I följande avsnitt kommer de slutsatser som går att dra utifrån rapportens resultat att presen-teras kortfattat. Slutsatsen kommer att baseras på studiens problemformuleringar. Som av-slutning kommer även förslag på vidare forskning att presenteras.
6.1 Slutsatser
Studien har två huvudproblemformuleringar som besvarats. Detta gjordes i enlighet med stu-diens syfte. Den första problemformuleringen berör den teoretiska referensramen och lyder:
• Hur kan inköpsfunktionen bidra till att öka hållbarheten i företaget och dess
omgiv-ning på kort och lång sikt?
Den övergripande slutsatsen som går att dra utifrån arbetet med den teoretiska referensramen är att inköpet med sin gränsöverskridande funktion besitter stora möjligheter att öka hållbar-heten både hos företaget och hos deras leverantörer både på kort och lång sikt. På kort sikt kan det exempelvis innebära att arbetsförhållanden hos leverantörer förbättras och att embal-lage utformas effektivare. På lång sikt kan det innebära att förbrukningen av uttömbara resur-ser reduceras till ett minimum genom bland annat återvinning och ersättning av material. På lång sikt kan det även leda till att de ekonomier där ens leverantörer verkar stärks vilket gyn-nar den ekonomiska hållbarheten.
Begreppet hållbar utveckling visade sig redan i bakgrunden till studien bestå av tre olika de-lar, ekonomiska, sociala och miljömässiga faktorer. Därför delades den första problemformu-leringen upp på dessa tre för att se hur inköpsfunktionen kan bidra till vardera del. Det visade sig att det finns strategier för hur inköpsfunktionen kan arbeta mot både miljöaspekter och socialt ansvarstagande. Däremot är det svårt att finna strategier för inköp mot ekonomisk hållbarhet som skiljer sig från vanligt inköpsarbete. Vad som däremot framgick tydligast un-der arbetet med de olika delarna är att de inte står för sig själva. Istället verkar de vara högst interrelaterade. Arbete med gröna inköpsstrategier och socialt ansvarstagande leder till nomiska förbättringar likväl och förhållandet gäller även åt det andra hållet, arbete mot eko-nomisk hållbarhet kan bidra till förbättringar för miljön och sociala faktorer. En slutsats är därför att en uppdelning inte tjänar något annat syfte än just att förtydliga hur det går att ar-beta mot de olika delarna. Det är bättre att arar-beta mot de olika delarna under ett samlat be-grepp, hållbart inköp.
Den andra problemfrågan i studien relaterade mer till den empiriska delen. Den löd:
• Hur arbetar svenska företag med hållbarhet i sitt inköpsarbete?
Den frågeställningen var av intresse då den teoretiska referensramen som främst baseras på studier av utländska företag ofta påvisar att företag är dåliga på att utnyttja de befintliga möj-ligheterna med hållbart inköp. Därför ville författarna undersöka hur svenska företag preste-rade jämfört med teorin. Utifrån analysen som baseras på ett litet urval av företag med olika förutsättningar går det att dra slutsatsen att de responderande företagen är förhållandevis bra på att ta tillvara på dessa möjligheter. Flera av de problem med lågt engagemang som lyfts fram i teorin är svårare att finna i empirin. Flertalet företag har istället kommit långt i arbetet med hållbart inköp rörande både arbetet med strategier och med leverantörer. Denna slutsats
bygger inte enbart på företagens egna uttalade engagemang utan även på att de visat på kän-nedom inom ämnet och exemplifierat hur de arbetar mot hållbart inköp.
En annan slutsats som går att dra utifrån de responderande svenska företagen i rapporten är att arbetet med hållbart inköp hänger samman med företagens olika förutsättningar. De företag som har kommit längst med arbetet är också de med förutsättningar som ökar behovet av hållbart inköp. De som inte kommit lika långt är de med förutsättningar som inte kräver lika ingående arbete, det är då de problem som teorin nämner framkommer tydligare. En förutsätt-ning som inte verkar vara lika betydelsefull som författarna förväntade sig är företagens stor-lek. Både små och stora företag i studien visade sig arbeta bra med hållbart inköp.
