Potentialen för biogasproduktion med råvaror från skog och jordbruk är stor i Björklingenoden. Utan en större omställning (Scenario 1) av jordbruket finns en stor potential vilket tyder på att den största potentialen finns inom skogsbruket. Energipotentialen för scenario 1 beräknas till 490.5 GWh och vid termisk förgasning ger detta 123 GWh värme och 304 GWh gas. En större omställning (Scenario 2) av jordbruksmarken och användning av skogens restprodukter ger en ännu större potential vilket är önskvärt i och med visionen om ett gemensamt integrerat energisystem där lokalt producerad biogas nyttjas och fördelas över
70
hela kommunen. Energipotentialen för scenario 2 beräknas till 705.2 GWh och vid termisk förgasning ger detta 176 GWh värme och 458 GWh gas. Både Scenario 1 och 2 skulle täcka värmebehovet i Björklinge samt att en stor mängd biogas skulle kunna produceras. Det bör även nämnas att i Scenario 2 är den beräknade värmeproduktionen större än behovet vilket betyder att det möjligtvis skulle behövas lösningar för att ta tillvara på överskottsvärmen så att den inte behöver kylas bort och på så sätt gör systemet mindre effektivt.
Dock är hela den beräknade potentialen inte realiserbar. Ett antal hinder för dessa scenarier och hur dessa ska överbryggas har identifierats och sammanfattas i dessa punkter:
! Förtroende för politiker och energibolag är lågt. Detta kan ses inom flera olika delar av bioenergisystemet. Här bör politiker och energibolag bli mer insatta i lantbrukarnas och skogsbrukarnas ekonomiska situation och organisation. Att alla känner sig delaktiga och hörda är en förutsättning.
! Kunskap och informationsutbyte är bristande. Otydlighet finns i vad som ska odlas och vad som är ekologiskt hållbart inom produktion och teknik. Här behövs bättre kunskaper hos alla aktörer för att skapa en gemensam riktning för utvecklingen i området. Forskare och universitet bör involveras.
! Lönsamheten är låg och marknaden är svag. Marknaden är komplex och beror av många olika faktorer. Här krävs mer långsiktiga politiska riktlinjer på en lokal såväl som global nivå. Politiska styrmedel har visat sig ge resultat för utvecklingen av bioenergisystem.
! Avsaknaden av samarbete och nätverk mellan aktörer. Antalet aktörer bör öka och samarbetet mellan dessa utvecklas. Olika aktörer har olika stort inflytande på hur utvecklingen ser ut och är något som bör has i åtanke. Här bör nätverk som involverar alla delar av bioenergisystemet samt aktörer, från enskilda lantbrukare, offentlig sektor, universitet och privata företag, utvecklas.
! Teknikutveckling behövs. Teknikutveckling behövs inom bioenergisystemets samtliga delar, råvaror, tillförselsystem, omvandling och efterfrågan.
Teknikutvecklingen måste ske i samarbete mellan produktion och efterfrågan för att kunna anpassas efter allas behov. Vem som ska ansvara och driva en sådan teknikutveckling är en viktig fråga.
Övergripande är att det behövs långsiktighet inom alla dessa områden. Detta är något som idag många gånger saknas och är något som lyfts upp i samtliga intervjuer i denna studie. Idag finns ett stort intresse för bioenergi och hållbarhetsfrågor bland respondenterna vilket skapar en bra utgångspunkt och kan ses som drivkrafter för att kunna realisera visionen för scenariot
”Bortom det konventionella”.
71
72
Referenser
Ammenberg, J., Eklund, M., Karlsson, M., Karlsson, M., Svensson, K., Svensson, K., Tonderski, K. (2014) ”Biogas Research Center, BRC- Slutrapport för etapp 1”, Linköpings Universitet. Tillgänglig online:
http://www.liu.se/forskning/brc/filarkiv-publikationer/1.618032/2014_1_BRCSlutrapportetapp1.pdf (2015-05-27)
Arkelöf, O., Ingelman, G,. Hollsten, R. (2012) ”Handbok för salixodlare” Jordbruksverket 2012. Tillgänglig online:
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr250.pdf (2015-05-27)
Berg, M., Bubholz, M., Forsberg, M., Myringer, Å., Palm, O., Rönnbäck, M., Tullin, C.
