Slutsats - Utveckling av förpackning för livsmedelsrelaterade vätskor: Produktutvecklingsprojek

Målet med projektet var att med guidning av designprocessen tillverka prototyper på ytterförpackning vars syfte är att innehålla en livsmedelsrelaterad vätska. Prototyperna skall vara produktionsanpassade, palloptimerade och ha ett tilltalande designuttryck.

Prototyperna skall därtill tillgodo se brister hos utgångsprodukten. Projektet skall redovisas genom en muntlig presentation, en rapport och utställning av projektet.

Slutresultatet blev två prototyper med ett formspråk som ger, enligt tillfrågade personer, ett tilltalande och attraktivt designuttryck. Med ett återförslutningsbart lock, tappkran upptill och en ny design ger det förpackningarna ett nytt yttre uttryck. I och med det öppningsbara locket är det enkelt att kontrollera innehållet och lätt att ta ut innerpåsen och på så sätt enkelt att få ut all vätska, något som användare ansåg utgångsprodukten saknade. Genom den enkel konstruktion som underlättar produktion, det enkla användningssättet och förutsättningarna för effektiv källsorteringsprocess gör slutresultatet till en miljöanpassad produkt. Med rätt placering på pall är förpackningarna relativt palloptimerade och anpassade för transport och lagring. Prototyperna har förslag på integrerat handtag och en tappkran med samma formspråk som prototypen har.

Projektet har gett god förståelse och erfarenhet av att bedriva ett projekt på ett ingenjörsmässigt sätt med hjälp av de verktyg som getts under utbildningen. Det har gett inblick i hur det är att bedriva ett projekt i rollen som projektledare och vikten av att göra en god planering. Projektet har redovisats och dokumenterats. Därmed har projektets mål blivit uppfyllda.

En slutsats från arbetet är att det är svårt att utifrån den nästintill palloptimerade utgångsprodukten tillverka en ny förpackning som tillgodoser brister hos utgångsprodukten men samtidigt inte förlorar de goda egenskaperna som utgångsprodukten har.

Vidareutveckling

Konceptet måste prototypen tilldelas ett material och konstruktionen anpassas till materialet. Tappkranen och dess funktion måste vidareutvecklas. En korrekt uträkning av konstruktionens sidolängder bör göras för att passa dess tänkta volym. Antropometriska mått på handstorleken bör tas hänsyn till vid vidareutveckling av handtaget. Ett test bör göras för att se hur mycket kraft förpackningen klarar av så att det motsvarar kraftpåverkan vid transport och lagring på pall.

Tackord

Ett stort tack till Urban Karlstam på Motherland, min uppdragsgivare, det var givande på många sätt att få möjligheten att få göra mitt examensarbete hos er. Även ett stort tack till Hans Knutsson och Erik Blomberg på Motherland som var med och bidragit med idéer, synpunkter och lärorik information.

Ett stort tack till Maja Midebo och Sara Christenson på BillerudKorsnäs för ett lärorikt besök hos er!

Ett stort tack till Mats Olsson på Brobygrafiska för alla tips och trix och för att du tagit dig tid att hjälpa mig vid flertalet gånger. Jag är oerhört tacksam för den hjälp jag fick när jag var på Brobygrafiska. Alltid uppmuntrande att få hjälp av dig!

Tack Ulla Lindström på Enbackens musteri för att jag fick komma och se din verksamhet.

Tack Mikael Åsberg för den hjälp jag fått i samband Cad konstruktion.

Lennart Wihk och Monica Jakobsson på Karlstads universitet är alltid villiga att hjälpa till, något jag är väldigt tacksam för!

Tack till mina medstudenter, ni har verkligen varit ett stort stöd!

Enormt tacksam till min sambo Jesper Ekman för enorm insats i hemmet!

Tack till min handledare Johan Eileryd, har varit en mycket givande period.

