Vi avslutar med en slutsats där vi reflekterar över de resultat som analyserats och våra egna tankar vad som påverkar en värdering.
Uppsatsens syfte var att se vilka modeller som används vid värdering av skog och om teorin stämmer med verkligheten. Vi har funnit att det finns flera olika modeller och beräkningssystem som används. Värderarna utgår ofta från en modell men justerar beroende av hur det ser ut på marknaden. Det skiljer sig åt beroende på vem som värderar och vad värderingen ska användas till.
Modellerna är ofta avancerade datorprogram som behandlar inlagda uppgifter för varje enskilt fall och räknar ut fastighetens värde. De inlagda uppgifterna är upp till värderaren att ta fram och därför kan kalkyler skilja sig åt.
Användandet av skogsbrukplanen är viktig för att få fram virkesvolym och framtida skogskötsel med röjning, gallring, avverkning och återplantering. Är den för gammal görs en översyn eller en ny.
Tre områden som återkommer i alla intervjuer och som påverkar priset är arronderingen, boniteten och närheten till större städer. Hur ett skifte ser ut det vill säga arronderingen påverkar vad värderingen blir. Är skiftet långsmalt och utan vägar blir det en dyrare avverkningskostnad för framkörning av virke, på grund av detta ett lägre pris. Boniteten avgör hur bördigheten är och vilken växtlighet som finns. På ett bördigt område kan avverkning ske oftare. I Värmland är boniteten som bäst runt Vänern och ger där ett högre pris jämfört med övriga länet. Samma gäller närheten till större städer, det blir ett högre pris desto närmare Karlstad fastigheten ligger. Detta tror vi också beror på desto längre från större städer man kommer desto sämre blir både vägar och möjlighet till buss- och tågförbindelser. Det finns också fler möjligheter till arbete och ett större utbud av samhällstjänster . För att få en bättre arrondering köps grannfastigheten ofta då detta höjer priset på den egna fastigheten.
När en skogsfastighet köps tror vi att det inte är vad den ger i avkastning som är det viktigaste utan det är mer att man vill bo nära naturen eller att man vill utöka sin befintliga fastighet. Vi kan se att den diskonteringsfaktor som man använder sig av varierar beroende på vart fastigheten ligger och till vad som värderingen görs. Räntan tas ofta fram på vad fastighetens marknadsvärde är i förhållande till avkastningsvärdet.
40
SLUMP är ett relativt nytt program som man inte vet hur marknaden kommer använda. Sundelin var nu ute och presenterade programmet. Tanken är att privatpersoner enklare och billigare ska kunna göra värderingar och att det ska finnas ett enhetligt system för mäklare och värderare. Frågan är om privatpersoner behöver göra egna värderingar eller kommer det vara ett bättre verktyg för värderare med mer tillförlitlig data.
Redovisning till verkligt värde som koncernbolagen värderar till känns svårtolkad. Regeln IAS 41 är svårbegriplig och kan tolkas olika. Skogen värderas i två delar, marken för sig och träden för sig. Bolagen använder sig av olika kalkylränta och beräkningarna grundas på olika uppgifter. Vi ser att det är en stor skillnad på kalkylräntan som de stora skogsbolagen använder och till de värderingar som görs på enskilda fastigheter. Skogsbolagen använder sig av en högre ränta för att få ett lägre värde på sina tillgångar. Vid värdering av en skogsfastighet som ska säljas, vill man emellertid ha ett så högt värde som möjligt.
41
Litteraturlista
Artsberg, K. (2003). Redovisningsteori : -policy och -praxis. (1. uppl. uppl.). Malmö:
Liber ekonomi.
Eriksson, L. (1998). Fastighetsvärdering : grundläggande teori. ([Ny, rev. uppl.]
uppl.). Solna: Mäklarhögsk.
FAR SRS Förlag (2009). Internationell redovisningsstandard i Sverige : IFRS/IAS 2009. ([6., uppdaterade uppl.] uppl.). Stockholm: FAR SRS förlag.
Grege-Staltmane, E. (2010). Challenges in accounting the forests-a latvian case study. Annals of Forest Research, 53 (1), 51-58.
Harshaw, H. & Tindall, D. (2005). Social structure, identities, and values: A network approach to understanding people's relationships to forests.
Journal of Leisure Research, 37 (4), 426-449.
Herbohn, K. & Herbohn, J. (2006). International accounting standard (IAS) 41: What are the implications for reporting forest assets? Small-scale Forestry, 5 (2), 175-189.
IASB Welcome to the IFRS Foundation. Tillgänglig:
http://www.ifrs.org/Home.htm [2012-0516].
Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför : om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Latmäteriverket, M. (2010). Fastighetsvärdering : grundläggande teori och praktisk värdering. Gävle : Solna: Lantmäteriverket ; Mäklarsamfundet.
Lefter, V. & Roman, A.G. (2007). IAS 41 agriculture: Fair value accounting.
Theoretical and Applied Economics, 5 (5), 15-22.
Lorentzon, J. (2011). Att värdera tillgångar : verkligt värde inom skogs- och
fastighetsbranschen. Göteborg: BAS, School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg.
42
Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder : att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (3., [uppdaterade] uppl. uppl.).
Lund: Studentlitteratur.
PC-Skog Vad står PC-Skog för. Tillgänglig: http://www.pcskog.se/ [2012-0502].
PricewaterhouseCoopers (2011). The fair value of standing timber. Tillgänglig:
http://www.pwc.se/sv_SE/se/skog-papper/assets/agriculture-the-fair-value-of-standing-timber.pdf [2012-0515].
Sandin, A. (1996). Externredovisning : anpassad till nya årsredovisningslagen. (2., [utök.] uppl. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Skogsstyrelsen Sverige är ett skogsland. Tillgänglig:
http://www.skogsstyrelsen.se/Upptack-skogen/Skog-i-Sverige/Fakta-om-skogen/ [2012-0415].
Skogssverige Skogshistoria. Tillgänglig: http://skogssverige.se/node/38298 [2012-0415].
Smith, D. (2006). Redovisningens språk. (3., rev. uppl. uppl.). Lund:
Studentlitteratur.
Sundelin, T. (2011). En skogsfastighets marknadsvärde. Tillgänglig:
http://slump.se/pdf/En%20skogsfastighets%20marknadsvaerdeV2.pdf [2012-0430].
43
Bilagor
Frågeformulär
Vilken metod används när ni värderar en skogsfastighet?
Hur går en värdering till?
Vilka modeller värderar ni efter?
Vilken betydelse har en skogsbruksplan vid värderingen?
Vad påverkar värdet?
Typ av träd, kubikmeter(träd per hektar) åldersammansättning, efterfrågan Jakträtt, läge, jordmån, ort
Finns det några svårigheter?
Vad är det vanligaste orsakerna till att en värdering görs?
Får vi använda ert namn och företagsnamn i uppsatsen?
Detta