(2007) ”Grödor från energi till åker- Förstudie - sammanställning och syntes av kunskap och erfarenheter om grödor från åker till energiproduktion” Värmeforsk, Stockholm, 2009.
Tillgänglig online:
http://www.energimyndigheten.se/Global/Forskning/Energigr%C3%B6dor/Rapport_1009.pdf (2015-05-27)
Berglin, N.,Hoffstedt, C.,Kindermann, G., Leduc, S., Lundgren, J., Lundmark, R.,
Mossberg,J., Pettersson, K., Tjorén, J., von Schneck, A., Wetterlund, E. (2013) “Optimal localisation of next generation biofuel production in Sweden” The Swedish knowledge center for renewable transportation fuels F3:2013:8. Tillgänglig online:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:680105/FULLTEXT01.pdf (2015-05-27)
Biodiverse (2008) ”Bioenergi- hur effektiva är egentligen olika system?” Tillgänglig online:
http://www.biodiverse.se/articles/bioenergi-%E2%80%93-hur-effektiva-ar-egentligen-olika-system (2015-04-10)
Bioenergiportalen (2011a) ” Bränsle från skogen” Tillgänglig online:
http://www.bioenergiportalen.se/?p=1501&m=1703 (2015-04-11)
Bioenergiportalen (2011b) ”Användning av biobränslen” Tillgänglig online:
http://www.bioenergiportalen.se/?p=1421&m=880 (2015-04-11)
Bioenergiportalen (2010) ”Bioenergianvändningen ökar kraftigt” Tillgänglig online:
http://www.bioenergiportalen.se/?p=5719 (2015-04-19)
Bioenergiportalen (2012) ”Biobränslen vår största energikälla” Tillgänglig online:
http://www.bioenergiportalen.se/?p=1416 (2015-04-11)
Bioenergiportalen (2015a) ” Energi och klimat - så hänger det ihop” Tillgänglig online:
http://www.bioenergiportalen.se/?p=5706&m=1375&page=energi___klimat (2015-05-25) Bioenergiportalen (2015b) ”Rörflen” Tillgänglig online:
http://www.bioenergiportalen.se/?p=1496 (2015-04-11)
73
Biogas Öst (2009) ”Projektplan 2009-2013” Energikontoret i Mälardalen 2009. Tillgänglig online:
http://biogasost.se/LinkClick.aspx?fileticket=ogP4GvAQ6HA%3D&tabid=63&mid=450 (2015-05-27)
Björklinge (2015) ”Björklinge” Tillgänglig online:
http://www.bjorklinge.nu/bjorklingefakta.html (2015-04-09)
Björnsson, L., Del Pilar Castillo, M. Gunnarsson, C., Svensson, S., Wallberg, O. (2014)
”Förbehandling av lignocellulosarika råvaror vid biogasproduktion”, Rapport 92: Miljö och energisystem, Institutionen för teknik och samhälle, Lunds universitet, 2014. Tillgänglig online:
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4930042&fileOId=49300 56 (2015-05-27)
Boverket (2011) ”Medborgardialog om vindkraft- exempel från sju kommuner” 2011 Karlskrona. Tillgänglig online:
http://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2011/medborgardialog_om_vin dkraft.pdf (2015-05-27)
Brinkmann, S., Kvale, S.(2014) ”Den kvalitativa forskningsintervjun” Studentlitteratur, 2014 3e upplagan.
Brohmann, B., Fritsche, U., Hünecke, K. (2006) ”Case 6:Bioenergy Village Jühnde” Create Acceptance, European Commission within the Sixth Framework Programme (2002-2006) Tillgänglig online: http://www.esteem-tool.eu/fileadmin/esteem-tool/docs/CASE_6_def.pdf (2015-05-27)
Bryman, A. (2011) ”Samhällsvetenskapliga metoder. 2”, Malmö: Liber, 2011.