Referenslista

Andersson, N. (1996). Skiss Teknik – En handbok i visualisering av designförslag.

Umeå: NiAn Design

Bio Intelligence Service (2010). Nordic Life Cycle Assessment -‐ Wine Package Study.

[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.bib.com/bib/web/downloads/LCA_Nordic_Wine_comparative_Executiv e_summary_V1.2_September_2010.pdf [2015-‐04-‐06].

Birgerstam, P. (2008). Skapandes handling -‐ om idéernas födelse. Malmö: Pirjo Birgerstam och Studentlitteratur 2000

Bratt, S. (2010). Modellen som verktyg -‐ gjutsandsmodellen som hjälpmedel i designprocessen. Diss. Alnarp, Landskapsplanering, SLU, Alnarp.

C. Broocks, C. & Vrolijk, K. Reduce, re-‐use, recycle – a guide to minimising the environmental impact of packaging. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.soilassociation.org/LinkClick.aspx?fileticket=jusGScfbhRU%3d&tabid=35 3 [2015-‐04-‐07].

Centrum för innovativa drycker (2015). Fakta om musttillverkning: Fyllning.

[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://pub.epsilon.slu.se/12454/7/hagstrom_g_rumpunen_k_150721.pdf [2015-‐04-‐05].

Chilling Effects (2015). Reverese engineering. [Elektronisk]. Tillgänglig:

https://www.chillingeffects.org/topics/15 [2015-‐05-‐02].

Dagens nyheter [DN] (2012). Kartongen som vann våra hjärtan. [Elektronisk].

Tillgänglig: http://www.dn.se/livsstil/trend/kartongen-‐som-‐vann-‐vart-‐hjarta/

[2015-‐05-‐03].

Drickkranvatten (2015). Miljöbov på flaska.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.drickkranvatten.se/annat-‐vatten [2015-‐05-‐15].

DS Smith (2015). Life Cycle Assessment Study.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.dssmith.com/contentassets/5171f1d2f22c41e194c472d5047b2334/gc.p df [2015-‐04-‐20].

Eckert, C. & Stacey, M. (2000). Sources of inspiration: a language of design. Diss.

Cambridge: Engineering Design Centre, Engineering Department, University of Cambridge, England.

Eileryd, J. (2015a). Creative Methods. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.johaneileryd.com/designmethods [2015-‐04-‐05].

Eileryd, J.(2015b). ePSIDM analys. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.johaneileryd.com/designmethods [2015-‐04-‐05].

Eriksson, M. & Lilliesköld, J. (2005). Handbok för mindre projekt. Stockholm: Liber Guni en alibaba, Bag In Box Spouts. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://quncai.en.alibaba.com/productgrouplist-‐212802649/Bag_In_Box_Spouts.html [2015-‐04-‐20].

Johanesson, H., Persson, J & Pettersson, D.(2013). Produktutveckling-‐Effektiva metodet för konstruktion och design. Stockholm: Liber

Jordbruksverket (2015). Jordbruksstatistik sammanställning 2015-‐Konsumtion av livsmedel. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.jordbruksverket.se/download/18.5c09bf0b14e0f8f1b01f3127/14349813 30605/17+Konsumtion+av+livsmedel [2015-‐04-‐15].

Karlsson, B. (2013). Bulkvin går framåt, Spanien i topp.

BKWineMagazine. Tillgänglig: http://www.bkwine.com/sv/nyheter/bulkvin-‐gar-‐

framat-‐spanien-‐i-‐topp/

[2015-‐05-‐10].

Livsmedelsföretagen (2014). Handbok-‐ Märkning av färdigförpackade livsmedel [Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.livsmedelsforetagen.se/wp-‐

content/uploads/2013/07/Märkningshandbokmaj2014.pdf?59bb4d [2015-‐04-‐10].

Livsmedelsverket (2014). Matfett och oljor-‐analys av fettsyror och vitaminer.

