4. Diskussion
4.6 Slutsats
Resultatet visade att många sjuksköterskor upplever tvångsåtgärder som en komplicerad handling med etiska konflikter som följd. Tvångsvård ses ofta som ett sista alternativ och många sjuksköterskor är medvetna om tvångshandlingens negativa påverkan på patientrelationen. Sjuksköterskors inställning till tvångsvård tycks också ha en
betydande inverkan på patientrelationen, vilket kräver en relation som bygger på tillit och respekt gentemot varandra. Att arbeta utifrån ett professionellt förhållningssätt som skapar en allians mellan sjuksköterska och patient, kan vara avgörande för hur vården upplevs.
17 5. Referenser
Allgulander, C. (2014). Klinisk psykiatri. (3 uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Aveyard, H. (2014). Doing a literature review in health and social care: a practical guide. (3. ed.) Maidenhead: Open University Press.
Björkdahl, A & Wallsten, T (2013). Psykiatrisk tvångsvård: kliniska riktlinjer för vård och behandling. 1. uppl. Stockholm: Svenska psykiatriska föreningen
Erdner, A & Piskator, R (2013). Police Experiences of Committing People with Mental Illness to a Hospital, Issues in Mental Health Nursing, 34:7, pp 550–555. Doi:
10.3109/01612840.2013.783658
*Gustafsson, L-K., Wigerblad, Å & Lindwall, L. (2014). Undignified care: Violation of patient dignity in involuntary psychiatric hospital care from a nurse's perspective.
Nursing Ethics 21:2, pp 176–186.doi: 10.1177/0969733013490592
Hem, M., Gjerberg, E., Pedersen, R. (2018). Ethical challenges when using coercion in mental healthcare: A systematic literature review. Nursing Ethics.
doi:10.1177/0969733016629770
Johansson, I. & Lundman, B. (2002). Patients’ experience of involuntary psychiatric care: good opportunities and great losses. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 9, ss. 639–647.
*Korkeila, H., Koivisto, A-M., Paavilainen E., Kylmä, J. (2016). Psychiatric Nurses’
Emotional and Ethical Experiences Regarding Seclusion and Restraint. Issues in Mental Health Nursing. 37:7. Ss. 464-475. Doi: 10.3109/01612840.2016.1163626
*Landeweer, E., Abma, T., Widdershoven, G. (2011). Moral margins concerning the use of coercion in psychiatry. Nursing Ethics, 18:3. Ss. 304–316. Doi:
10.1177/0969733011400301
*Larsen, I., & Terkelsen, T. (2014). Coercion in a locked psychiatric ward: Perspectives of patients and staff. Nursing Ethics, 21(4) ss. 426–436.
Doi:10.1177/0969733013503601
18
*Mahmoud, A. (2016). Psychiatric Nurses’ Attitude and Practice toward Physical Restraint. Archives of Psychiatric Nursing, 31:1. ss, 2–7. Doi:
10.1016/j.apnu.2016.07.013
*Muir-Cochrane, E., Baird, J., McCann, T. (2015). Nurses' experiences of restraint and seclusion use in short-stay acute old age psychiatry inpatient units: A qualitative study.
Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 22:2. ss. 109–115. Doi:
10.1111/jpm.12189
*Muir-Cochrane, E., O'Kane, D., Oster, C. (2018). Fear and blame in mental health nurses’ accounts of restrictive practices: Implications for the elimination of seclusion and restraint. International Journal of Mental Health Nursing 27:5. Ss.1511-1521.doi:
10.1111/inm.12451
Newton-Howes, G. (2011). Coercion in Psychiatric Care: Systematic Review of
Correlates and Themes. Psychiatric Services, 62(5), 465. Doi: 10.1176/appi.ps.62.5.465
*Olofsson, B., & Norberg, A. (2001). Experiences of coercion in psychiatric care as narrated by patients, nurses and physicians. Journal of Advanced nursing 33(1), ss. 89–
97.doi: 10.1046/j.1365-2648.2001.01641.x
*Olofsson, B. (2005). Opening up: Psychiatric nurses' experiences of participating in reflection groups focusing on the use of coercion. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 12:3, ss. 259-267. Doi: 10.1111/j.1365-2850.2005.00827.x
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams
& Wilkins.
