Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka vårdpersonalens erfarenheter av utmaningar inom omvårdnad av personer med demenssjukdom. Resultatet till denna litteraturöversikt beskrev att det fanns flera situationer inom omvårdnad av personer med demenssjukdom som innebar utmaningar för vårdpersonal. Åtta situationer kunde urskiljas.
Bevara integritet eller förebygga skada beskrevs som ett huvudtema, sju underteman kunde
urskiljas; personlig hygien, administrera läkemedel, måltidssituationer, att undanhålla
sanning för att lugna, teknisk övervakning samt kommunikation. Att bevara integritet eller
förebygga skada var en utmaning som kunde ses inom varje tema. Fler utmaningar i de underteman som beskrevs var att personer med demenssjukdom inte ville ha hjälp vid omvårdnad och vårdpersonalen stod inför situationer där vårdpersonal hade valet att till exempel låta personen gå med ett inkontinensskydd som var i behov av att bytas eller att bevara personens självbestämmande. Utmaningar vid administration av läkemedel till personer med demenssjukdom var att personer inte ville ta emot läkemedel och
vårdpersonalen stod då inför valet att blanda läkemedel i mat och dryck eller att låta patienten riskera eventuella komplikationer av att inte ta sina läkemedel. Vid måltidssituationer uppstod utmaningar för vårdpersonalen när personer inte ville äta mat, vårdpersonalen hamnade situationer där de ibland gav parenteral nutrition till personer med demenssjukdom för att de inte skulle vara hungriga/bli undernärda. Ytterligare utmaningar som beskrevs var att
vårdpersonal undanhöll information för att lugna patienter samt att kommunikationen med personer med demenssjukdom var en utmaning som kunde ses under fler av de underteman som beskrevs.
28
9. Vidare forskning
Författarna till denna litteraturöversikt anser att mer forskning bör göras angående svårigheter och utmaningar i vården av personer med demenssjukdom med syfte att se vad som kan underlätta för vårdpersonal att veta hur de ska handla i dessa situationer. Resultatet i denna litteraturöversikt kan vara en hjälp för att se vilka svåra situationer som kan uppstå i
omvårdnaden av personer med demenssjukdom och därefter finna lösningar och riktlinjer som kan hjälpa i dessa situationer. Ett sätt att finna dessa lösningar och riktlinjer kan vara genom att i denna litteraturöversikt se vilka utmaningar vårdpersonalen kan ställas inför och därefter söka exempelvis vårdavdelningar eller äldreboenden där vårdpersonalen funnit ut fungerande lösningar. Vårdpersonal på avdelningarna eller boendena kan intervjuas och observeras, sedan kan resultatet och vårdpersonalens erfarenheter föras vidare och testas på exempelvis andra vårdavdelningar och äldreboenden för att se om lösningarna även fungerar där och om så är fallet kan riktlinjer kring dessa lösningar skrivas.
Det skulle även vara intressant med forskning om vad det blir för konsekvenser om
vårdpersonal bara respekterar personer med demenssjukdoms autonomi. Det skulle också vara intresseväckande om det forskades mer på hur personer med demenssjukdom ska smärtlindras på bästa vis eftersom att resultatet visar på att det är en svårighet i och med att de inte kan tala för sig vilket i sin tur leder till nedsatt välbefinnande. Forskning om dilemman/problem i vården av personer skulle enligt skribenterna kunna göras genom kvalitativa intervjustudier. I dessa går det både att höra dilemman/problem som kan uppstå samt hur vårdpersonalen löser dessa situationer. Författarna menar också på att konsekvenser hos personer med
demenssjukdom skulle gå att forska på genom observationsstudier.
29
10. Referenser
Berlin, J. (2015). Teamarbete - ett livsviktigt samspel. I J. Leksell & M. Lepp (Red.),
Sjuksköterskans kärnkompetenser(s. 159-177). Stockholm: Liber.
Brorson, H., Plymoth, H., Örmon, K., & Bolmsjö, I. Pain Relief at the End of Life: Nurses’ Experiences Regarding End-of-Life Pain Relief in Patients with Dementia. Pain Management
Nursing, (15), 315-323. doi: http://dx.doi.org/10.1016/ j.pmn.2012.10.005
Bryon, E., Dierckx de Casterlé, B., & Gastmans, C. (2012) ’Because we see themnaked – nurses’ experiences in caring for hospitalized patients with dementia:considering artificial nutrition or hydration (ANH). Bioethics, 26(6), 285-295. doi: 10.1111/j.1467-
8519.2010.01875.x
Bökberg, C., Ahlström, G., & Karlsson, S. (2018). Significance of quality of care for quality of life in persons with dementia at risk of nursing home admission: a cross-sectional study. BMC nursing, 2-11. doi: 10.1186/s12912-017-0230-6
Chang, E., Daly, J., Johnson, A., Harrison, K., Easterbrook, S., Bidewell, J., Stewart, H., Noel, M. & Hancock, K. (2009). Challenges for professional care of advanced dementia.