[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2014/2014_livsmedelsverke t_9_matfett-‐och-‐oljor-‐-‐-‐analys-‐av-‐fettsyror-‐och-‐vitaminer.pdf [2015-‐04-‐15].

Livsmedelsverket (2015). Förpackat vatten. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.livsmedelsverket.se/produktion-‐handel-‐-‐kontroll/produktion-‐av-‐

livsmedel/dricksvattenproduktion/forpackat-‐vatten1/ [2015-‐04-‐20].

Lucero, A. (2009). Co-‐designing interactive spaces for and with designers:Supporting moodboard making. Diss. Eindhoven: Technische Universiteit Eindhoven,

Nederländerna.

Löfgren, V., (2012). For your boards-‐ Att skapa ett samarbetsverktyg för att stödja designers skapande av moodboards. Diss. Stockholm: instutitionen för

kommunikation, medier och IT, Söder törns högskola.

Malmö pall AB (2015). Lastpallen-‐ 70 år i Europa, en kort historik och beskrivning.

[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://malmopall.se/lastpallsprodukter/ [2015-‐03-‐20].

Mat och drycker (2015). Frågor och svar om rapsolja [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.matochdrycker.se/fragor-‐och-‐svar-‐om-‐rapsolja/ [2015-‐04-‐20].

Michanek, J. & breiler, A. (2004). Idéagenten: en handbok i ide management.

Jönköping: Brain Books.

Må bra (2015). Guide: så väljer du rätt olja till matlagningen [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.mabra.com/stor-‐guide-‐sa-‐valjer-‐du-‐ratt-‐matolja/ [2015-‐04-‐13].

Nodava (2015). Dricksvatten från kran eller flaska? [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.nodava.se/?q=node/268 [2015-‐05-‐01].

Packnet (2011). Kylt vatten på Bag-‐in-‐box.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.packnet.se/alla/packnet-‐se/kylt-‐vatten-‐pa-‐bag-‐in-‐box/ [2015-‐05-‐10].

Packnews (2015). Smurfit Kappa stiger in på den växande vattenmarknaden.

[Elektronisk]. Tillgänglig: http://www.packnews.se/default.asp?id=8374&show=more [2015-‐09-‐16].

The International Organisation of Vine and Wine [OIV] (2012a). OIV Revised Proposal for the Harmonized System 2017 Edition. Tillgänglig: Revised Proposal to amend subheading 2204.29.pdf [2015-‐03-‐15].

Schneidler (2015). Skivmaterial. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.schneidler.se/sv/storbild/skivmtrl.html [2015-‐07-‐08].

Smurfitkappa (2015). Vitop är en serie kranar, förslutningar och dispensrar för Bag-‐in-‐

box-‐förpackningar. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.smurfitkappa.com/vHome/se/Products/Sidor/Vitop_Taps.aspx [2015-‐03-‐20].

Singh, N. (2012). Reverse Engineering-‐ a general review. [Elekronisk]. Tillgänglig:

http://www.technicaljournalsonline.com/ijaers/VOL%20II/IJAERS%20VOL%20II%20IS SUE%20I%20%20OCTBER%20DECEMBER%202012/227.pdf [2015-‐04-‐05].

Skolverket (2015). Skisser, ritningar och modeller. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.219329!/Menu/article/attachment/skiss-‐

ritningar-‐och-‐modeller.pdf [2015-‐04-‐08].

Stiftelsen svensk Industridesign [Svid] (2015). Livscykel. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.svid.se/Hallbarhetsguiden/Process/ [2015-‐03-‐20].

Stoppamatsvinnet (2015). Vad är matsvinn? [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://stoppamatsvinnet.nu [2015-‐04-‐15].

Sydsvenskan (2009). Bag-‐in-‐box.[Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.sydsvenskan.se/mat-‐-‐dryck/vin/bag-‐in-‐box/[2015-‐05-‐03].

