Arbetsmiljörisker som exempelvis tidspress, konflikter och fysiska och psykiska påfrestningar beskrivs av baspersonal på äldreboenden med både högre och lägre sjukfrånvaro. Inga
könsskillnader kunde undersökas, men det kan inte uteslutas att sådana existerar. Utifrån resultaten dras slutsatsen att aspekter av delaktighet, utveckling och utmaning, fysisk och psykisk arbetsbelastning och arbetsklimat och trivsel kan vara faktorer som påverkar sjukfrånvaron inom äldreomsorgen i Umeå kommun.
Fördjupade studier behöver göras för att undersöka eventuella könsskillnader ur ett genusperspektiv och för att se närmare på vilka faktorer som påverkar de anställdas arbetsmiljö och hur de samverkar.
5 Referenser
Aagestad, Cecilie, Johannessen, Håkon A., Tynes, Tore, Gravseth, Hans Magne och Sterud, Tom. 2014. Work-related psychosocial risk factors for long-term sick leave. A prospective study of the general working population in Norway. Journal of occupational and
environmental medicine 56 (8):787-793.
Arbetsmiljöverket. 2011 a. Arbete med människor.
http://www.av.se/teman/stress/psykosociala/manniskor/ (Hämtad 2014-03-25).
Arbetsmiljöverket. 2011 b. Ensidigt, upprepat och monotont arbete.
http://www.av.se/teman/stress/psykosociala/eua/ (Hämtad 2014-03-25).
Arbetsmiljöverket. 2011 c. Konflikter-Kränkningar-Trakasserier.
http://www.av.se/teman/stress/psykosociala/konflikter/ (Hämtad 2014-03-25).
Arbetsmiljöverket. 2013 a. Att förebygga och mildra stress.
http://www.av.se/teman/stress/forebygga/ (Hämtad 2014-03-25).
Arbetsmiljöverket. 2013 b. Handlingsutrymme och inflytande.
http://www.av.se/teman/stress/forebygga/handlingsutrymme/ (Hämtad 2014-03-25).
Arbetsmiljöverket. 2013 c. Konsekvenser av stress.
http://www.av.se/teman/stress/konsekvenser/ (Hämtad 2014-03-25).
15
Arbetsmiljöverket. 2013 d. Kunskap och erfarenhet.
http://av.se/teman/stress/forebygga/kunskap/ (Hämtad 2014-03-25).
Arbetsmiljöverket. 2013 e. Stor arbetsmängd-Högt arbetstempo.
http://www.av.se/teman/stress/psykosociala/arbetsmangd/ (Hämtad 2014-03-25).
Arbetsmiljöverket. 2013 f. Ständiga förändringar-Otrygghet i anställningen.
http://www.av.se/teman/stress/psykosociala/forandringar/ (Hämtad 2014-03-25).
Arbetsmiljöverket. 2013 g. Stöd från omgivningen.
http://www.av.se/teman/stress/forebygga/stod/ (Hämtad 2014-03-25).
Arbetsmiljöverket. 2014 a. Vanliga risker inom hälso- och sjukvården.
http://www.av.se/teman/halsosjukvard/risker/ (Hämtad 2014-11-16).
Arbetsmiljöverket. 2014 b. Årsredovisning 2013.
http://www.av.se/dokument/omoss/av_arsredovisning13%20.pdf (Hämtad 2014-11-16).
Arreyes, Carlos, Arvidsson, Axel, Bengtsson, Peje, Jönsson, Erik och Sjögren Lindquist, Gabriella. 2014. Sjukfrånvarons utveckling. Delrapport 1, år 2014.
Socialförsäkringsrapport 2014:12. Försäkringskassan.
Clausen, Thomas, Nielsen, Karina, Gomes Carneiro, Isabella och Borg, Vilhelm. 2012. Job demands, job resources and long-term sickness absence in the Danish eldercare services: a prospective analysis of register-based outcomes. Journal of advanced nursing 68 (1):127-136.
Carlsson, Patrik. Chef för arbetsmiljö och hälsa, Umeå kommun. 2014. Telefonsamtal 19 december.