Burman, Å. “Finns det biogas så det räcker? Göteborg Energi. Tillgänglig online:
http://www.elforsk.se/Global/Omv%C3%A4rld_system/filer/konferens/%C3%85sa%20Burm an%20GoBiGas%20Elforskseminarium%20transporter.pdf (2015-05-19)
Byfors, S. (2014). ”Hur lokal bioenergi kan bidra till att Uppsala kommun når klimatmålet 2050” Examensarbete i Energisystem, Uppsala universitet. Tillgänglig online:
http://stud.epsilon.slu.se/6434/ (2015-05-27)
Börjesson, P. (2007) ”Produktionsförutsättningar för biobränslen inom svenskt jordbruk”
Institutionen för teknik och samhälle, avdelningen för miljö- och energisystem, Lunds universitet, 2007. Tillgänglig online:
http://www.miljo.lth.se/svenska/internt/publikationer_internt/pdf-filer/imes_rapport_61.pdf (2015-05-27)
de Jong, J., Akselsson, C., Berglund, H., Egnell, G., Gerhardt, K., Lönnberg, L., Olsson, B., von Stedingk, H. (2012) ”Konsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle” En syntes från Energimyndighetens bränsleprogram 2007-2011. ER 2012:08. Energimyndigheten, Eskilstuna. Tillgänglig online:
http://www.slu.se/Global/externwebben/centrumbildningar-74
projekt/centrum-for-biologisk-mangfald/Dokument/publikationer-cbm/2013-konsekvanser-av-okat-uttag-skogsbransle.pdf (2015-05-27)
Egnell, G. (2009) ”Skogsbränsle” Skogsskötselserien nr 17, Skogsstyrelsen, 2009 Tillgänglig online: http://www.skogsstyrelsen.se/Global/PUBLIKATIONER/Skogsskotselserien/PDF/17-Skogsbransle.pdf (2015-05-27)
Elmazon, J. (2009) ”Hinder för ökad biogasanvändning i Skåne” Länsstyrelsen i Skåne län.
Tillgänglig online:
http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/sv/publikationer/2009/%C2%A7
NR%C2%A7rdonlyres%C2%A7DED40E0D-657B-44F2-887F-C6210DFA763A%C2%A7130212%C2%A7LST_Hinder_for_okad_biogasanvandning_i_Ska ne_09021.pdf (2015-05-27)
Energimyndigheten (2013) ”Skog” Tillgänglig online:
http://www.energimyndigheten.se/Forskning/Bransleforskning/tillforsel/Skog/ (2015-03-17) Energimyndigheten (2014) ”Energihistoria skrivs när Gobigas invigs i Göteborg”
Tillgänglig online: http://www.energimyndigheten.se/Press/Nyheter/Energihistoria-skrivs-nar-Gobigas-invigs-i-Goteborg/ (2015-04-13)
Energimyndigheten (2015a) ”Ditt och din uppvärmning” Tillgänglig online:
https://www.energimyndigheten.se/Hushall/Din-uppvarmning/ (2015-05-25) Energimyndigheten (2015b) ”Om elcertifikatsystemet” Tillgänglig online:
https://www.energimyndigheten.se/Foretag/Elcertifikat/Om-elcertifikatsystemet/ (2015-05-07)
Fallde M.och Eklund M. (2014) “Towards a sustainable socio-technical system of biogas for transport: the case of the city of Linköping in Sweden” Linköpings universitet. Tillgänglig online: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S095965261400568X (2015-05-27) Forsberg, J. (2014) ”Biogas grid in Mälardalen valley” SCG Rapport 2014:300.