Thorpe, A. (2008). Design för hållbar utveckling, ekologi-‐ekonomi-‐kultur. Stockholm:

Raster Förlag.

UNICEF (2015). Vatten och sanitet.[Elektronisk]. Tillgänglig:

https://unicef.se/fakta/vatten-‐och-‐sanitet [2015-‐04-‐20].

WCED (1987). [World Commisision on Environment and Development].

Our Common Future. Tillgänglig: http://www.un-‐documents.net/ocf-‐02.htm [2015-‐

04-‐23].

Wikipedia (2015). Hexgon. Tillgänglig: https://sv.wikipedia.org/wiki/Hexagon [2015-‐

03-‐05].

Williams, H., Wikström, F. & Löfgren, M. (2008). A life cycle perspective on

environmental effects of customer focused packaging development. Diss. Karlstad:

Fakulteten för hälsa, natur-‐ och teknikvetenskap/ Miljö-‐ och energisystem, Karlstads Universitet.

Williams, H. (2011). Food Packaging for Sustainable Development. Diss. Karlstad:

Fakulteten för hälsa, natur-‐ och teknikvetenskap/ Miljö-‐ och energisystem, Karlstads Universitet.

Wolframalpha, (2015). Unit equilateral hexagonal antiprism. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.wolframalpha.com/input/?i=unit+equilateral+hexagonal+antiprism&lk=

1 [2015-‐05-‐20].

World of Wine News [WOWNWEWS] (2015). Praktisk femtioåring populärare än någonsin. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.wownews.se/?a=11161&search=bag%20in%20box [2015-‐04-‐26].

Viktorsson, P. (2007). Patenträttsliga aspekter på reverse engineering.

Kandidatuppsats, Lunds Universitet. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1335238&fileOId

=1646546 [2015-‐04-‐20].

Världskoll (2014). Vatten i Världen – Hur många har tillgång till vatten i Världen?

[Elektronisk]. Tillgång: http://varldskoll.se/vatten-‐i-‐varlden-‐hur-‐manga-‐har-‐tillgang-‐

till-‐rent-‐vatten/1665 [2015-‐04-‐20].

B

^ILAGA

1

^{Sid 1}

PR O J E K T P L A N

1. BAKGRUND

Projektet är ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design på Karlstads universitet.

Uppdragsgivare är design-‐ och varumärkesbyrån MOTHERLAND som arbetar specifikt med design och utveckling av diverse konsument relaterade

förpackningar. MOTHERLAND har önskan om att utforma framtidens nya vätskeförpackning med utgångspunkt i Bag-‐in-‐box konceptet. Den nuvarande Bag-‐in-‐box lösningen anses ej helt optimal i alla sammanhang och behöver därför en utmanare.

Urban Karlstam, VD på MOTHERLAND kan erbjuda sig att vägleda

examensarbetet och kommer vara delaktig i diverse avstämningsmöten. Hans Knutsson som är Art director på MOTHERLAND kommer vägleda, handleda och finnas tillgänglig den mån han förmår Hans kommer även att medverka vid grindmöten om så behövs.

Projektet kommer bestå av att göra en grundlig förstudie på materialval och framtida konstruktionsmöjligheter.

Arbetet kommer till stor del utgå ifrån MOTHERLANDs lokaler i centrala Karlstad.

Designprocess

• Uppdragsspecifikation. JF samarbete med ML

• Förstudie. JF

• Kravspecifikation. JF. Avstämning med ML

• Konceptutveckling. JF

• Val av koncept. 1-‐3 st. JF tillsammans med ML vid en genomgång.

• Utveckling av koncept mot prototyp. JF.

• Framtagning av prototyp. JF

• Loop. Eventuell loop tillbaka till konceptutveckling.

• Rapport. JF

• Redovisning för KAU. JF

• Redovisning för ML. JF

• Utställning. JF

• Avslutande av projekt. JF

Målet med projektet är att tillämpa designprocessen för utveckling av ytterförpackning till en vätskeförpackning för livsmedelsrelaterade vätskor.

