Det sjätte kapitlet redogör för uppsatsens slutsats. För att besvara vår
problemformulering har slutsatser dragits från analyskapitlet och presenteras under vardera frågeställning. Kapitlet presenterar uppsatsens bidrag, samhälleliga och etiska reflektioner samt avslutas med att ge förslag till fortsatt forskning.
6.1 Vad är viktigt för aktieägare att utvärdera i en hållbarhetsredovisning?
Studien visar att även om aktieägarna som intressenter enligt Clarkson (1995) har möjlighet att ställa krav på företagen ställs det enligt informanterna inte några krav från aktieägarnas sida att någon speciell information ska inkluderas i
hållbarhetsredovisningen. Vidare finns det heller inte någon specifik information som är riktad till aktieägarna. Det finns således inget behov att aktieägarna ska utvärdera något speciellt i rapporterna utan de bör istället fokusera på redovisningens helhetsbild av företagets arbete med CSR. Vid fokus på hållbarhetsredovisningen som helhet anser både informanterna och tidigare studier (Van der Ploeg & Vanclay, 2013) att det är viktigt att utvärdera transparensen, trovärdigheten och väsentligheten. Eftersom studien visar att helhetsbilden är viktigare än enskild information är checklistan ett bra verktyg för aktieägarna att använda. Genom att gå igenom checklistans tio punkter utvärderas de begrepp som studien poängterar är viktiga. Transparensen är väldigt viktig för det visar företagets öppenhet gentemot omvärlden. Företag vill uppfattas som legitima på
marknaden och transparensen är kopplat till den legitimitet som företag söker genom att följa de värderingar och normer som existerar (Deegan & Unerman, 2011). Företaget är beroende av legitimitet för att inte förlora sin existens på marknaden. Med anledning av detta vill de framstå som transparenta inför samhället för att uppfattas som legitima. Det är dock samhällets uppfattning av företagets handlingar som skapar legitimitet, vilket kan vara orsaken till att företag benämner sina negativa effekter som utmaningar och
förbättringsområden. De sociala kontrakt som verkar mellan företagen och omgivningen framför vad samhället har för förväntningar på företagens agerande av deras verksamhet (Deegan, 2002). Trots att aktieägarna inte efterfrågar något specifikt i
hållbarhetsredovisningarna föreligger det ändå ett socialt kontrakt mellan parterna, som kan vara hotat ifall aktieägarna inte skulle uppleva att redovisningen är framställd på ett transparent vis. Ett upphävt kontrakt innebär att företagets överlevnad skulle vara hotad, vilket dessutom skulle påverka aktieägarna då de har en finansiell risk i företaget.
46 Analysen har resulterat i att ytterligare en fråga bör läggas till på den aktuella checklistan för att den ska bli mer användbar för aktieägare. Vid varje inträffad negativ händelse förlorar företaget förtroende hos sina intressenter och det tar på deras ihopsamlade moral capital (Godfrey et al., 2009). Då Godfrey et al. (2009) kopplar aktieägarvärdet till företagets CSR arbete som i sin tur har ett negativt samband till risker bör aktieägarna utvärdera riskerna. Om riskerna är många och väldigt omfattande kan det ta mycket hårt på företagets ihopsamlade moral capital om de skulle inträffa. Aktieägare bör därför utvärdera vilka risker företagen har och hur stor sannolikhet det är att det kommer ske samt hur stor påverkan det har om det inträffar. Det kan läggas till som en punkt på checklistan med följande frågor: Vilka risker kopplar företaget till sitt hållbarhetsarbete?
Hur stor är sannolikheten att de inträffar och vad får det för konsekvenser?
