Slutsats utifrån resultatet och diskussionen

Med utgångspunkt från resultat- och diskussionsdelen refererar jag tillbaka till tabell 1 (s.22 i denna läromedelsanalys), som visar att läroboken behandlar sex olika texter varav fem av dessa ingår i kursplanen för svenska och svenska som andraspråk, det är: argumenterande texter, instruerande texter, förklarande texter, berättande texter och beskrivande texter. Eftersom dessa texter är återkommande i lärobokens kapitel kan eleven utgå ifrån tidigare arbeten i läroboken för att utveckla nya kunskaper eller fördjupa sina förkunskaper, eller utgå ifrån modelltexterna i ”Verktygslådan”. Detta anser jag visar likheter med transferteorins huvudsakliga mål och som jag anser som betydelsefullt för elevens fortsatta lärande. Utöver dessa fem texter är det två texter som inte förekommer i läroboken som förespråkas i

kursplanen som väldigt betydelsefulla för elevers lärande, det är poetiska texter och texter som kombinerar ord, bild och ljud. Istället är det en text i läroboken som är återkommande och som inte förekommer i kursplanen, det är återberättande texter. Jag bedömer därmed att läroboken inte främjar elevernas kunskaper om alla texter som behandlas i kursplanen för svenska och svenska som andraspråk då dessa två texttyper utesluts i läroboken.

Jag anser att eleverna får möjlighet att utveckla sina skrivstrategier i läromedlet på flera olika sätt, bland annat genom att svara på frågor, skriva egna texter och omskrivningar av olika texter. Med dessa kunskaper anser jag att eleverna utvecklar kunskaper i att ”röra sig i texter” som bidrar till en god läs- och skrivutveckling. Jag anser dockinte att läromedlet främjar skrivstrategierna på ett djupare plan då eleverna får tydliga anvisningar om vad för text de ska skriva när de arbetar med de flesta av lärobokens uppgifter. Jag anser att eleven skulle få fler möjligheter att bestämma själv och visa sina kunskaper om olika texttyper för att främja sina skrivstrategier och även för att uppnå målen och syftet med kapitlet, bland annat i kapitel 3 ”Sommarlägret” och kapitel 4 ”Blanda och ge”.

Jag ser likheter mellan lärobokens innehåll och struktur med transferteorin, detta möjliggör möjligheten för eleven att utgå ifrån tidigare erfarenheter i tidigare kapitel för att komma vidare i sitt arbete och lärande. Måletsom man kan formulera utifrån transferteorin var att, med hjälp av en annan kunskapsbärare och tidigare erfarenheter, kunna uppnå ett mer

effektivt lärande. Genom att se likheter med transferteorin leds eleven vidare och djupare in i kunskaper om olika texttyper och dess specifika drag. Något jag anser främjar elevens

fortsatta skrivande och utveckling av skrivstrategier är bedömningssidornadär eleven får möjlighet att bedöma sina texter med hjälp av läraren för att komma vidare i sitt arbete.

8.2 Slutsats i relation till mitt framtida yrke

Genom denna läromedelsanalys har jag insett läromedels betydelse i klassrummet. Att läromedel ofta styr undervisningen men borde användas som ett hjälpmedel för att uppnå kursplanens mål. Jag är varken för eller emot användningen av läromedel i undervisningen men jag anser framförallt att undervisningen ska vara varierande för att elevens motivation inte ska sänkas och undervisningen bli enformig. Om undervisningen blir enformig,

oinspirerad och dåligt uppgiftorienterande kommer förmodligen fler elever att tappa intresse och fokusera på andra saker (Lundberg, 2008, s.46). Det hbar varit lärorikt att granska ett läromedelsinnehåll då många skolor jag har besökt har använt ZickZack-böckerna i

undervisningen. Jag anser att det är bra att läroböcker har olika inriktningar som exempelvis för olika årskurser och läs- och skrivinriktningar. Jag kan tänka mig använda ZickZack-boken när jag är utbildad lärare för jag vet vad som förekommer i boken och vad jag behöver

komplettera med annat material för att inkludera alla texttyper från vad som ingår i kursplanerna.

8.3 Förslag på vidare forskning

Forskning kring läromedel finns det en del om men i en liten utsträckning som kopplar läromedlet till kursplanen för svenska och svenska som andraspråk. Jag fann endast ett fåtal artiklar som jag upplevde som relevanta i relation till mitt syfte och mina frågeställningar. Det var svårt att finna forskning kopplat till både läromedel och läsning/skrivning. De flesta artiklar, som ansågs som relevanta, var forskning kring läromedel och forskning kring elevers skrivande. Jag bedömer därmed att det behövs mer forskning kring läromedel och elevers läs- och skrivutveckling. Om denna forskning även kopplas till elever på låg och mellanstadiet anser jag att det skulle utveckla lärares medvetenhet om läromedel och elevers utveckling kring de viktiga skrivstrategierna.

8.4 Sammanfattning

I dagens skola arbetar många lärare och elever utifrån ett läromedel och stundtals styr läromedlets innehåll snarare än de uppsatta målen i kursplanen undervisningens innehåll. Denna läromedelsanalys har analyserat ett läromedel som anses utgå ifrån kursplanen för svenska och svenska som andraspråk. Analysen visar att inte alla texter i kursplanen

förekommer i läroboken och att man bör granska ett läromedelsinnehåll innan man använder den i undervisningen. Detta är viktigt för att uppmärksamma vilka mål som behandlas i läroboken och vilka mål som saknas och som därför kräver att läraren komplettera med annat material.

Referenser

Andersson, Inger. (1986). Läsning och skrivning – en analys av texter för den allmänna läs- och skrivundervisningen 1942-1982. Diss. Umeå

Universitet. https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:156275/FULLTEXT02.pdf Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB.