International Journal of Nursing Practice, 15(1), 41-47. doi: 10.1111/j.1440-
172X.2008.01723.x
Davies, N., Maio, L., Van Riet Paap, J., Mariani, E., Jaspers, B., Sommerbakk, R., Grammatico, D., Manthorpe, J., Ahmedzai, S., Vernooij-Dassen, M., & Iliffe, S. (2014). Quality palliative care for cancer and dementia in five European countries: some common challenges. Aging & Mental Health, 18(4), 400-410. doi: 10.1080/13607863.2013.843157
Day, A. M., James, I. A., Meyer, T. D., & Lee, D. R. (2011). Do people with dementia find lies and deception in dementia care acceptable? Aging and mental health, 15(7), 822-829. doi: 10.1080/13607863.2011.569489
30
Dettmore, D., Kolanowski, A, & Boustani, M. (2009). Aggression in Persons with Dementia: Use of Nursing Theory to Guide Clinical Practice. Geriatric Nursing, (30), 8-17. doi:
10.1016/j.gerinurse.2008.03.001
De Witt Jansen, B., Brazil, K., Passmore, P., Buchanan, H., Maxwell, D., McIlfactrick,S. J., Morgan, S. M., Watson, M., & Parsons, C. (2016). Nurses´experiences of pain management for people with advanced dementia approaching the end of life: a qualitative study. Journal of
Clinical Nursing, (26), 1234-1244. doi: 10.1111/jocn.13442
Edberg, A.-K. (2015). Kognitiv Svikt. I A.-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens
grunder: Hälsa och ohälsa(s. 645-685). Lund: Studentlitteratur.
Edberg, A-K., Bird, M., Richards, D. A., Woods, R., Keeley, P., & Davis-Quarell, V. (2008). Strain in nursing care of people with dementia: Nurses experience in Australia, Sweden and United Kingdom. Aging & Mental Health, 12(2), 236-243. doi:
10.1080/13607860701616374
Edberg, A-K., & Edford, E. (2007). Nursing care for people with frontal-lobe dementia – difficulties and possibilities. International Psychogeriatrics, (20), 361-374. doi:
doi:10.1017/S1041610207005595
Egede-Nissen, V., Sellevold, G. S., Jakobsen, R., & Sørlie, V. (2016). Ethical and cultural striving: Lived experiences of minority nurses in dementia care. Nursing Ethics, 24(6), 752- 766. doi: 10.1177/096933015624489
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E. & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-Centered Care — Ready for Prime Time. European Journal of Cardiovascular
Nursing, 10(4), 248–251. doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats
Vägledning för litteraturbaserad examensarbete (s. 141-152). Lund: Studentlitteratur.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2017). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & kultur.
31
patients with dementia in acute care hospitals: A study based on focus group interviews.
International journal of qualitative studies in health and well-being, (10), 1-13. doi:
https://dx.doi.org/10.3402%2Fqhw.v10.25828
Hammar, L., Swall, A., & Summer, M. (2016). Ethical aspects of caregivers’ experience with persons with dementia at mealtimes. Nursing Ethics, 23(6), 624–635. doi:
http://dx.doi.org.www.bibproxy.du.se/10.1177/0969733015580812
Heggestad, A-K., Nortvedt, P., & Slettebö, Å. (2012). The importance of moral sensitivity when including persons with dementia in qualitative research. Nursing Ethics, (20), 30-40. doi: 10.1177/0969733012455564
Helgesen, A. K., Larsson, M., & Athlin, E. (2013). Patient participation in special care units for people with dementia: A losing principle? Nursing Ethics, 21(1), 108-118. doi:
10.1177/0969733013486796
International council of nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses. [broschyr]. Geneva: International council of nurses. Hämtad 1 februari 2019.
https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-
files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf?fbclid=IwAR0BFr0X_cNZtkAXTZs74n ynV4f41kuluty3aOakwCBwhyYo0lW-8wvAjfU
Jakobsen, R., & Sorlie, V. (2010). Dignity of older people in a nursing home: Narratives of care providers. Nursing Ethics, 17(3), 289-300. doi: 10.1177/0969733009355375
Johansson, I., Bachrach-Lindström, M., Struksnes, S., & Hedelin, B. (2009). Balancing integrity vs risk of falling - nurses´experiences of caring for elderly people with dementia in nursing homes. Journal of Research in Nursing, 14(1), 61-73. doi:
10.1177/1744987107086423
Landau, R., & Werner, S. (2012). Ethical aspects of using GPS for tracking people with dementia: recommendations for practice. InternationalPsychogeriatrics, (24), 358-366. doi: 10.1017/S1041610211001888
32
and professional care-givers towards the use of GPS for tracking patients with dementia: an exploratory study. British Journal of Social Work, 39, 670-692. doi: 10.1093/bjsw/bcp037
Lejman, E., Westerbotn, M., Pöder, U., & Wadensten, B. (2013). The ethics of coercive treatment of people with dementia. Nursing Ethics, (20), 248-62.