6.2 Vidare forskning
Det finns delar i rapporten som författarna hade velat utveckla mer ingående än vad som har varit möjligt i denna studie. Som redan diskuterats upplever författarna en brist i studien med hur omfattande empirin hade möjlighet att bli. För det första vore det av intresse att kunna inkludera fler företag per bransch och storlek för att även kunna göra jämförelser av det håll-bara inköpsarbetet dem emellan. Av intresse vore också att enbart fokusera på en bransch och göra en djupdykning där, exempelvis inom klädindustrin. För att utveckla studien vore det även lämpligt att intervjua flera olika personer med olika roller på företagen för att se hur uppgifterna stämmer överens. Det är tänkbart att det finns skillnader mellan exempelvis en inköpschefs syn på hållbart inköp och någons som arbetar främst med hållbarhet i företaget. Av intresse vore även om det gick att inkludera leverantörerna i empirin, för att få med båda sidorna av myntet. En brist i det empiriska materialet visade sig vara att inga företag hade ett större antal externa aktieägare eller investerare, det var därför inte möjligt att avgöra styrkan hos dessa intressenter. I en vidare studie borde företag med en sådan ägarstruktur inkluderas.
REFERENSER
AB Volvo. (2010). Volvo Group Sustainability Report 2010 . Gothenburg: Volvo Group.
Anand, S., & Sen, A. (2000). Human Development and Economic Sustainability. World development , 2029– 2049.
Andersson, R. (den 9 Februari 2012). Socialt ansvarstagande hos svenska företag - 09 feb. (Handelsbanken, Intervjuare) http://tv.handelsbanken.se/2012/02/09/socialt-ansvarstagande-hos-svenska-foretag/.
Arnell, K. (2011 December). Ansvarstagaren. Privata Affärer .
Arnold, J. T., Chapman, S., & Clive, L. M. (2011). Introduction to Material Management. NJ: Pearson . Baines, P., Fill, C., & Page, K. (2008). Marketing. Oxford: Oxford University Press.
Barrientos, S. (2000). Globalization and ethical trade: Assessing the implications for development. Hertford: University of Hertfordshire, Hertford, UK.
Bjornland, D., Persson, G., & Virum, H. (2003). Logistik för konkurrenskraft. Liber.
Borglund, T., De Geer, H., & Hallvarsson, M. (2009). Värdeskapande CSR - Hur företagtar socialt ansvar. Falun: Nordstedts akademiska förlag.
Boyd, E. D., Spekman, R. E., Kamauff, J. W., & Werhane, P. (2007). Corporate Social Responsibility in Global Supply Chains: A Procedural Justice Perspective. Long Range Planning .
Brown, d., Dillard, J., & Marshall, R. S. (2006). Tribble bottom line: A business metaphor for a social construct. Barcelona: Universitat autonoma de Barcelona .
Carrol, A. B. (1991). The Pyramid of Corporate Social Responsibiiity: Toward the Morai Management of Organizational Stakeholders. Business Horizons .
Carter, C. R., Kale, R., & Grimm, C. (2000). Enviromental purchasing and firm performance: an empirical
investigation. The Robert H. Smith School of Business, University of Maryland.
Carter, C., & Rogers, D. (2008). A framework for sustainable supply chain management, moving toward new theory. International Journal of Physical Distribution and Logistics Management.
Chung-Chiang, C. (2004). Incorporating green purchasing into the frame of ISO 14000. Journal of cleaner
production , 927-933.
Coffman, M., & Umemoto, K. (2009). The triple-bottom-line: framing of trade-offs. Springer Science.
CSR i praktiken. (2008). Smarta samtal om CSR. Hämtat från CSR i praktiken:
http://csripraktiken.se/2008/05/23/rundabordssamtal/ 2012.
Eriksson, L. T., & Widersheim-Paul, F. (2008). Rapportboken. Malmö: Liber AB.EU-lagstiftning. (2012). Hämtat från
http://europa.eu/legislation_summaries/employment-and_social_policy/employment_rights_and_work_organisation/n26034_sv.htm
Green, K., Morton, B., & New, S. (2010). Green purchasing and supply policies: do they improve companies' environmental performance? Supply chain managment.
Hasselgren, U. (den 9 Februari 2012). Socialt ansvarstagande hos svenska företag. (S. 12, Intervjuare)http://tv.handelsbanken.se/2012/02/09/socialt-ansvarstagande-hos-svenska-foretag/.
Ho, L., Dickingson, N., & Chan, G. (2010). Green procurement in the Asian public sector and the Hong Kong.
Natural resources forum 34 , ss. 24-38.
Klassen, R., & McLaughlin, C. (Vol.42 1996). The impact of environmental management on firm performance.
Management Science , ss. 199-214.
Koplin, J., