7. DISKUSSION
7.3 SLUTSATS
HIV/AIDS är idag en pandemi som skördar miljoner människoliv. Uppenbarligen ställer det stora krav på världens hälso- och sjukvård och på vårdpersonal. Vi har i vårt arbete kunnat se att det finns stora brister i vården av PLHA. I olika delar av världen är dessa patienter utsatta för negativa attityder, stigmatisering och fördomar från samhället i stort men också från vårdpersonal. Vi kan se stora brister i kunskap kring HIV/AIDS och hur detta påverkar vårdpersonalens attityd till att vårda PLHA. Detta är ett stort problem i världen, speciellt i utvecklingsländer där prevalensen är som högst. Vi tycker att det är skrämmande att se hur PLHA blir behandlade och ser därför det här området som ett problem som behöver förbättras och där framtida forskning är ett måste. Dels måste utvecklingsländer i Asien och Afrika få en ökad kunskap i hur de på ett säkert sätt ska vårda PLHA samt hur preventionsarbetet av HIV/AIDS ska fortlöpa. Mer forskning måste också utföras för att få en god överblick och förståelse hur det ser ut i mer utvecklade länder som Sverige. Kanske är detta inte ett stort problem i Sverige men då måste forskning kunna visa det aktuella läget och kanske dra lärdom av det och visa andra delar av världen hur de ska gå tillväga.
Referensförteckning
* Resultatartiklar
Angelöw, B & Jonsson, T. (2000). Introduktion till socialpsykologi. (2:a rev. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Attityd. (n.d.). I Nationalencyklopedin. Hämtad September, 28, 2012 från
http://www.ne.se/lang/attityd
*Askarian, M., Hashemi, Z., Jaafari, P. & Assadian, O. (2006). Knowledge About HIV Infection and Attitude of Nursing Staff Toward Patients With AIDS in Iran. Infection Control and Hospital Epidemiology, 27(1), 48-53.
Bennett, C. & Weale, A. (1997). HIV and AIDS awareness: an evaluation of a short training programme for midwifes. Journal of Advanced Nursing, 26, 273-282.
* Bolanle Adebajo, S., Bamgbala O, A., Oyediran A, M. (2003). Attitudes of Health Care Providers to Persons Living With HIV/AIDS in Lagos State, Nigeria. African Journal of Reproductive Health, 7(1), 103-112.
Carney S, J., Werth L, J. & Martin S, J. (1999). The Impact of an HIV/AIDS Training Course for Baccalaureate Nursing Students. Journal of Nursing Education, 38(1), 39-41.
*Chen, W-T. & Han, M. (2010). Knowledge, attitudes, perceived vulnerability of Chinese nurses and their preferences for caring for HIV-positive individuals: a cross-sectional survey. Journal of Clinical Nursing, 19, 3227-3234.
Coretta, J M,. & Brewer, C. (2010). Health-Related Stigma in Young Adults With Sickle Cell Disease. Journal of the National Medical Association, 102(11), 1050-1055.
Dahlberg, K., Segesten, K., Nyström, M., Suserud, B-O. & Fagerberg, I. (2003). Att förstå vårdvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
*Deetlefs, E., Greeff, M. & Koen, MP. (2003). The attitudes of nurses towards HIV positive patients. Health sa Gesondheid, 8(2), 23-33.
*Delobelle, P., Rawlinson L, J., Ntuli, S., Malatsi, I., Decock, R. & Depoorter, A-M. (2009). HIV/AIDS knowledge, attitudes, practices and perceptions of rural nurses in South Africa. Journal of Advanced Nursing, 65(5), 1061-1073.
Dlamini, P., Kohi, T., Uys, L., Phetlhu, R., Chirwa, M., Naidoo, J., Holzemer, W., Greeff, M & Makoae, L. (2007). Verbal and Physical Abuse and Neglect as Manifestations of HIV/AIDS Stigma in Five African Countries. Public Health Nursing, 23, (5), 389-399. Edlund, M. (2002). Människans värdighet – ett grundbegrepp inom vårdvetenskapen. Åbo:
Åbo Akademis Förlag.
Edvardsson, D., Winblad, B. & Sandman, PO. (2008). Person-centred care of people with
severe Alzheimer’s disease: current status and ways forward. Lancet Neurol, 2008(7), 362–
67.