Danielsson, Maria, Heimerson, Inger, Lundberg, Ulf, Perski, Aleksander, Stefansson, Claes-Göran och Åkerstedt, Torbjörn. 2009. Psykosociala påfrestningar och stressrelaterade besvär. I Folkhälsorapport 2009. Västerås: Socialstyrelsen.
Fandiño-Losada, Andrés, Forsell, Yvonne och Lundberg, Ingvar. 2013. Demands, skill discretion, decision authority and social climate at work as determinants of major depression in a 3-year follow-up study. International archives of occupational and environmental health 86:591-605.
Foss, Line, Gravseth, Hans Magne, Kristensen, Petter, Claussen, Bjørgulf, Sivesind Mehlum, Ingrid, Knardahl, Stein och Skyberg, Knut. 2011. The impact of workplace risk factors on long-term musculoskeletal sickness absence. A registry-based 5-year follow-up from the Oslo health study. Journal of occupational and environmental medicine 53 (12):1478-1482.
Ingelsrud, Mari H. 2014. Reorganization increases long-term sickness absence at all levels of hospital staff: panel data analysis of employees of Norwegian public hospitals. BMC Health Services Research 14:411.
Johansson, Mathias. 2012. Ohälsoskulden 2010. Socialförsäkringsrapport 2012:5.
Försäkringskassan.
Magnusson Hanson, Linda L., Theorell, Töres, Oxenstierna, Gabriel, Hyde, Martin och Westerlund, Hugo. 2008. Demand, control and social climate as predictors of emotional exhaustion symptoms in working Swedish men and women. Scandinavian Journal of Public Health 36 (7):737-743.
Malmose Stapelfeldt, Christina, Vinther Nielsen, Claus, Trolle Andersen, Niels, Krane, Line, Fleten, Nils, Borg, Vilhelm och Jensen, Chris. 2013. Are environmental characteristics in the municipal eldercare, more closely associated with frequent short sick leave spells among employees than with total sick leave: a cross-sectional study. BMC Public Health 13:578.
Rugulies, Reiner, Christensen, Karl B., Borritz, Marianne, Villadsen, Ebbe, Bültmann, Ute och Kristensen, Tage S. 2007. The contribution of the psychosocial work environment to sickness absence in human service workers: Results of a 3-year follow-up study. Work and Stress 21 (4):293-311.
SFS 1977:1160. Arbetsmiljölag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
Sveriges kommuner och landsting. 2014 a. Sjukfrånvaron i kommuner och landsting.
http://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv2014/sjukfranvaronfortsatterattoka.239 0.html (Hämtad 2014-03-25).
16
Sveriges kommuner och landsting. 2014 b. Sjukpenningtal och statistik.
http://skl.se/halsasjukvard/sjukskrivningochrehabilitering/sjukpenningtalstatistik/tidiga resjukpenningtalstatistik/sjukpenningtal2013.1000.html (Hämtad 2014-03-25).
Tirmén, Patric, Ornstein, Petra, Jönsson, Erik, Voss, Margaretha, Lidwall, Ulrik, Persson, Anna, Palmer, Edward, Goine, Hans, Nikander, Jonatan, Bengtsson, Peje, Ljung, Therese, Khaledi, Bahjat, Eek, Cecilia och Arreyes, Carlos. 2014. Analys av sjukfrånvarons
variation. Väsentliga förklaringar av upp- och nedgång över tid.
Socialförsäkringsrapport 2014:17. Försäkringskassan.
17
Bilaga 1. Intervjufrågor
Kategori bakgrundsfrågor Kön?
Hur gammal är du?
Vilken anställningsform har du?
Hur många procent jobbar du?
Hur många år har du arbetat inom det här yrket?
Vad har du för utbildning?
Kategori delaktighet
Vilka möjligheter har du att påverka:
• Din arbetstid, det vill säga om du jobbar mer eller mindre än du är anställd för
• Utformningen av ditt schema
• Sättet ni arbetar på under en arbetsdag
• Förändringar i verksamheten Kategori krav
Beskriv svårighetsgraden på dina arbetsuppgifter.