Tillgänglig online: http://www.sgc.se/ckfinder/userfiles/files/SGC300web(1).pdf (2015-05-19)
Gasbilen (2014) ”Vad är Energiinehållet i fordonsgas?” Tillgänglig online:
http://www.gasbilen.se/Att-tanka-din-gasbil/FAQFordonsgas/FAQEnergiinnehall (2015-05-04)
Gasbilen (2015) ”Audi A3 g-tron” Tillgänglig online: http://www.gasbilen.se/Att-valja-ratt-bil/Personbilar/AudiA3 (2015-05-04)
Graf Morin, M., Månsson, J. (2014) ”Optimering av blandning och lagerhållning av avfallsbränsle” Examensarbete Umeå Universitet. Tillgänglig online: http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:728281/FULLTEXT01.pdf (2015-05-03)
75
Held, J., Wiklander, L. (2014)”Småskalig förgasning” Renewable Energy Technology International, Renewtec Report 002:2014. Tillgänglig online:
http://www.renewtec.se/Report_002.2014.pdf (2015-05-27)
IEA Bioenergy (2013) “The first bioenergy village in Jühnde/Germany- Energy
self-sufficiency with biogas”, Biogas in the society- Information from IEA BIOENERGY TASK 37 Energy from biogas and landfill gas, 2013.
Isaksson, S. (2013) ”När målet inte är förhandlingsbart – Stadsplanering i centrala Nacka 2030 med backasting”, Examensarbete Kungliga Tekniska Högskolan 2013.
Johansson, H. (2010), ”Fossil Fuel Free Växjö: Moving Towards the Vision of Zero
Emissions” ur boken Local Governments and Climate Change Sustainable Energy Planning and Implementation in Small and Medium Sized Communities s. 200 ch. 6, Springer Dordrecht Heidelberg, 2010.
Johansson, H. (2014) “ Produktion av biogas till fordon – Förutsättningar och hinder på den svenska marknaden” Energikontoret Sydost AB. Tillgänglig online:
http://eks.standout.se/userfiles/file/BiogasSydost/Produktion%20av%20biogas%20till%20for don%20-%20f%C3%B6ruts%C3%A4ttningar%20och%20hinder_2014.pdf (2015-05-27) Jordbruksverket (2012) ”Handbok för salixodlare”. Tillgänglig online:
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr250.pdf (2015-05-19)
Jordbruksverkets statistikdatabas (2013)” Husdjur efter kommun och djurslag. År 1981-2013” Tillgänglig online:
http://statistik.sjv.se/PXWeb/pxweb/sv/Jordbruksverkets%20statistikdatabas/Jordbruksverkets
%20statistikdatabas__Husdjur__Antal%20husdjur/JO0103G6.px/table/tableViewLayout1/?rx id=5adf4929-f548-4f27-9bc9-78e127837625 (2015-05-19)
Jordbruksverket (2014) ” Normskördar för skördeområden, län och riket 2014” Tillgänglig online: http://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/jo15sm1401.html (2015-05-20) JTI (2013) ” Grödor från åker till energi” Tillgänglig online:
http://www.jti.se/index.php?page=forskning-pagar-akerenergi-mf (2015-05-19) Kappas, M., Ibendorf, J., Ruppert,H. (2013) “Sustainable Bioenergy Production - An
Integrated Approach” Kapitel 2: Bioenergy in Germany- Applying the Göttingen Approach of Sustainability Science to Promote Sustainable Bioenergy Projects, Springer 2013.
Karlsson, M. och Palm, J. (2009) ”På spaning efter systemteori och tvärvetenskapliga metoder” Red, Linköpings universitet, 2009. Tillgänglig online:
https://www.liu.se/energi/publikationer/arbetsnotat/1.267275/Arbetsnotat_41.pdf (2015-05-27)
76
KTH (2014) ”Ekologisk hållbarhet” Tillgänglig online: https://www.kth.se/om/miljo-hallbar-
utveckling/utbildning-miljo-hallbar-utveckling/verktygslada/sustainable-development/ekologisk-hallbarhet-1.432074 (2015-05-12)
Kunskapdirekt (2011) ”Hur mycket grot? – Från trädvolym till energi” Skogforsk, LRF Skogsägarna och Skogsstyrelsen i samarbete. Tillgänglig online:
http://www.kunskapdirekt.se/sv/KunskapDirekt/skogsbransle/Grenar-och-toppar/Avverkningsplanering/Hur-mycket-grot (2015-05-25)
Landsten, K., Hollsten, R.(2011) ”Energigräs- En kunskapssammanställning”
Jordbruksverket, 2012. Tillgänglig online:
http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr254.pdf (2015-05-27)
Liljeblad, A., Stenkvist, M., Widmark, A., Wiklund, S. (2009) ”Styrmedel för ett ökat utbud av energigrödor” Värmeforsk AB, rapport nr 1116, 2009.