Fokus ställs på fysisk gestaltning utifrån den kravspecifikation som tas fram genom grundligt förstudie arbete. Den slutliga produktens formval skall vara anpassa så att den uppfyller krav på hållbarhet och miljötänk. En annan viktig aspekt som skall uppfyllas är att produkten skall vara transport-‐ och lageranpassad.

Projektet skall anpassas så att det ryms inom ramen för ett examensarbete på Karlstads universitet.

Projektets avslutas den 25 maj med utställning den 25 och 26 maj på

Karlstads Universitet och dokumenteras i en slutrapport. Den praktiska delen av projektet skall vara klart den 30 april då resten av tiden läggs på

presentationsmaterial, rapportskrivning och förberedelse för utställning.

Konkretiserade mål:

• Utveckla en ytterförpackning för livsmedelsrelaterade vätskor med hänsyn till konstruktion.

• Ge förslag på lösning på handtag och tappkran.

• En kvalitativ och kvantitativ förundersökning.

• Hänsyn skall tas till miljöaspekter och krav på hållbarutveckling.

• Tillverka en eller flera prototyper.

• Redovisa arbetet, muntligt, med en slutrapport och avslutningsvis ingå i examensutställning.

B

^ILAGA

1

^{Sid 3} ^PR O J E K T P L A N

3. AVGRÄNSNINGAR

Avgränsningarna gjordes utifrån teorin om gränssnitt enligt Eileryd(2015).

Eileryd (2015) menar att ett gränssnitt är gränsen mellan två samverkande delar i en produkt, tjänst, objekt eller koncept.

• A-‐E; Projektet omfattar inte yttre grafik som trycks eller appliceras på förpackningen.

• C-‐F; Inte i första hand utveckla en ny lösning på tappkran utan använda befintlig eller ge förslag på utformning. Inte tekniskt behandla hur slutprodukten ska fungera när det gäller doseringsfunktionen.

• C-‐D; Inte utveckla en ny lösning på konstruktionen mellan tappkran och innerpåse

B

^ILAGA

1

^{Sid 4 P}R O J E K T P L A N

• B-‐F; Inte i första hand utveckla ett nytt handtag utan använda befintligt eller ge förslag på utformning.

• A-‐F; Anpassa yttre mått och form till optimal transport och lagervolym.

• A_F; Anpassa formval till dagens och ev. framtidens krav på hållbar utvecklig gällande material och resursanvändning.

• Projektet avser en volym på 3 liter

B

^ILAGA

1

^{Sid 5 P}R O J E K T P L A N

B

^ILAGA

1

^{Sid 6}

PR O J E K T P L A N

5. PROJEKTMODELL

Projektarbetet utförs enligt produktutvecklingsprocessen som är anpassad till designmetodik.

5.1. FASER

Produktutvecklingsprocessens delas in i följande olika faser:

• Projektstart

För att säkerställa att tidplanen följs och samtidigt för hålla uppdragsgivaren kontinuerligt informerad om den pågående processen, upprättas milstolpar vid avslutandet av olika faser eller viktiga vägskäl.

Dessa är uppställda med datum (reserverat för ändringar tills projektplanen är godkänd och förstudien påbörjas) enligt nedan:

• Projektplan 2015-‐02-‐05

• Kravspecifikation 2015-‐03-‐09

• Rapportinlämning metodiken 2015-‐03-‐24

• Delredovisning 2015-‐04-‐09

• Godkännande av koncept 2015-‐05-‐06

• Layoutkonstruktion 2015-‐05-‐12

• Rapportgranskning 2015-‐08-‐01

• Rapportinlämning datum 2015-‐08-‐10

B

^ILAGA

1

^{Sid 7 P}R O J E K T P L A N

Projektplan – Skall följas som en vägvisning för projektets tidsplan, dokumentet är aktivt det vill säga att vissa ändringar kan ske under projektets gång. Vid större ändringar krävs godkännande från uppdragsgivaren.