Tycker du att du har de kunskaper som krävs för att utföra dina arbetsuppgifter?
Kategori utveckling och utmaning
Hur upplever du dina möjligheter till utveckling i ditt arbete?
Upplever du att du har ett enformigt eller varierat arbete?
Kategori fysisk och psykisk arbetsbelastning Hur skulle du beskriva den fysiska arbetsbelastningen?
Hur skulle du beskriva arbetstempot?
Brukar du tänka på arbetet även när du kommit hem?
Vilken betydelse har ditt arbete?
Kategori arbetsklimat och trivsel Hur skulle du beskriva din trivsel på arbetet?
Upplever du att det finns konflikter på arbetsplatsen?
Känner du att du får uppskattning för ditt arbete?
Vad är positivt med ditt arbete?
Vad är negativt med ditt arbete?
1
Bilaga 2. Total sjukfrånvaro under året 2013
Månad Sjukfrånvaro per boende (%)
A B C D E F
Januari -0,9 6,1 8,3 11,4 5,7 15,8
Februari 7,4 6,5 9,6 8,7 21,8 19,5
Mars 3,4 6,6 5,4 13,7 10,2 18,8
April 6,1 7,0 6,1 13,4 11,3 17,2
Maj 6,6 7,7 7,9 11,4 11,9 15,7
Juni 5,5 7,6 4,7 14,3 7,4 14,8
Juli 9,3 5,4 6,4 6,3 8,9 12,6
Augusti 5,3 3,3 7,5 13,2 9,7 12,3
September 3,6 9,0 7,6 16,9 10,2 11,1
Oktober 5,5 7,7 9,8 10,6 10,1 10,4
November 8,7 10,8 7,2 6,4 15,2 9,9
December 9,3 8,1 7,5 2,8 10,5 9,3
Genomsnittlig sjukfrånvaro 5,8 7,2 7,3 10,8 11,1 14,0
1
Bilaga 3. Kategori bakgrundsfrågor för grupp 1
Person Kön Ålder Anställnings- form Sysselsättnings- grad (%) Antal arbetade år i yrket Utbildningsnivå
1 K 42 Tillsvidare 100 20 Undersköterska
2 K 46 Tillsvidare 100 25 Undersköterska
3 K 35 Tillsvidare 100 16 Undersköterska
4 K 33 Tillsvidare 100 15 Undersköterska
5 K 62 Tillsvidare 91 44 Vårdbiträde
6 K 40 Tillsvidare 100 10 Undersköterska
7 K 23 Tillsvidare 90 3 Undersköterska
8 M 45 Tillsvidare 100 16 Undersköterska
9 K 43 Tillsvidare 100 23 Undersköterska
10 M 60 Tillsvidare 100 12 Ingen vårdutbildning
11 K 21 Tillsvidare 75 4 Undersköterska
12 M 23 Vikarie 75 3 Ingen vårdutbildning
13 K 38 Vikarie 83 1 Ingen vårdutbildning
14 K 23 Tillsvidare 75 3 Undersköterska
15 K 56 Tillsvidare 100 26 Undersköterska
16 K 59 Tillsvidare 75 34 Undersköterska
17 K 63 Extraanställd 30 20 Undersköterska
18 K 57 Tillsvidare 68 12 Ingen vårdutbildning
1
Bilaga 4. Kategori bakgrundsfrågor för grupp 2
Person Kön Ålder Anställnings- form Sysselsättnings- grad (%) Antal arbetade år i yrket Utbildningsnivå
1 K 36 Vikarie 71 2 Undersköterska
2 K 44 Tillsvidare 85 8 Undersköterska
3 K 31 Vikarie 80 1 Vårdbiträde
4 K 26 Tillsvidare 90 6 Ingen vårdutbildning
5 K 59 Tillsvidare 100 14 Undersköterska
6 K 53 Tillsvidare 75 18 Undersköterska
7 K 30 Tillsvidare 100 11 Undersköterska
8 M 55 Tillsvidare 50 28 Vårdbiträde
9 K 42 Tillsvidare 90 24 Vårdbiträde
10 K 50 Tillsvidare 75 33 Undersköterska
1
Bilaga 5. T-test för samtliga nyckelfraser
Nyckelfraser p-värde Nyckelfraser p-värde