Ljungstedt, H. (2009) ”Systemteori och analysmetodik- Utvärdering av möjligheterna till framtida produktion av syntetisk naturgas, integrerad i ett pappersmassabruk” Ur på spaning efter systemteori och tvärvetenskaplig metod, Program energisystem, Unitryck, Linköping, 2009. Tillgänglig online:
https://www.liu.se/energi/publikationer/arbetsnotat/1.267275/Arbetsnotat_41.pdf
Lundberg, J. (2011) ”Metan från förgasning av biomassa – En potentialstudie i Biogas Öst-regionen” Examensarbete Lund Universitet, Biogas Öst, 2011. Tillgänglig online:
http://www.miljo.lth.se/svenska/internt/publikationer_internt/pdf-filer/exjobb%20imes%20J%20Lundberg.pdf (2015-04-20)
Länsstyrelsen Dalarnas län (2007), ”Bioenergipotential i Dalarnas län” Miljövårdsenheten Rapport 2007:22, Energiintelligenta Dalarna, Länstyrelsen Dalarna, Falun, 2007. TIllgänglig online:
http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/energi/SiteCollectionDocuments/Energitillf%C3%B6rse l/Dalarna/Bioenergipotentialen.pdf (2015-05-27)
McCormick, K & Kåberger, T. (2005) “Exploring a pioneering bioenergy system: The case of Enköping in Sweden” Lunds Universitet, 2005.
McCormick, K. & Kåberger, T. (2007) “Key barriers for bioenergy in Europe: Economic conditions, know-how and institutional capacity, and supply chain co-ordination” Lunds Universitet, 2007.
Nilsson, D., Bernesson, S. (2009) ”Halm som bränsle - Del 1: Tillgångar och
skördetidpunkter” SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för energi och teknik, 2009. Tillgänglig online: http://pub.epsilon.slu.se/4854/1/nilsson_d_et_al_100630.pdf (2014-04-20)
77
Paulrud, S. Laitila, T. (2007) ”Lantbrukarnas attityder till odling av energigrödor
värderingsstudie med choice experiment” IVL- Svenska miljöinstitutet, Örebro Universitet, 2007. Tillgänglig online:
http://www.energimyndigheten.se/Global/Forskning/Br%C3%A4nsle/AttityderTillEnergigrod or_IVL_07.pdf (2015-05-27)
REGBIE+ (2009)“Biomassa i Europa- Goda exempel” Regional Initiatives Increasing the Market for Biomass Heating in Europé, 2009. Tillgänglig online:
http://static.wm3.se/sites/2/media/12359_Biomassa_i_Europa_-_Goda_exempel_2009.pdf?1401959017 (2015-05-27)
Regeringskansliet (2014) ”Generationsmålet” Tillgänglig online:
http://www.regeringen.se/sb/d/2055/a/246886 (2015-05-06)
Regionförbundet (2008)”Uppsala kommun fakta och perspektiv” Tillgänglig online:
http://www.regionfakta.com/Uppsala-lan/Uppsala-lan/Uppsala/Geografi/Tatorter/ (2015-02-15)
Regional Policys (2008) “Urban-rural linkages fostering sustainable development in Europe” Mini case study, County of Kronoberg, Sweden, Northumbria University, 2008.