doi:10.1177/0969733012463721
Manthorpe, J., Iliffe, Samsi, S., Cole, L., Goodman, C., Drennan, V., & Warner, J. (2010). Dementia, dignity and quality of life: nursing practice and its dilemmas. International journal
of older people nursing, (5), 235-244. doi: 10.1111/j.1748-3743.2010.00231.x.
Marcusson, J. (2017). Demens – utredning i primärvård. Hämtad 16, maj, 2019 från https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=112
Moonga, J. & Likupe, G. (2016). A systematic literature review on nurses' and health care support workers' experiences of caring for people with dementia on orthopaedic wards.
Journal of Clinical Nursing, (25), 1789–1804. doi: 10.1111/jocn.13158
Nolan, M., Davies, S., Brown, J., Keady, J & Nolan, J. (2004). Beyond ‘person-centred’ care: a new vision for gerontological nursing. Journal of Clinical Nursing, (13), 45-53. doi:
10.1111/j.1365-2702.2004.00926.x
Numminen, O., Van der Arend, A. & Leino-Kilpi, H. (2009). Nurses´codes of ethics in practice and education: a rewiev of the literature. Scandinavian Journal of Caring Science, (23), 380-394. doi: 10.1111/j.1471-6712.2008.00608.x
Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P-O, Zingmark, K., & Edvardsson, D. (2016). To what extent is the work environment of staff related to person-centred care? A cross-sectional study of residential aged care. Journal of Clinical Nursing, (24), 1310–1319, doi:
10.1111/jocn.12734
Slatyer, S., Coventry, L., Twigg, D & Davis, S. (2016) Professional practice models for nursing: a review of the literature and synthesis of key components. Journal of Nursing
33
Management, 24, 139-150. doi: 10.1111/jonm.12309
Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demens- sjukdom: stöd
för styrning och ledning. Hämtad 2 februari 2019, från socialstyrelsen,
htts://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20739/2017-12-2.pdfS
Statens offentliga utredningar. (2016). Regler för skydd och rättssäkerhet för personer med
demenssjukdom. Hämtad 2 februari 2019 från
https://www.regeringen.se/49b6aa/contentassets/21d5592310564351aba1631ec728b185/regle r-fo"https://
r-skydd-och-rattssakerhet-for-personer-med-demenssjukdom-hela-dokumentet-sou-2006110
Svenskt demenscentrum. (2015). Nollvision – för en demensvård utan tvång och
begränsningar. [Broschy] Hämtad från
http://www.demenscentrum.se/globalassets/arbeta_med_demens_pdf/nollvision/handbok_noll vision_webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. [broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 1 februari 2019 från,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2016.pdf - och-rattssakerhet-for-personer-med-demenssjukdom-hela-dokumentet-sou-2006110
Söderman, M., & Pietilä Rosendahl, S. (2016). Caring for ethnic older people living with dementia – experiences of nursing staff. J Cross Cult Gerontol, (31), 311-326. doi: 10.1007/s10823-016-9293-1
Tucket, A. G. (2012). The experience of lying in dementia care: A qualitative study. Nursing
ethics, 19(1), 7-20. doi: 10.1177/0969733011412104
Turner, A., Eccles, F., Keady, J., Simpson, J., & Elvish, R. (2016). The use of the truth and deception in dementia care amongst general hospital staff. Aging & mental health, 21(8), 862-
34 869. doi: 10.1080/13607863.2016.1179261
White, E., & Montogomery, P. (2014). Electronic tracking for people with dementia: An exploratory study of the ethical issues experienced by carers in making decisions about usage.
Dementia, (13), 216-232. doi: 10.1177/1471301212460445
Wiklund Gustin, L., & Lindwall, L. (2012). Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
The World Medical Association. (2018). WMA Declaration of Helsinki – Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad 21 februari, 2019 från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/
Thulesius, H. (2016). Vård i livets sluskede och dödsfall - översikt. Hämtad 19 Maj 2019, från vårdhandboken, https://www.vardhandboken.se/vard-och-behandling/dodsfall-och-vard-i- livets-slutskede/vard-i-livets-slutskede-och-dodsfall/oversikt/
Östman, L., Näsman, Y., Eriksson, K., & Nyström, L. (2019). Ethos: The heart of ethics and health. Nursing ethics, 26, 26-36. doi: 10.1177/0969733017
1