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken: etik för vårdande yrken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
SFS 1991:1128 Lag om psykiatrisk tvångsvård. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 1991:1129 Lag om rättspsykiatrisk tvångsvård. Stockholm: Socialdepartementet
SFS 2014:821 Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet
19 Socialstyrelsen (2019) Statistik om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård.
https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/psykiatrisk-
vard/?fbclid=IwAR3g05ire1lTvgaN-LGfUBKl-sUMTAz7SgEcu0VSrOYFRyc112L3tUsDRWg [2019-09-02]
Stewart, D., Bowes, L., Simpson, A., Ryan, C., Tziggili, M. (2009). Manual restraint of adult psychiatric inpatients: a literature review. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing 16(8), ss. 749–757. Doi:10.1111/j.1365-2850.2009.01475.x.
Svensk sjuksköterskeförening (2014). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen, inriktning psykiatrisk vård.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014.pdf [2019-05-15]
Svensk sjuksköterskeförening (2016). Värdegrund för omvårdnad.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-
svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf [2019-05-07]
Svensk sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterka.
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [2019-05-15]
Tronto, J. C. (2013). Caring democracy: markets, equality and justice. New York University Press.
Voskes, Y., Kemper, M., Landeweer, E., Widdershoven, G. (2014). Preventing
seclusion in psychiatry: A care ethics perspective on the first five minutes at admission.
Nursing Ethics Vol. 21(7), ss. 766-773. Doi:10.1177/0969733013493217
*Vuckovich, P., Artinian, B. (2005). Justifying Coercion. Nursing Ethics 12 (4). doi:
10.1191/0969733005ne802oa
20
*Özcan, K., Bilgin, H., Akin, M., & Boyacioğlu, B. (2015). Nurses' attitudes towards professional containment methods used in psychiatric wards and perceptions of aggression in Turkey. Journal of Clinical Nursing. 24(19–20), ss. 2881–2889. Doi:
10.1111/jocn.12903
*-Artikel med i resultatet
21 Bilaga 1.
Tabell 2. Sammanställning av inkluderade artiklars metod Författare Titel Design och
eventuell
Violation of patient dignity in
involuntary psychiatric hospital care from a nurse’s perspective
Gruppintervjuer Öppen läsning, gemensamma
Frågeformulär T-test
Landeweer, E concerning the use of coercion in
Larsen, I Terkelsen, T (2014)
Norge
Seclusion and Restraint
Coercion in a locked psychiatric ward:
Perspective of patients and staff
Kvalitativ 12 patienter, 22 sjuksköterskor
Observationer och intervjuer
Mahmoud, A (2016) Egypten
Psychiatric Nurses’
Attitude and Practice toward Physical
Frågeformulär Data
analyserades ett of restraint and seclusion use in short-stay acute old age psychiatry inpatient units: a qualitative study
Kvalitativ studie
Psykiatrisjuksköt erskor
Intervjuer Tematisk analys
22
Kvalitativ 20
psykiatrisjuksköterskor
Intervjuer Tematisk analys
Olofsson, B
7 triader av läkare, sjuksköterska och patient
Intervjuer Innehållsanalays
Olofsson, B
17 sjuksköterskor Intervjustudie Granskning av intervjuer, koder
144 sjuksköterskor Frågeformulär Statistikprogram, korrealitonstest
23 Tabell. 3 Inkluderade artiklars syfte och resultat
Författare Syfte Resultat
Gustafsson, L-K Wigerblad, Å Lindwall, L
Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hur tvångsvård kan påverka patienters värdighet.
Förståelse för patienter som vårdas mot sin vilja kan öka genom att belysa sjuksköterskors upplevelse av
tvångsvård.
Korkeila, H Koivisto, A-M Paavilainen, E Kylmäa, J
Att beskriva psykiatrisjuksköterskors känslomässiga och etiska upplevelser beträffande isolering och
återhållsamhet samt faktorer som är förknippade med dessa upplevelser.
Manliga sjuksköterskor har något mer positiv inställning till tvångsvård än deras kvinnliga kollegor.
Landeweer E Abma T
Widdershoven, G
Att ta reda på hur sjuksköterskor upplever moraliska beslut gällande tvångsvård, hur dessa används och kan förbättras.
Genom att se på saken med andra ögon lärde sig sjuksköterskorna att förhindra avskildhet och främja god vård.
Larsen, I Terkelsen, T
Att ta reda på hur patienter och sjuksköterskor upplever tvång på en låst psykiatrisk avdelning.
Fysiska och psykiska känslomässiga band till patienter leder till ökad förståelse för den enskilde individen.