Tillgänglig online:
http://ec.europa.eu/regional_policy/archive/conferences/urban_rural/doc/casekronoberg.pdf (2015-05-27)
Sallnäs, E. (2015)” Beteendevetenskaplig metod och Intervjuteknik och analys av intervjudata”. Tillgänglig online:
http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1630/Intervjuteknik07.pdf (2015-05-25)
Statistiska Centralbyrån (2012) ”Hushållsstatistik” Tillgänglig online:
http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Behallare-for-Press/367855/ (2015-05-25) Statistiska Centralbyrån (2015) ” Folkmängd i riket, län och kommuner efter kön och ålder- 31 december 2014” Tillgänglig online: http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-
amne/Befolkning/Befolkningens- sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Helarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/159277/:( 2015-05-18)
SKA-VB 08 (2008) ”Skogliga konsekvensanalyser 2008” Rapport 25, Skogsstyrelsen, 2008.
Tillgänglig online: http://www.skogsstyrelsen.se/Myndigheten/Projekt/Pagaende-projekt/Skogliga-konsekvensanalyser-SKA-15/ (2015-05-27)
SOU (2007) ”Bioenergi från jordbruket- en växande resurs” Bilagedel, Statens offentliga utredningar, SOU 2007:36.
78
Sternberg, H. (2013) ”Underlag för potentialberäkningar för förnybar energi” Länsstyrelsen Dalarna Län, Rapport 2013:03. Tillgänglig online:
http://www.lansstyrelsen.se/dalarna/SiteCollectionDocuments/Sv/Publikationer/Rapporter-2013/2013_03.pdf (2015-04-11)
Svebio (2015) ”Vad är bioenergi? Tillgänglig online: https://www.svebio.se/vad-r-bioenergi (2015-04-07)
Sweco (2013) ”Uppsala Tillväxt – Planeringsunderlag 2030/2050” Sweco Eurofutures, Uppsala, 2013. Tillgänglig online:
https://www.uppsala.se/contentassets/f2fe489273cb4e5a9b48e41580e9f313/underlagsrapport-tillvaxt-uppsala-planeringsunderlag-2030-2050.pdf (2015-05-27)
Trost, J. (2005) ”Kvalitativa intervjuer” Studentlitteratur, Malmö, 2009.
Uppsala kommun (2015), ”Energiutredningen 2050”, opublicerad rapport, Uppsala kommun 2015.
Uppsala kommun, (2015), Befolkningsstatistik. Tillgänglig online:
https://www.uppsala.se/Boende-och-trafik/kartor-och-statistik/befolkningsstatistik/ (2015-05-27)
Vattenfall (2013) ” Vattenfall Värme Uppsala- Säkerhet hälsa och miljö 2013” Tillgänglig online: http://www.vattenfall.se/sv/file/miljoredovisning_Uppsala_2013.pdf_31822091.pdf (2015-05-27)
Vattenfall (2015) ” Nytt kraftvärmeverk i Uppsala” Tillgänglig online:
http://www.vattenfall.se/sv/foretag-nytt-kraftvarmeverk-i-uppsala.htm (2015-05-17) Wüste, A och Schmuck, P. (2012) “Bioenergy Villages and Regions in Germany: An Interview Study with Initiators of Communal Bioenergy Projects on the
Success Factors for Restructuring the Energy Supply of the Community” Sustainability 2012, nr. 4, 244-256.
Mailkontakt
Westerlund, B., Riskskogstaxeringen, mailkontakt (2015-03-16) Nilsson, P., Riksskogstaxeringen, mailkontakt (2015-03-17) Strand, S., Setra Sågverk, mailkontakt (2014-04-01)
Ulväng, T., ENA Energi, mailkontakt (2015-04-01)
79
80
Bilaga A
I denna bilaga presenteras detaljerade beräkningar för scenario 1 och 2 som beskrivs i kapitel 7.
Scenario 1
Halm från dagens spannmålsodling
Den mängd halm från spannmålsodlingarna i området som kan gå till energiproduktion är beroende av hur mycket halm som kan bärgas samt hur mycket halm som måste användas för djurhållning i området.