Eriksson, K. (1994) Den lidande människan. Arlöv: Liber.
Ezedinachi, ENU., Ross, MW., Meremiku, M., Essien, EJ., Edem, CB., Ekure, E. & Ita, O. (2002). The impact of an intervention to change health workers’ HIV/AIDS attitudes and knowledge in Nigeria: a controlled trial. Public Health, 116, 106-112.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 133-143). (2:a rev. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
*Hassan M, Z. & Wahsheh A, M. (2011). Knowledge and Attitudes of Jordanian Nurses towards Patients with HIV/AIDS: Findings from a Nationwide Survey. Issues in Mental Health Nursing, 32, 774-784.
Kagan, I., Lee Ovadia, K. & Kaneti, T. (2009). Perceived Knowledge of Blood-Borne Pathogens and Avoidance of Contact With Infected Patients. Journal of Nursing Scholarship, 41, (1), 13-19.
Lymer, U-B., Richt, B., Isaksson, B. (2003). Health care workers’ action strategies in situations that involve a risk of blood exposure. Journal of Clinical Nursing, 12, 660-667. *Martin E, J. & Bedimo, A. L. (2000). Nurse Practitioner, Nurse Midwife and Physician
Assistant Attitudes and Care Practices Related to Persons with HIV/AIDS. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 12(2), 35-41.
*Mbanya, D. N., Zebaze, R., Kengne, A. P., Minkoulou, E. M., Awah, P. & Beure. (2001). Knowledge, attitudes and practices of nursing staff in a rural hospital of Cameroon: how much does the health care provider know about the human immunodeficiency
virus/acquired immune deficiency syndrome?. International Council of Nurses, International Nursing Review, 48, 241-249.
Petersson, B-O.(2010). Handledning för vårdare-ett lärande möte utifrån patientens värld. Hämtad November, 21, från http://www.swenurse.se/PageFiles/2491/2010-10-21_B-O_Petersson_lic_avh.pdf
* Pisal, H., Sutar, S., Sastry, J., Kapadia-Kundu, N., Joshi, A., Joshi, M., Leslie, J., Scotti, L., Bharucha, K., Suryavanshi, N., Phadke, M., Bollinger, R. & Shankar V, A. (2007). Nurses’ Health Education Program in India Increases HIV Knowledge and Reduces Fear. Journal of the Association of Nurses in AIDS Care, 18(6), 32-43.
*Preston, D. B., Forti M, E., Kassab, C. & Barthalow Koch, P. (2000). Personal and Social Determinants of Rural Nurses’ Willingness to Care for Persons with AIDS. Research in Nursing & Health, 23, 67-78.
Rutledge, S. E., Abell, N, Padmore, J. & McCann, T.J. (2008). AIDS stigma in health services in the Eastern Caribbean. Sociology of Health & Illness, 31, (1), 17-34.
*Röndahl, G., Innala, S. & Carlsson, M. (2003). Nursing staff and nursing students’ attitudes towards HIV-infected and homosexual HIV-infected patients in Sweden and the wish to refrain from nursing. Journal of Advanced Nursing, 41(5), 454-461.
Serafini, G., Pompili, M., Haghighat, R., Pucci, D., Pastina, M., Lester, D., & Girardi, P. (2011). Stigmatization of schizophrenia as perceived by nurses, medical doctors, medical students and patients. Journal Of Psychiatric & Mental Health Nursing, 18(7), 576-585. Smittskyddsinstitutet. (2012). Sjukdomsinformation om hivinfektion. Hämtad September, 28,
från http://www.smi.se/sjukdomar/hivinfektion/
Socialdepartementet (1982). Hälso- och sjukvårdslag 1982:763. Hämtad September, 10, från
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs-1982-763/?bet=1982:763
* Suominen, T., Koponen, N., Mockiene, V., Raid, U., Istomina, N., Vänskä, M-L.,
Vehkaluoto, M-B & Välimäki, M. (2010). Nurses knowledge and attitudes to HIV/AIDS – An international comparison between Finland, Estonia and Lithuania. International Journal of Nursing Practice, 16, 138-147.
Stenbock-Hult, B. (2004). Kritiskt förhållningssätt. Lund: Studentlitteratur.*Suominen, T., Koponen, N., Mockiene, V., Raid, U., Istomina, N., Vänskä, M-L., Bleck-Vehkaluoto, M. & Välimäki, M. (2010). Nurses’ knowledge and attitudes to HIV/AIDS – An international comparison between Finland, Estonia and Lithuania. International Journal of Nursing Practice, 16, 138-147.