Har möjlighet att arbeta mer eller mindre 0,17 Tänker på arbetet hemma 0,04 Mertid/heltid kan innebära arbete någon
annanstans 0,57 Tänker inte på arbetet hemma 0,04
Svårt att få arbeta mer eller heltid 0,66 Betydelsefullt för mig/familj/vänner 0,66
Kan inte påverka arbetstiden 0,93 Betydelsefullt för brukarna 0,42
Måste jaga pooltider för att få ihop sina timmar 0,34 Meningsfullt arbete 0,83
Har ingen möjlighet att påverka sitt schema 0,84 Bra trivsel 0,33
Har möjlighet att påverka sitt schema 0,30 Dålig trivsel 0,70
Har stor möjlighet att påverka sitt schema 0,04 Små konflikter 0,83 Får komma med önskemål inför nytt schema 0,37 Stora konflikter 0,84 Kan påverka arbetsdagens upplägg 0,24 Konflikter med arbetskamrater 0,31
Dagens händelser styr arbetet 0,30 Konflikter med chefer 0,40
Får komma med synpunkter vid förändringar i
verksamheten 0,66 Svårt att lösa konflikter 0,04
Kan inte påverka förändringar i verksamheten 0,34 Inga konflikter 0,84 Kan påverka förändringar i verksamheten 0,34 Uppskattning från brukare 0,28
Svåra arbetsuppgifter 0,63 Uppskattning från anhöriga 0,93
Lätta arbetsuppgifter 0,79 Uppskattning från chefer 0,45
Psykiskt svåra arbetsuppgifter 0,83 Uppskattning från arbetskamrater 0,20 Fysiskt svåra arbetsuppgifter 0,42 Uppskattning från andra professioner 0,33
Har tillräcklig kunskap 0,57 Ingen uppskattning 0,57
Har inte tillräcklig kunskap 0,57 Varierat/fritt arbete 0,84
Erbjuds vidareutbildningar 0,02 Arbeta med människor 0,46
Måste aktivt söka erbjudna utbildningar 0,63 Göra nytta/något bra/meningsfullt 0,84
Obligatoriska utbildningar 0,93 Arbetskamraterna 0,24
Erbjuds inga utbildningar 0,17 Roligt arbete 0,63
Begränsade möjligheter till utveckling 0,28 Chef som lyssnar 0,33
Bra utvecklingsmöjligheter 0,46 Allt är positivt 0,33
Erbjudna kurser är inte intressanta/relevanta 0,08 Inte räcka till 0,37
Kan inte utnyttja sin utbildning 0,33 För lite personal 0,12
Utvecklas av arbetet 0,68 Arbetstiderna 0,32
Varierat arbete 0,93 Låg lön 0,24
Enformigt arbete 0,32 Fysiskt/psykiskt tungt arbete 0,74
Fysiskt tungt arbete 0,23 För mycket dokumentation 0,07
Inte fysiskt tungt 0,17 Inte kunna påverka sin situation 0,33
Inte fysiskt tungt på grund av hjälpmedel 0,63 Arbetet har låg status 0,16
Kan inte/hinner inte arbeta ergonomiskt 0,40 Stressigt arbete 0,04
Högt arbetstempo/tidspress 0,42 Arbetsuppgifter som inte har med
omsorg att göra 0,46
Högt arbetstempo på morgonen/kvällen 0,57 Konflikter i personalgruppen 0,33
Behöver inte stressa 0,29 Ingen uppskattning 0,34
Arbetstempot beror på hur brukarna är/mår 0,01 Har möjlighet att arbeta mer eller mindre 0,17
1
Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG) 901 87 Umeå, Sweden
Telefon 090-786 50 00 Texttelefon 090-786 59 00 www.umu.se