Områdets olika odlingar i hektar presenteras i tabell A1. Här anges också normskörden i Uppsala län för respektive gröda samt halm:kärnekvoten, baserat på data från Nilsson och Bernesson 2009.
Tabell A1. Hektar och normskörd för spannmål i området Spannmål Hektar
åkermark
Normskörd i Uppsala län 20142
Halm:kärnekvot
Havre 1107 ha 3731 kg/ha 0.52
Vårkorn 6680 ha 4289 kg/ha 0.37
Vårraps 1668 ha 1885 kg/ha 0.94
Vårvete 1712 ha 4052 kg/ha 0.66
Höstvete 891 ha 5571 kg/ha 0.60
Nettohalmmängden för respektive gröda beräknas sedan enligt följande:
Hektar åkermark x Normskörd x Halm:Kärnekvot
Nettohalmmängden för respektive gröda presenteras i tabell A2 nedan. Mängden bärgningsbar halm beräknas vara 70 % av nettohalmsskörden (Börjesson, 2007)
2 Källa: Jordbruksverket (2014)
81
Tabell A2. Bärgningsbar halm per spannmålsodling
Spannmål Nettohalmmängd Bärgningsbar halm
Havre 2147.7 ton 1503.4 ton
Vårkorn 10600.7 ton 7420.5 ton
Vårraps 2955.5 ton 2068.9 ton
Vårvete 4578.4 ton 3204.9 ton
Höstvete 2978.3 ton 2084.8 ton
Totalt 16282.5 ton
En del av halmen går till djuruppfödning i området och måste därför räknas bort.
Enligt Henriksson och Stridsberg (1992) är förbrukningen av halm per djurslag och år ungefär enligt tabell A3.
Tabell A3. Halm för åtgång till djur Djur Halmåtgång per djur/år
Kor 720 kg
Kalvar 240 kg
Får 360 kg
Suggor 365 kg
Slaktsvin 55 kg
Hästar 720 kg
Baserat på dessa förbrukningssiffror samt statistik hämtat från Jordbruksverket (Jordbruksverkets statistikdatabas, 2013) över antalet husdjur i Uppsala kommun kan halmåtgången för djuren inom Björklingeområdet beräknas. För antalet husdjur i området har ett antagande gjorts om att djuren är fördelade ungefär jämt över kommunen, vilket innebär att en fjärdedel av djuren i kommunen skulle tillhöra området kring noden i Björklinge, då det ska finnas fyra energinoder i Uppsala kommun. Detta är ett grovt antagande men medför en uppskattning av halmtillgången. Alltså antas antalet djur vid Björklinge noden till en fjärdedel av de djur som finns Uppsala kommun. Se tabell A4.
82
Tabell A4. Halmåtgång för djur i Björklinge
Djur Antal i kommunen Antal i Björklingenod Halmåtgång
Kor 9834 2459 1771 ton/år
Kalvar 4251 1063 255 ton/år
Slaktsvin 1710 428 23,5 ton/år
Sugga 1128 282 103 ton/år
Hästar 1615 404 291 ton/år
Får 9396 2349 845 ton/år
Totalt 3289 ton/år
Utifrån detta beräknas totala bärgningsbara halmen och energipotentialen till följande 65.0 GWh/år. Se tabell A5.
Tabell A5. Energipotential för den bärgningsbara halmen Bärgningsbar
halm
Halmåtgång till djur
Halm för
energiproduktion
Värmevärde för halm
Energipotential
16 282.5 ton/år 3289 ton/år 12994 ton/år 5 MWh/tonTS 65.0 GWh/år
Grot & stubbar från dagens skogsavverkning
Den totala skogsarealen i Björklingenoden är 36000 hektar baserat på geografisk data från SLU geodatabas.
Produktiv skogsmark i kommunen beräknades utifrån uppgifter från riksskogstaxeringen (Mailkontakt med Bertil Westerlund + Per Nilsson på riksskogstaxeringen). Två olika siffror angavs för produktiv skogsmark i kommunen, och utifrån detta beräknades ett medelvärde.