Svensk sjuksköterskeförening (2010). Svensk sjuksköterskeförening om… Personcentrerad vård. Hämtad Oktober, 25, från http://www.swenurse.se/PageFiles/9595/Nr80_26nov_OM %20Personcetrerad.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2010). Svensk sjuksköterskeförening - Värdegrund för omvårdnad. Hämtad September, 10, från
http://www.swenurse.se/PageFiles/8804/Nr55_13okt_NYWEB.pdf
Tørseth Andreasson, G., Hægeland, A. & Wilhelmsen, I-L. (2002). Omvårdnad vid
infektionssjukdomar. H. Almås. (Red), 2 Klinisk omvårdnad. (s. 1071-1120). Stockholm: Liber.
Uwakwe B.U., C. (2000). Systematized HIV/AIDS education for student nurses at the University of Ibadan, Nigeria: impact on knowledge, attitudes and compliance with universal precautions. Journal of Advanced Nursing, 32(2), 416-424.
Vårdguiden. (2011). Hiv/aids. Hämtad September, 28, från
http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Hivaids/
Vårdhandboken. (2012a). Desinfektion. Hämtad Oktober, 25, från
http://www.vardhandboken.se/Texter/Desinfektion/Oversikt/
Vårdhandboken. (2012b). Åtgärder vid exponering av blod. Hämtad Oktober, 25, från
http://www.vardhandboken.se/Texter/Stick--och-skarskador-samt-exponering-med-risk-for-blodburen-smitta-hos-personal/Atgarder-vid-exponering-av-blod/
*Walusimbi, M. & Okonsky G, J. (2004). Knowledge and Attitude of Nurses Caring for Patients With HIV/AIDS in Uganda. Applied Nursing Research, 17(2), 92-99.
WHO. (2012). Global summary of the AIDS epidemic. Hämtad September, 10, från
http://www.who.int/hiv/data/2012_epi_core_en.png
Witt Sherman, D. (2000). Experiences of AIDS-dedicated nurses in alleviating the stress of AIDS caregiving. Journal of Advanced Nursing, 31(6), 1501-1508.
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 57-79). (2:a rev. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1, Sökmatris
Databaser Sökord Antal träffar Valda artiklar
Medline HIV/AIDS AND nursing care AND attitudes AND knowledge
162 1
Cinahl HIV/AIDS AND nursing care AND attitudes AND knowledge HIV/AIDS AND willingness to care AND attitudes 70 36 7 1
Pubmed HIV/AIDS AND nurses AND attitudes AND knowledge
177 2
Academic search
Bilaga 2, Matris över urval av artiklar till resultat
Författare Titel År, land, tidskrift Syfte Metod
(Urval och datainsamling, analys)
Resultat
Askarian,Mehrdad. , Hashemi, Zohreh., Jaafari, Peyman & Assadian, Ojan
Knowledge About HIV Infection and Attitude of Nursing Staff Toward Patients With AIDS in Iran. 2006, Iran, Infection Control and Hospital Epidemiology.
Att fastställa kunskapen hos sjuksköterskor avseende HIV-infektion och deras attityder gentemot patienter med AIDS i Iran.
Kvantitativ ansats. Frågeformulärsbaserad tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av 1098 vårdpersonal (sjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor). Data registrerades i en elektronisk databas med hjälp av Epi Info 2000. För att kunna jämföra kategoriska variabler tillämpades ett poängbaserat resultatsystem där 1 poäng tilldelades varje rätt svar och 0 poäng tilldelades varje fel svar eller om frågan lämnats obesvarad.
Sjuksköterskor och barnmorskor hade signifikant högre kunskapsnivå om HIV-infektion jämfört med undersköterskor. 50,7 % av deltagarna hade tidigare vårdat patienter med HIV/AIDS och 54,3 % hade deltagit i utbildningsprogram angående HIV/AIDS. Trots detta uttryckte nästan hälften att de inte skulle vilja vårda patienter med HIV/AIDS och att de skulle be om att bli omförflyttade om de skulle bli tilldelade vård av en patient med HIV/AIDS. Kvinnor svarade i större utsträckning korrekt på frågan att det är omöjligt att identifiera en HIV-infekterad patient baserat på deras utseende under de tidiga stadierna av sjukdomen.