6.2 Hur användbar är hållbarhetsredovisningar vid en jämförelse mellan olika företag?
Checklistan är generell och kan därför appliceras på alla företag inom alla branscher. De punkter som tas upp i checklistan kan utvärderas i alla hållbarhetsredovisningar även om företagen valt att inkludera olika information. Eftersom checklistan inte fokuserar på någon specifik information kan aktieägarna använda listan för att jämföra mellan olika företag. Om aktieägare är mer intresserad av någon specifik information vilket Van der Ploeg och Vanclay (2013) inte anser att de är blir det svårare att använda
hållbarhetsredovisningen för att jämföra, precis som Perez och Sanchez (2009)
konstaterar. Informanterna i vår studie uppgav att det inte är någon särskild information som är speciellt intressant för aktieägare. Därmed kan aktieägare applicera checklistan vid en jämförelse trots att företagens hållbarhetsredovisningar omfattar olika slags information. Checklistan är övergripande och passar i alla kontexter och ger dessutom möjlighet till ett poängsystem vid utvärderingen. Van der Ploeg och Vanclay (2013) har utformat ett femskaligt poängsystem som ska underlätta när hållbarhetsredovisningarnas prestanda ska sättas i relation till varandra. Genom att nyttja poängsystemet på vardera punkt i checklistan kan aktieägarna betygsätta hur väl företaget har presterat i de frågorna som checklistan behandlar. Detta medför att hållbarhetsredovisningarna blir mer
komparativa eftersom rapporternas prestanda kan sättas i ett mätbart förhållande till varandra. Hållbarhetsredovisningen i sin helhet blir väldigt användbar vid jämförelse mellan företag med hjälp av Van der Ploeg och Vanclays (2013) checklista.
47
6.3 Studiens bidrag
Vår studie har belyst att transparens, trovärdighet samt väsentlighet är viktiga faktorer att utvärdera i en hållbarhetsredovisning. Van der Ploeg och Vanclay (2013) har gjort en checklista som är till för alla intressenter där de ovannämnda faktorerna behandlas. Då checklistan är ett generellt verktyg för att passa alla intressenter har vi i vår studie utvecklat listan så att den är mer anpassad till aktieägare. Vår studie bidrar med en kompletterad checklista som är anpassad för aktieägare vid deras utvärdering av
hållbarhetsredovisningar. I vår kompletterade checklista har frågor angående risker lagts till, då det har framkommit i studien att aktieägarna bör utvärdera vilka risker företaget har kopplat till sitt hållbarhetsarbete.
Tidigare studie visar att checklistan även bidrar till att företagens redovisning blir en allt mer transparent process och kan vara ett hjälpmedel för företagen att upprätta trovärdiga och tillförlitliga rapporter (Van der Ploeg & Vanclay, 2013). Företag kan till följd av vår studie få ytterligare hjälp genom att använda den kompletterande checklistan för att själva utvärdera vilka risker som är kopplat till deras hållbarhetsarbete.
Studiens praktiska bidrag är att aktieägare kan tillämpa och ta hjälp av studien vid
utvärderingar och jämförelser av hållbarhetsredovisningar. Aktieägare kan genom studien få förståelse om vad som är viktigt att beakta vid en utvärdering och med hjälp av den kompletterande checklistan utvärdera ett företags hållbarhetsrapport. Till följd av att vår studie inte kom fram till att aktieägare söker efter någon specifik information i
rapporterna skulle delar av vårt resultat även kunna tillämpas av andra intressentgrupper eller läsare av hållbarhetsrapporter.
6.4 Bidragets styrkor och svagheter
En av studiens styrkor är att Van der Ploeg och Vanclays (2013) checklista är prövad i deras studie. Att modellen använts i tidigare studier stärker trovärdigheten och medför att checklistan är ett relevant verktyg att använda vid utvärdering av
hållbarhetsredovisningar. Svagheten med studien är att Van der Ploeg och Vanclay (2013) har applicerat sin checklista på ett företag i ett annat land, vilket kan betyda att det finns andra förutsättningar och påverkande faktorer än de som finns i Sverige. Resultatet av vår studie går inte att generalisera eftersom studien har undersökt ett mindre urval.
