise and Regulatory Reform Bill (ERR Act) den 23 Maj 2012. (Storbritannien)
Intellectual Property Office Call for evidence: Transitional provisions for repeal of Section 52
of the Copyright, Designs and Patent Act 1988, s. 6. (Storbritannien)
Litteratur
Axhamn, Johan, EU-domstolen tolkar originalitetskriteriet och inskränkningen till förmån för
vissa tillfälliga former av mångfaldigande, NIR 2010, s. 339-354.
Bernitz, Ulf, Immaterialrätt och otillbörlig konkurrens: [upphovsrätt, patent, mönster,
varumärken, namn, firma, otillbörlig konkurrens], 13., omarb. uppl., Stockholm, 2013.
35 C. Musker, David, The Design Directive, London, 2001.
Cook, Trevor, The Cumulative Protection of Designs in the European Union and the Role in
such Protection of Copyright, JIPR 2013, s. 83-87.
Guide to the Berne convention for the Protection of literary and artistic works (Paris act, 1971),
WIPO, Geneve, 1978.
Hellner, Jan, Metodproblem i rättsvetenskapen: studier i förmögenhetsrätt, Stockholm, 2001. Jacobson, Herbert, Att finna, att fastställa innehållet i främmande rätt, JT 2012 s. 332-360. Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som vetenskap, SvJT 2004, s. 1-10.
Kulin-Olsson, Karin, Juridikens fundament: med grundläggande juridisk metodlära, 6., [utök.] uppl., Stockholm, 2011.
Levin, Marianne, Debatt: Vilket brukskonstskydd kan vi leva med?, NIR 1994, s. 237-243. Levin, Marianne, Formskydd: en rättsvetenskaplig studie av skyddet för estetiskt syftande
industriell formgivning, 1. uppl., Stockholm, 1984.
Levin, Marianne, Lärobok i immaterialrätt: upphovsrätt, patenträtt, mönsterrätt,
känneteckensrätt i Sverige, EU och internationellt, 10., [uppdaterade] uppl., Stockholm, 2011.
Levin, Marianne, Undantaget från nationell behandling i Bernkonventionens artikel 2:7, NIR 1990, s. 194-214.
Levin, Marianne, Upphovsrättens gränsytor mot det industriella rättsskyddet och
konkurrensrätten, NIR 2003, s. 325-333.
Lidgard, Hans Henrik, Parallellhandel: konsumtion av immaterialrätt i Europa och USA, 1. uppl., Stockholm, 2002.
Maunsbach, Ulf & Wennersten, Ulrika, Grundläggande immaterialrätt, 2. uppl., Malmö, 2011. Nordell, Per Jonas, Utvecklingen på immaterialrättsområdet i Sverige 2008-2010, NIR 2010, s. 543-563.
Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT 2004, s. 105-145.
Olsson, Henry, Copyright: svensk och internationell upphovsrätt, 8., omarb. uppl., Stockholm, 2009.
Peczenik, Aleksander, Juridikens allmänna läror, SvJT 2005, s. 249-272.
Ricketson, Sam & Ginsburg, Jane C., International copyright and neighbouring rights: the
36 Ricketson, Sam & Ginsburg, Jane C., International copyright and neighbouring rights: the
Berne Convention and beyond. Vol. 2, 2. uppl., Oxford, 2006.
Riis, Thomas, Ophavsrettens fleksibilitet, NIR 2013, s. 139-151.
Rosén, Jan, EU-domstolens och svensk rättspraxis, SvJT 2013, s. 545-624. Sandgren, Claes, Om empiri och rättsvetenskap. Del I, JT 1995/96, s. 726-748. Sandgren, Claes, Vad är rättsvetenskap?, Stockholm, 2009.
Sandgren, Claes, Är rättsdogmatiken dogmatisk?, TfR 2005, s. 648-656.
Sterling, J. A. L., World copyright law: protection of authors' works, performances,
phonograms, films, video, broadcasts and published editions in national, international and regional law, 3. uppl., London, 2008.
Strömholm, Stig, Har den komparativa rätten en metod?, SvJT 1972, s. 456-465.
Strömholm, Stig, Rätt, rättskällor och rättstillämpning: en lärobok i allmän rättslära, 5., [uppdaterade och bearb.] uppl., Stockholm, 1996.
Van Eechoud, Mireille, Along the Road to Uniformity Diverse Readings of the Court of
Justice Judgments on Copyright Work, JIPITEC 2012, 1, s. 60-80.
WIPO intellectual property handbook: policy, law and use, [3. ed.], WIPO, Geneva, 2001.
Internetkällor
Dagens handels webbsida:
http://www.dagenshandel.se/nyheter/e-handlare-atalas-for-upphovsrattsbrott/ (Hämtat den 2014-03-29)
Designers Revolt webbsida:
http://www.designersrevolt.com/en/index.php (Hämtat den 2014-02-16) E-handel.se webbsida:
http://www.ehandel.se/Svensk-E-handlare-aatalas-foer-upphovsraettsbrott,3557.html (Hämtat den 2014-04-03)
Fokus webbsida:
http://www.fokus.se/2013/10/kriget-om-klonerna/ (Hämtat den 2014-03-25) Ikonm:s webbsida:
http://www.ikonm.se/om-oss (Hämtat den 2014-01-17) InfoTorgs webbsida:
http://www.infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/praktikerartiklar/article178575.ece?for mat=print (Hämtat den 2014-05-13)
TMF:s webbsida:
37 Tv4-nyheterna den 15/05/2014, ses på:
http://www.tv4play.se/program/ekonomi?video_id=2622967 (Hämtat den 2014-05-15) WIPO:s webbsida:
http://www.wipo.int/treaties/en/ShowResults.jsp?treaty_id=15 (Hämtat den 2014-03-26) WTO:s webbsida:
Om TRIPs: http://www.wto.org/english/thewto_e/whatis_e/tif_e/agrm7_e.htm (Hämtat den 2014-04-25)
Om antalet TRIPs-medlemmar:
http://www.wto.org/english/thewto_e/whatis_e/tif_e/org6_e.htm (Hämtat den 2014-04-20)
Rättsfallsförteckning
Högsta domstolen NJA 1994 s. 74 (Smultron) NJA 1995 s. 256 (Nummerbanken) NJA 2002 s. 178 (Drängarna). NJA 2004 s. 149 (Golvskiva) NJA 2009 s. 159 (Mini Maglite)Tingsrätten
Mål B 2438-13
EU-domstolen
Mål C-7/68 (Kommissionen mot Italien) Mål C-78/70 (Grammophon)
Mål C-120/78 (Cassis de Dijon)
Förenade målen C-55/80 och C-57/80 (Musik-Vertrieb Membran GmbH och en annan mot GEMA)
Mål C-341/87 (EMI Electrola)
Mål C-245/02 (Anheuser Busch mot Budvar) Mål C-5/08 (Infocomp)
Förenade målen C-403/08 och C-429/08 (Murphy) Mål C-168/09 (Flos)
Mål C-393/09 (BSA) Mål C-145/10 (Painer)
38 Mål C-604/10 (Dataco)
Mål C-5/11 (Donner)
Övriga internationella domstolar
Kirtsaeng v. John Wiley & Sons, Inc. (S Ct 2013) (USA)