Kravspecifikation – En tydlig dokumentation av kraven för att leva upp till uppdragsgivarens förhoppningar av projektet och projektets mål.

Godkännande av Koncept – När koncept har valts genom lämpliga metoder skall uppdragsgivaren och handledaren godkänna detta för vidare arbete.

Layoutkonstruktion – Skisser sammanställs och resulterar i ett färdigt koncept med detaljerade beskrivningar och CAD ritningar görs.

Prototypmaterial framställs.

Rapportgranskning – Uppdragsgivaren granskar rapporten och innehållet för senare inlämning och examinering.

5.3. GRINDAR

De milstolpar som satts fungerar även som grindar där det krävs ett godkännande av så väl handledare som uppdragsgivare.

6. RISKBEDÖMNING

En riskanalys gjordes enligt minirisk-‐metoden. För att bedöma sannolikheten att projektet utsattes för olägenheter som äventyrade resultatet, dess

betydelse om de inträffade och hur det skulle motverkas.

( se Bilaga 4. RISKBEDÖMNING)

B

^ILAGA

1

^{Sid 8 P}R O J E K T P L A N

7. DOKUMENTHANTERING

Lagring sker på Google Drive eller veckovis backup på externt minne och på Google mail.

Strukturen på dokumentationen sker i mappar efter de arbetskategorier som hör projektet till. Analoga dokument sparas i lämplig mapp samt skannas in och sparas i avsedd mapp på It’s Learning.

Dokumenten namnges med projektets namn + dokumentets innehåll + studentens namn.

8. KÄLLHÄNVISNING

Johannesson et al, (2004). Produktutveckling -‐ effektiva metoder för konstruktion och design

Eileryd, J. (2015). Creative Methods. [Elektronisk]. Tillgänglig:

http://www.johaneileryd.com/designmethods/ [2015-‐04-‐05]

B

^ILAGA

1

^{Sid 9}

PROJEKTPLAN FÖRSTUDIEPRODUKTANALYS

LIVSMEDELSREL. VÄTSKOR

ANVÄNDARSTUDIE

HÅLLBARUTVECKLING MILJÖANPASSADFÖRP.DESIGN

VERKTYG FÖRPRODUKTUTV.

FORMSTUDIE LITTERATURSTUDIE

REDOVISNINGSMATERIAL PRODUKTSPECIFICERING PROJEKTSTART

FUNKTIONSANALYS

BILAGA

1

^{Sid 10}^PR O J E K T P L A N

BILAGA 3: GANTT-schema (Del 1 av 2)

Gannt%schemaUtveckling+av+förpackningJenny+FlodStartdatum:2015.01.19Slutdatum:2015.05.25Totalt+antal+veckor:18Avstämnings+möte=Redovisningstillfällen=Inlämningstillfällen=

AktivitetMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFOTFMTOTFMTOTFMTOProjektplaneringProjektplan+dokumentationLitteraturstudieWBSTidsplan(Gantt)RiskanalysRedovisning+materielFörstudieProduktanalysLivsmedelsrelaterade+vätskorAnvändarcentrerad+studieMiljöanpassad++förpackningsdesignHållbar+utvecklingVerktyg+för+produktutvecklingFormstudieLitteraturstudierProduktspecificeringFunktionsanalysKravspecifikationKonceptgenereringMetodstudie/LitteraturstudieIdégenereringDokumentation+av+idéerIndelning+av+idéerKonceptvalIdéutvecklingElimineringUrvalKonceptvalKonceptutvecklingTest+av+konceptvalPalloptimeringResultatSkisserModellering+CADModellering+leraDiv.+annan+visualiseringPrototypRapportRapport+bearbetningLitteraturstudieRedovisningLitteraturstudieRedovisningsmaterialUtställningTillverkning+av+materialOpponeringLitteraturstudieInläsning+rapport vecka+18vecka+19vecka+20vecka+21vecka+13vecka+14vecka+15vecka+16vecka+17vecka+9vecka+10vecka+11vecka+12vecka+4vecka+5Vecka+6Vecka+7vecka+8

BILAGA

1

Sid 11PROJEKTPLAN

BILAGA 3: GANTT-schema (Del 2 av 2).