(148000 ha + 138000 ha)/2 = 143 000 ha produktiv skogsmark i kommunen.
Den totala skogsarealen i kommunen är 157 000 ha och utifrån detta beräknas en procentuell andel produktiv skog i kommunen. Med hjälp av denna siffra beräknades sedan hur mycket av Björklingenodens skog som är produktiv.
143000 ha/157000 ha = 0.91
0,91 x 36000 ha = 32760 ha produktiv skogsmark i Björklingenoden.
Den teoretiska avverkningsmängden beräknades sedan enligt följande (Lundberg, 2011):
Produktiv skogsmark (ha) x Tillväxt (m3sk/år och hektar produktiv skogsmark)
83
Den årliga tillväxten av skog i kommunen baseras på uppgifter från riksskogstaxeringen och uppgår till 6.2 m3sk/ha.
32760 ha x 6.2 m3sk/ha = 203112 m3sk = teoretisk avverkningsmängd Potentialen för grot och stubbar beräknas sedan enligt
Teoretisk avverkningsmängd (m3sk/år) x procentsats för uttag av grot eller Stubbar x Värmevärde (MWh/m3sk)
Procentsats för uttag av av grot och stubbar är 23.2 procent/m3sk respektive 27 procent/m3sk.
Denna procentsats är baserat på ett ekologiskt hållbart uttag.
Värmevärdet antas vara 2.2 MWh/m3sk respektive 2.1 MWh/m3sk baserat på tidigare liknande studier.
Det potentiella energiuttaget av grot beräknas till 70.7748 GWh (203112 m3sk x 0,232 x 2.2 MWh/m3sk = 104 GWh)
Det potentiella energiuttaget av stubbar beräknas till 78.62326 GWh (203112 m3sk x 0,27 x 2.1 MWh/m3sk = 115 GWh)
" totalt 219 GWh/år Befintlig salixodling
Salixodling ger 8 ton TS/hektar per år
→ Salixodling på 186 hektar ger 1488 tonTS salix
Salix värmevärde 4.4 MWh/tonTS ger en total potential på 6.5 GWh
Scenario 2
Odling av mark i träda (50% salix och 50% rörflen)
84
I björklingenoden finns idag 2199 hektar mark i träda. På denna mark kommer 1100 ha salix och 1100 ha rörflen att odlas.
Salixodling ger 8 ton TS/hektar per år.
→ Salixodling på 1100 hektar ger 8796 tonTS salix
Salix värmevärde 4.4 MWh/tonTS ger en total potential på 38.70 GWh Rörflensodling ger 7 ton TS/hektar per år.
→ Rörflensodling på 1100 hektar ger 7696.5 tonTS rörflen
Rörflen värmevärde 4.9 MWh/tonTS ger en total potential på 37.71 GWh
Ökad odling energigrödor på 30 % av dagens spannmålsareal
Då dagens spannmålsareal minskar med 30 % kommer det finnas mindre mängd halm som kan gå till energiproduktion. Mängden bärgningsbar halm som finns på den areal som finns kvar för spannmålsodling (70 % av dagens mark för spannmålsodling) kan ses i tabell A6.
Tabell A6. Bärgningsbar halm med en minskad odling av dagens spannmål.
Spannmål i djurhållning minskar. Den totala energipotentialen för halm i detta scenario uppgår till 42.2 GWh/år. Se tabell A7.
Tabell A7. Energipotential för halm med 30 % av energigrödor på dagens spannmålsodling Bärgningsbar
85
På 30 % av nuvarande areal för spannmålsodling odlas Salix och Rörflen. Total area för spannmålsproduktion idag är 12058 hektar. Omställning av 30 % av denna areal → 3 617.4 hektar tillgängligt för energigrödor.
1 808.7 hektar salix → 14 469.6 tonTS → 63 666.2 MWh = 63.7 GWh/år 1 808.7 hektar rörflen → 12660.9 tonTS → 62 038.4 MWh = 62.0 GWh/år