Bolanle Adebajo, Sylvia., Bamgbala, Abisola O & Oyediran, Muriel A Attitudes of Health Care Providers to Persons Living with HIV/AIDS in Lagos State, Nigeria. 2003, Nigeria, African Journal of Reproductive Health.
Att fastställa nivån av kunskap, attityder och övertygelser hos sjuksköterskor och
laboratoriepersonal gentemot HIV/AIDS smittade personer samt att rekommendera lämpliga åtgärder för att hantera de identifierade bristerna.
Kvantitativ ansats. Deskriptiv tvärsnittsundersökning. 300 sjuksköterskor och laboratoriepersonal erhöll ett välstrukturerat,
självadministrerat
frågeformulär. 254 returnerade formuläret.
Frågeformulären räknades ut genom att utdela ett poäng för varje rätt svar på en uppsättning frågor. Sammanlagt kunde 16 poäng erhållas och olika intervaller för kunskapsnivån
De flesta svarande hade måttligt goda kunskaper om HIV/AIDS. Deras nivå av kunskap påverkades av nivån av formell utbildning, yrkeserfarenhet, kön samt medverkan på repetitionskurser angående HIV/AIDS. Attityderna gentemot personer som lever med HIV/AIDS var dåliga. 55,9 % tyckte att personer som lever med HIV/AIDS är ansvariga för deras sjukdom medan 35,4 % uttryckte att de förtjänade straffet att leva med HIV/AIDS på grund av deras dåliga sexuella uppförande.
10-12 god kunskap, 13-16 mycket god kunskap).
Deltagarnas attityder gentemot personer som lever med HIV/AIDS räknades ut på liknande sätt.
Chen, Wei-Ti &
Han, Mei. Knowledge, attitudes, preceived vulnerability of Chinese nurses and their preferences for caring for HIV-positive individuals: a cross-sectional survey.
2010, Kina, Journal of
Clinical Nursing. Syftet är att undersöka sjuksköterskors kunskap attityd och deras upplevda sårberhet mot HIV/AIDS.
Kvantitativ ansats. En
beskrivande tvärsnittsstudie. De som svarade var sjuksköterskor på FAHJU sjukhuset.
Deltagaren var tvungen att kunna läsa och skriva mandarin och vara över 18 år. 186 tillfrågades och 177 svarade. 88 frågor ställdes om attityd och kunskap. SPSS 15 användes för att analysera datan.
Studien visar att sjuksköterskorna blir frekvent exponerade av kroppsvätskor och stickskador utan att förstå risken med detta. Det finns inga riktlinjer och rutiner för sådana händelser. Studien visar att sjuksköterskor som vårdar patienter med HIV/AIDS eller som tidigare har vårdat, har en attityd till att testa alla patienter för HIV/AIDS.
Deetlefs, Estelle., Greeff, M & Koen, MP The attitudes of nurses towards HIV positive patients. 2003, Sydafrika, Health SA Gesondheid
Syftet är att utforska och beskriva sjuksköterskans attityd till HIV-positiva patienter och vad som kan göras för att förbättra vården av dessa patienter.
Kvalitativ ansats. 7
Semistrukturerade intervjuer genomfördes och
fältanteckningar gjordes i samband med intervjuerna. Datan transkiberades i verbatim och kodades. En litteraturstudie gjordes innan intervjuerna.
Resultatet är indelat i sex kategorier. Kognitiva komponenter, emotionella
komponenter, beteende, försvarsmekanismer, coping strategier och värderingar. Författarna kommer fram till att de flesta attityder mot patienter med HIV är negativa och att dessa beror på bristande kunskap.
Delobelle, Peter., Rawlinson, Jakes L., Ntuli, Sam., Malatsi, Inah., Decock, Rika & Depoorter, Anne Marie HIV/AIDS knowledge, attitudes, practices and perceptions of rural nurses in South Africa. 2009, Sydafrika, Journal
of Advanced Nursing. Att undersöka HIV/AIDS relaterad kunskap, attityder, praktiserande och
upplevelser hos vårdpersonal i den övervägande svarta och glesbefolkade Limpopo provinsen i Sydafrika.
Kvantitativ ansats.