Gannt%schemaUtveckling+av+förpackningJenny+FlodStartdatum:2015.01.19Slutdatum:2015.05.25Totalt+antal+veckor:18Avstämnings+möte=Redovisningstillfällen=Inlämningstillfällen=

AktivitetMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFMTOTFOTFMTOTFMTOTFMTOTFMProjektplaneringProjektplan+dokumentationLitteraturstudieWBSTidsplan(Gantt)RiskanalysRedovisning+materielFörstudieProduktanalysLivsmedelsrelaterade+vätskorAnvändarcentrerad+studieMiljöanpassad++förpackningsdesignHållbar+utvecklingVerktyg+för+produktutvecklingFormstudieLitteraturstudierProduktspecificeringFunktionsanalysKravspecifikationKonceptgenereringMetodstudie/LitteraturstudieIdégenereringDokumentation+av+idéerIndelning+av+idéerKonceptvalIdéutvecklingElimineringUrvalKonceptvalKonceptutvecklingTest+av+konceptvalPalloptimeringResultatSkisserModellering+CADModellering+leraDiv.+annan+visualiseringPrototypRapportRapport+bearbetningLitteraturstudieRedovisningLitteraturstudieRedovisningsmaterialUtställningTillverkning+av+materialOpponeringLitteraturstudieInläsning+rapport vecka+22vecka+18vecka+19vecka+20vecka+21vecka+13vecka+14vecka+15vecka+16vecka+17vecka+9vecka+10vecka+11vecka+12vecka+4vecka+5Vecka+6Vecka+7vecka+8 Gannt%schemaUtveckling+av+förpackningJenny+FlodStartdatum:2015.01.19Slutdatum:2015.05.25Totalt+antal+veckor:18Avstämnings+möte=Redovisningstillfällen=Inlämningstillfällen=

B

^ILAGA

1

^{Sid 12}

PR O J E K T P L A N

BILAGA 4. RISKBEDÖMNING Riskbeskrivning

S = Sannolikhet K = Kritiskt värde R = Riskvärde HL = Handledare

B

^ILAGA

2

^{Sid 1}

SAMMANFATTNING STUDIEBESÖK BILLERUDKORSNÄS

Datum: 10/4 -15 10:00-12:00 Medverkande:

Sara Christenson - Civilingenjör industriellekonomi med inriktning på pappersmassa och papper.

Avdelning: Corrugated Solutions

Maja Midebo - Konstruktör med inriktning på wellpapp.

Avdelning: Corrugated Solutions Jenny Flod

Upplägg på mötet.

Allmän presentation av deltagarna.

Jenny Flod presenterar projektet.

Sara presenterar BillerudKorsnäs och deras material och diverse materiallära.

Maja berättar lite om hennes uppgifter och visar runt i testlabb och visar skärmaskiner.

Sammanfattning av mötet Presenterar ett Case:

Kiwilådan som skulle klara upp till 6 månader i en kartong utan att påverkas. Därför måste kartongen klara påfrestningar under frankt och transport och inte påverkas av klimatskillnader med olika luftfuktighet.

Där av är luftfuktigheten och vart produkten skall fraktas från och till är en viktig aspekt som måste tas hänsyn till vid konstruktion.

Dock så transporteras ofta vin till Sverige eller Europa i stora containrar varpå de fylls på i bag in box. Det gör att påfrestningarna inte behöver bli lika stora som om de skulle ha fraktas till exempel från Chile i bag in box.