Mahmoud, A Att bedöma psykiatrisjuksköterskors
attityder och användning av fysisk återhållsamhet
Psykiatriska sjuksköterskor har en positiv inställning och tillräcklig kompetens för att använda fysiska begränsningar vid hantering av psykiatriska patienter.
Muir-cochrane, E Baird, J
McCann, T
Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av isolering som tvångsåtgärd inom ålderspsykiatrin.
Sjuksköterskors erfarenheter ligger till grund för en oönskad eliminering av dessa tvångsåtgärder.
Muir-Cochraine, E O’Kane, D Oster, C
Att utforska psykiatrisjuksköterskors upplevelser av tvångsmetoder och inställningen till eliminering av dessa.
Personalen står inför etiska konflikter när de bedömer avdelningssäkerhet kontra personcentrerad vård.
Olofsson,B Norberg, A
Att öka förståelsen för psykiatriska patienter, sjuksköterskor och läkares upplevelse av tvång, i förhållande till deras egna och de andra parternas upplevelser.
Alla tre parterna uttryckte att relationer och mänsklig kontakt var viktiga.
Genom kunskap blev vårdpersonalen mer bekväm i att vårda någon med tvång.
Olofsson, B Att beskriva psykiatrisjuksköterskors upplevelser av att delta i
reflektionsgrupper fokuserade på användningen av tvång.
Reflektionsgrupperna var uppskattade hos sjuksköterskorna och gav
känslomässig lättnad, ökade deras öppenhet och medvetenhet om användningen av tvång.
Vuckovich, P Artinian, B
Att beskriva sjuksköterskor
erfarenheter om tvångsmedicinering inom psykiatrin.
Inget universellt arbetssätt utifrån sjuksköterskors erfarenheter
framkommer. All tvångsmedicinering är lika individuell som varje
sjuksköterska eller patient.
Özcan,K Bilgin, H Akin, M Boyacioglu, B
Att fastställa sjuksköterskors inställning och uppfattning av tvångsvård och att utforska förhållandet mellan dessa.
Sjuksköterskornas uppfattning spelar stor roll och avgör valet av
tvångsåtgärd.
24 Bilaga 2
Tabell 4. Mall för relevans- och kvalitetsbedömning
Artikelförfattare och publiceringsår
Ja Delvis Nej
1.
Är det fenomen (d.v.s. det som studeras) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
2
Är de deltagare som ingår i granskad studie, relevanta i förhållande till det aktuella syftet*?
3.
Är det sammanhang (kontext) som studeras i granskad studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
4.
Är granskad studies ansats och design studie relevant i förhållande till det aktuella syftet*?
5.
Sammanvägd bedömning: bör granskad studie inkluderas för kvalitetsgranskning i den aktuella studien**?
27 Ja, med
motiveringen att…
Delvis, med motiveringen att…
Nej, med motiveringen
att…
Går ej att bedöma, med
motiveringen att…
Syfte
1. Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
Metod
2. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
3. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
4.
Är deltagarna relevanta i förhållande till studiens syfte?
5.
Är inklusionskriterier och eventuella
exklusionskriterier beskrivna?
28 6.
Är det sammanhang (kontext) i vilket forskningen genomförs beskrivet?
7. Är metoden för
datainsamling relevant?
8. Är analysmetoden redovisad och tydligt beskriven?
9. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
10.
Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
29 11.
Diskuteras den kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
12.
Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?
13. Är trovärdighetsaspekter för studien diskuterade?
Ja, med motiveringen att…
Delvis, med motiveringen
att…
Nej, med motiveringen
att…
Går ej att bedöma, med
motiveringen att…
Syfte
1.
Är den granskade studiens syfte tydligt formulerat?
30 2.
Är eventuella
frågeställningar tydligt beskrivna?
Metod
3. Är designen lämplig utifrån studiens syfte?
4. Är metodavsnittet tydligt beskrivet?
5.
Är
undersökningsgruppen representativ?
6.
Är inklusionskriterier och eventuella
exklusionskriterier beskrivna?
31 7.
Är
undersökningsmetoden relevant i förhållande till studiens syfte?
8. Är validiteten diskuterad?
9. Är reliabiliteten diskuterad?
10.
Är det beskrivet hur den statistiska analysen är utförd?
11. Är bortfallet beskrivet?
12. Görs relevanta etiska reflektioner?
Resultat
32 13.
Är det resultat som redovisas tydligt och relevant i förhållande till studiens syfte?
Diskussion
14.
Diskuteras den
kliniska betydelse som studiens resultat kan ha?
15.
Finns en kritisk diskussion om den använda metoden och genomförandet av studien?