Blandad metoddesign, främst med en kvantitativ ansats innehållande en
tvärsnittsundersökning kompletterad med kvalitativa metoder inkluderande fokus grupp diskussioner och djupgående intervjuer. Efter ett slumpmässigt urval skickades en enkät ut till 71
HIV/AIDS kunskapen var måttligt adekvat och associerad med professionell ranking samt frekvens av vård och träning. Attityderna gentemot patienter med HIV/AIDS var huvudsakligen positiva och stod i relation till HIV/AIDS kunskap och träning. 76,1 % av sjuksköterskorna uppgav att de tillämpade universella
försiktighetsåtgärder, dock framkom rädsla för yrkesrelaterad HIV-smitta och en brist på säkra injektioner. Deltagarna rapporterade en
69 sjukhussjuksköterskor. För att analysera enkäterna användes SPSS 15.0 med chi-square analys för att testa associationer bland
undergrupper samt ANOVA och t test för att jämföra poäng. Fokus grupp diskussionerna spelades in och transkriberades ord för ord vilka överfördes till en innehållsanalys med hjälp av tematisk kodning, analytisk induktion och konceptteknisk kartläggning.
och att bristen på träning hade en negativ inverkan på deras arbete. Stigmatisering och delad sekretess påverkade dem emotionellt.
Hassan, Zeinab M., & Wahsheh, Moayad A. Knowledge and Attitudes of Jordanian Nurses towards Patients with HIV/AIDS: Findings from a Nationwide Survey 2011, Jordanien, Issues in Mental Health Nursing.
Syftet med studien är att fastställa kunskapen om HIV/AIDS hos
sjuksköterskor, Identifiera källan till kunskap och information om sjukdomen hos sjuksköterskor och deras rädsla att få HIV/AIDS samt att fastställa attityden gentemot patienter med HIV/AIDS.
Kvantitativ ansats. En tvärsnittsundersökning skickades till 20 sjukhus i landet. Privata och publika sjukhus. Sjukhusen valdes slumpmässigt i hela landet. 1260 bjöds in för att deltaga. Eckstein (1987) själv-administrerade instrument användes. SPSS version 16 användes för att analysera resultatet.
922 av 1260 sjuksköterskor svarade på undersökningen. Sjuksköterskornas kunskap gällande HIV/AIDS var generellt låg. Till exempel svarade endast 32,1 % rätt om sjukdomen smittar vid vanlig kontakt. Sjuksköterskornas utbildning i HIV/AIDS var bristfällig, hälften svarade att deras
information hämtats från internet. Sammantaget hade sjuksköterskorna en negativt inställd attityd till patienter med HIV/AIDS. 75 % var rädda för att bli smittade.
Martin, Jane E. & Bedimo, Ariane Lisann Nurse Practitioner, Nurse Midwife and Physician Attitudes and Care Practices Related to Persons with HIV/AIDS.
2000, USA, Journal of the American Academy of Nurse Practitioners.
Att beskriva attityderna hos framförallt sjuksköterskor gentemot personer som lever med HIV/AIDS för att fastställa deras vilja inför att vårda denna patientgrupp samt att utvärdera behandling och vårdutövandet relaterat till personer som lever med HIV/AIDS.
Kvantitativ ansats.
En enkät skickades ut till 1291 arbetare (1146 sjuksköterskor, 51 certifierade barnmorskor och 94 läkarassistenter) registrerade i Louisiana, Arkansas och Mississippi. AIDS Attitude Scale (AAS) användes för att mäta konstruktionerna av undvikande och empati.
De svarande som uppgav sig vara mer bekväma med att vårda personer som lever med HIV/AIDS hade signifikant lägre undvikandepoäng samt högre empatipoäng jämfört med de svarande med lägre
bekvämlighetsnivå att utföra omvårdnad. Mer än 80 % uppgav att de skulle vårda personer som lever med HIV/AIDS. Fler negativa attityder framkom gentemot personer som fått AIDS genom intravenöst drogmissbruk jämfört med personer som erhållit det genom
medelpoäng för undvikande och empati räknades ut. Även Cronbach alfa räknades ut för inre följdriktighet. T tester användes för att jämföra resultat mellan undergrupper. Mbanya, D.N.,
Zebaze, R., Kengne,A.P., Minkoulou,E.M., Awah, P. & Beure.