Begränsning sätts till att förpackningen skall kunna anpassas till dagens fyllningsmaskiner eventuell ta att man måste göra om hela kedjan.

Billeruds papper som används idag i en del Bag-in-box håller en mycket god kvalitet detta på grund av att pappret som produceras på BillerudKorsnäs är gjort av ny-fiber.

Ny-fiber innehåller inget recirkulerat papper utan härstammar enbart från nytt

timmer. Papper som består av ny-fiber har långa starka cellulosafibrer som binder bra till varandra och bidrar till ett material som har hög E-modul och hög dragstyvhet.

Det utförs test på pappret med olika dragprovtest och belastningstest. CCT, SCT och CMT är trycktester på materialet CCT är på stående SCT är i båda riktningar CMT är på liggande.

B

ILAGA

2

Sid 2

SAMMANFATTNING STUDIEBESÖK BILLERUDKORSNÄS

Bag-in-box

Fördelen med ny-fiber enligt BillerudKorsnäs är att materialet har en microbiologisk renhet. Inga tillsatser som det kan vara och oftast är i recirkulerat material.

På BillerudKorsnäs framställs ny-fiber pappersmassa på två olika sätt och blir då sulfatmassa eller semimassa.

Vid sulfatmassa framställning kokas träflis under lång tid tills lininet som omger cellulosan släpper och cellulosan frigörs från träfliserna. Denna process är energisnål och ger ett cellulosafiber som nästan saknar linin och blir därför segare och inte så sprött material. Materialet bleks med syrgas.

Semimassa är en halvkemiskprocess. Träfibern bearbetas först mekaniskt varpå den kokas en kortare stund. I denna process sitter mycket linin kvar på cellulosafibern som då gör att fibern inte lika lätt fäster till varandra och där med blir sprödare.

Denna massa är lite brunare.

De kemikalier som används i kokprocessen följer inte med pappersmassan utan filtreras ur och återanvänds och utgör ett slutet system i framställningsprocessen.

De bag-in-Box som använder pappret från BillerudKorsnäs består av en tre lager sandwich konstruktion och kallas wellpapp. De tre lagren består av en liner i övre och undre skiktet och en fluting där emellan se figur 1 nedan. Linerskikten härstammar från sulfatmassa och flutingskitet är framställt enligt processen för semimassa.

Beroende på vilka egenskaper kunden vill ha kan linerpappret bestrykas med olika mineraler för att på så sätt öka egenskaper som tryckbarhet, ytjämnhet och blekhet hos ytan.

B

ILAGA

2

Sid 3

SAMMANFATTNING STUDIEBESÖK BILLERUDKORSNÄS

A och O vid framställning av nya produkter är att förstå värdekedjan hos en produkt.

De tre viktiga parametrarna som man måste ta hänsyn till är;

Vikt- vad väger produkten som skall utgöra innehållet och vad den klarar av för belastning.

Klimat- Vilka klimat skall produkten produceras och transporteras i.

Tid- När skall produkten produceras och transporteras och hur lång tid skall den transporteras och lagras.

Det är också viktigt att ta reda på vilka krav som kunden ställer på produkt osv.

Liner Fluting

BILAGA

3.

^S^ID¹

FR Å G E F O R M U L Ä R

Utveckling av Bag-in-box.

Denna enkätundersökning är en del av ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design på Karlstads universitet. Projektet syftar till att utveckla nästa generations vätskeförpackning där utgångspunkten är dagens Bag-in-box koncept. Jag är väldigt tacksam om du tog dig ett par minuter att besvara mina frågor. Ert svar kommer att användas som en del av min förstudie och där igenom ge mig en grund att stå på för vidare arbete. Dina svar kommer sammanställas

In document Utveckling av förpackning för livsmedelsrelaterade vätskor: Produktutvecklingsprojekt av ytterförpackning för vätskor med utgångspunkt i Bag-in-box konceptet. (Page 83-125)