Calderon, Anders. (2015). Hur väl överensstämmer läromedel med kursplaner och läromedel? Stockholm: Skolverket.

http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-laromedel/hur- valoverensstammer-laromedel-med-kursplaner-och-laroplaner-1.181697. (Hämtad 201604-04)

Danielsson, Sebastian. (2015). Så hanterar du tidsbristen. Lärarnas nyheter – Skolverket, 6 september.http://www.lararnasnyheter.se/MIV_3_15_webbexport/MIV_3_15_djupdyk_ sahanterardutidsbristen.html

Druid-Glentow, Birgit. (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: metodisk handbok. 1. uppl. Stockholm: Natur och kultur

Englund, Boel. (1999). Lärobokskunskap, styrning och elevinflytande. Pedagogisk Forskning i Sverige 1999 år 4, nr 4, s 327–348

Eriksson Barajas, Katarina., Forsberg, Christina., & Wengström, Yvonne. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur

Fällman-Bajagic, Karin., Hansson, Christina & Nieland, Susan. (2013). ZickZack Skrivrummet – åk 6. Stockholm: Sanoma Utbildning AB. ¨

Jansson, Magnus. (2011). ”Jag lärde mig väl det vanliga!” – fem elevers erfarenhet av

skrivande som aktivitet för lärande. Lic-avh. Stockholm Universitet. Stockholm: Univ.

Kenndal, Robert. (2011). Den pedagogiska textens struktur och design. Geografiska notiser. 2011:3 s. 113–123. Tillgänglig på Internet

http://www.geografitorget.se/gn/nr/2011/bil/3-04.pdf (2016-04-05)

Lgr 80. Läroplan för grundskolan 1980. Allmän del. Stockholm: Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget.

Liberg, Caroline. (2007). Läsande, skrivande och samtalande. I Skolverket. Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet (s.25-44). Stockholm: Skolverket.

Liberg, Caroline., Lorentzen, Rutt. & Smidt, Jon. (2009). Det nödvändiga skrivandet – om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen. Stockholm: Liber AB.

Linde, Göran. (2012). Det ska ni veta! – en introduktion till läroplansteori. Lund: Studentlitteratur AB.

Lundberg, Ingvar. (2008). God skrivutveckling: kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur

Oates, Tom. (2014). Why textbooks Count. University of Cambridge. Tillgänglig: EBSCO , http://www.cambridgeassessment.org.uk/Images/181744-why-textbooks-count- timoates.pdf

O’Shea, Patrick., Onderdonk, James., Allen, Douglas., & Allen, Dwight. (2011). A Technological Reinvention of a Textbook: A Wikibooks Project, 27(3), ss. 109-114. Tillgänglig: EBSCO

Palmenius Swärd, Suzanne. (2008). Skrivande som handling och möte – gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. Diss. Malmö: Malmö Högskola.

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1219015&fileOId=1 223767

Randahl, Ann-Christin. (2014). Strategiska skribenter: skrivprocesser i fysik och svenska. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2014 Tillgänglig på Internet:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-33750

Reichenberg, Monica. (2014). Predicting Teacher’ Choice of Teaching and Learning

Materials. I IARTEM (International Association of Research on Textbooks and Educational Media), 6(2).

Sanoma utbildning. (2016). ZickZack åk 4-6 – komponenter. Sanoma utbildning. https://www.sanomautbildning.se/Laromedel/Grundskola-Fk-

Sirén, Eva-Lis. (2013). Tidsbrist sänker resultat. Lärarnas tidning, 4 oktober.

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/10/04/tidsbrist-sanker-resultat Skolverket. (2006). Läromedlets roll i undervisningen – grundskolelärares val, användning

och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2011b). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011c). Kommentarmaterial till kursplan i svenska i andraspråk. Stockholm:

Skolverket.

Skolverket. (2015a). Hur väljs och kvalitetssäkras läromedel? Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2015b). På vilket sätt förändras IT verktyg undervisningen? Stockholm:

Skolverket.

Skolverket. (2015b). Nya språket lyfter! – enligt Lgr 11. Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolan årskurs 1-6. Stockholm: Skolverket.

Sterner, Görel. & Lundberg, Ingvar. (2002): Läs- och skrivsvårigheter och lärande i

matematik. (Rapport: 2002:2). Göteborg: Nationellt Centrum för Matematikutbildning. http://ncm.gu.se/media/ncm/kup/Las_o_skriv/Lasoskriv_del1.pdf

Strömquist, Siv. (2014). Skrivboken – skrivprocess, skrivråd och skrivstrategier. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Svenska Läromedel. (2016a). Läromedelsutveckling – planering. Svenska läromedel. http://svenskalaromedel.se/laromedelsutveckling/ . (Hämtad 2016-04-04). Svenska Läromedel. (2016b). Våra ståndpunkter – läromedel är lärarens och elevers

viktigaste verktyg. http://svenskalaromedel.se/vara-standpunkter/ (Hämtad 2016-04-04).

Wikman, Tom. (2004). På spaning efter den goda läroboken: om pedagogiska texters lärande potential. Diss. Åbo : Åbo akademi, 2004. Tillgänglig på Internet:

Yang, Liu., Hanneke, Steve., & Carnbonell, Jaime. (2012). A theory of transfer learning with applications to active learning. Machine Learning, 90(2), ss. 161-189. DOI: 10.1007/s10994-0125310-y

Bilagor.

Bilaga 1, Café Beethoven.

Bilaga 2. Test i Beethoven.

Bilaga 4, sommarlägret.

Bilaga 6, verktygslåda, modelltext.