Knowledge, attitudes and practices of nursing staff in a rural hospital of Cameroon: how much does the health care provider know about the human immunodeficiency virus/aquired immune deficiency syndrome? 2001, Kamerun, International Council of Nurses.
Att bedöma den allmänna kunskapen hos
sjuksköterskor inkluderande olika aspekter på HIV/AIDS samt att utvärdera svar eller attityder hos personalen gentemot infektionen och den infekterade patienten.
Kvalitativ och kvantitativ ansats.
Urvalet bestod av 107 vård- och laboratoriepersonal samt 62 patienter med AIDS.
Självadministrerade frågeformulär delades ut till sjuksköterskorna och patienterna med AIDS erhöll frågeformulär innehållande svarsalternativ till varje fråga. Fokus grupp diskussioner genomfördes med chefssjuksköterskor. EPI INFO 6 och SPSS 7,5 användes för inskrivning av data och statistisk analys. Analysis of variance (ANOVA) användes för att räkna ut skillnader mellan
genomsnittliga gruppoäng.
70,1 % av sjuksköterskorna fick höga poäng på kunskapsdelen jämfört med 50,5 % på attityd- och praktiserandedelen. Ett flertal missförstånd och felbehandlingar angående HIV/AIDS rapporterades i svaren.
Attityderna gentemot patienter med
HIV/AIDS var ofta relaterade till rädsla och även här fann artikelförfattarna vissa missförstånd.
15 % av patienterna upplevde att de blivit vårdade med tecken på avsky och/eller hat.
Pisal, Hemlata., Sutar, Savita., Sastry, Jayagowri., Kapadia-Kundu, Nandita., Joshi, Nurses Health Education Program in India Increases HIV Knowledge and 2007, Indien, Journal of the associtation of Nurses in AIDS care
Syftet med artikeln är att undersöka faktorer som påverkar sjuksköterskors vård av patienter med HIV/AIDS, utbilda dessa
Kvalitativ ansats med kvantitativa inslag. Studien delas upp i tre olika faser och genomfördes på ett sjukhus i Indien. I fas 1 samlades data av
Tre teman identifierades i den första kvalitativa undersökningen. Rädsla att
smittas av sjukdomen, konfide och stigma och diskriminering. I jämförelse mellan testet före
Mangala., Leslie, Jo., Scotti, Lisa., Bharucha, Kapila., Suryavanshi, Nishi., Phadke, Mrudula., Bollinger, Robert & Shankar, Anita V.
sedan utvärdera om det blivit någon förändring av vård, kunskap och attityd.
grupper med 8-10
sjuksköterskor i varje grupp. Diskussionerna spelades in och transkiberades till tre
huvudområden. I fas två skapades en 4-dagars
utbildning gällande HIV/AIDS. 21 sjuksköterskor utbildade 26 grupper med 18 deltagare i varje. I fas tre skapades ett test som delades ut innan utbildning och ett som delades ut efter utbildningen. 371
sjuksköterskor svarade på båda testen och deltog i
utbildningen. Datan analyseradees med hjälp av SPSS, 2004.
till 66%, rädsla att smittas minskade från 22 % till 5,6 %. Andelen av de som tyckte att det ska placeras ut skyltar på de som är HIV-smittade minskade från 56,1 % till 8 %. De som tyckte att AIDS är guds straff till de som är homosexuella minskade från 40,7 % till 14,1 %.
Preston, Deborah Bray., Forti, Esther M., Kassab, Cathy & Barthalow Koch, Patricia Personal and Social Determinants of Rural Nurses’ Willingness to Care for Persons with AIDS.
2000, USA, Research in Nursing and Health.
Att undersöka de individuella och sociala faktorerna hos sjuksköterskor i
glesbefolkade områden som påverkar deras vilja att vårda personer med AIDS.
Kvantitativ ansats. Svaren på ett frågeformulär från 615 sjuksköterskor analyserades. Inklusionskriterierna var sjuksköterskor från enbart glesbefolkade områden i två nordöststater, Pennsylvania och New York.
Individuella faktorer som påverkade sjuksköterskornas vilja att vårda personer med AIDS var sjuksköterskornas känslor av beredskap och gynnsamma attityder angående deras personliga säkerhet när de vårdar. Sociala faktorer var hur ledsna och upprörda sjuksköterskornas familjer var över att de vårdar personer med AIDS samt de svarandes gynnsamma attityder angående professionell och social oro relaterad till