48 Studien belyser vilka faktorer som är viktiga för aktieägarna att utvärdera i en
hållbarhetsredovisning och trots att utfallet av vår studie riktar sig till aktieägare kan delar av resultatet möjligen tillämpas av andra intressenter. Van der Ploeg och Vanclay (2013) studie visar att det saknas metoder för utvärdering av hållbarhetsredovisningar och en av studiens styrkor är att vår studie belyser vad som är viktigt att utvärdera och bidrar med kompletterande frågor till checklistan. De kompletterande frågorna som har utformats har däremot inte prövats i praktiken och det kan därför ses som en svaghet.
6.5 Samhälleliga och etiska reflektioner
De ökade påtryckningarna som åligger företaget angående att de ska arbeta hållbart har även resulterat i att fler företag väljer att presentera sitt arbete i en hållbarhetsredovisning.
Vår studie fokuserar på aktieägarna och vad som är viktigt för dem att utvärdera i en hållbarhetsredovisning. Företag är måna om att behålla sina primära intressenter eftersom det existerar ett ömsesidigt beroende mellan parterna och utan intressenternas medverkan skulle företagets existens vara hotad. Ur ett företagsperspektiv skulle minskat intresse och delaktighet från aktieägarna påverka tillflödet av finansiellt kapital. Reduceringen av kapitalet skulle påverka tillväxten i företaget och beroende på bransch skulle det på olika sätt ha inflytande på samhället. Att arbeta effektivt med hållbarhetsfrågor är idag trendigt och aktuellt, vilket även konsumenterna är medvetna om. Denna medvetenhet kan ha betydelse när konsumenter gör sina köpbeslut och företag med en hållbar verksamhet kan prioriteras hos kunderna. Den ökade medvetenheten uppmärksammar även om ett företag är bristfällig eller åsidosatt hållbarhetsarbetet, vilket kan resultera i att konsumenter tar avstånd från företagets produkter eller tjänster.
Trots att aktieägarna primärt är intresserade av företagets finansiella aspekter, bör de sociala och miljömässiga aspekterna tas i beaktande. En negativ händelse kopplat till hållbarhet kan få stora konsekvenser, dålig ryktesspridning och dessutom påverka aktiernas värde. Av den anledningen bör aktieägarna utvärdera företagens
hållbarhetsredovisning för att säkerställa att de inte delaktiga i verksamheter som inte arbetar mot en hållbar utveckling alternativt är bristfälliga i sitt arbete som kan påverka aktieägarna negativt. Ett företag som arbetar och lägger stort fokus på hållbarhetsaspekter kan på längre sikt förbättra sin verksamhet och sitt resultat. Detta är något som
49 aktieägarna kan se ett intresse i eftersom de också påverkas positivt av företagets
framgång i form av ökad avkastning och ökat aktievärde på börsen.
Vår studie har berört aktieägarnas utvärdering och jämförelser av
hållbarhetsredovisningar och vad som är viktiga att fokusera på vid en utvärdering. I och med detta tar även aktieägarna ett socialt ansvar genom att ta ställning till företagens hållbarhetsredovisningar. Företag har en stor påverkan som de måste stå till svars för gentemot samhället, men de har också resurser till att arbeta med hållbarhet och aktivt jobba för att minska deras negativa påverkan. Detta hållbarhetsarbete är viktigt för samhällets tillväxt samt utveckling.
6.6 Förslag till fortsatt forskning
Det vore intressant att studera hur vår kompletterande checklista hade fungerat i
verkligheten. Aktieägare skulle kunna utvärdera hållbarhetsredovisningar, både med hjälp av checklistan och utan. Det skulle sedan vara intressant att jämföra skillnaderna mellan aktieägare som använde checklistan vid deras utvärdering och de som inte använde sig av något hjälpmedel. Vidare skulle det vara intressant att undersöka hur aktieägare påverkas om en risk kopplat till företagets hållbarhetsarbetet skulle inträffa. Vad hade en sådan händelse fått för konsekvenser för aktieägare. Det skulle dessutom vara intressant att studera hur andra intressenter skulle påverkas av en inträffad risk och hur konsekvenserna skulle skilja sig mellan intressentgrupperna.
50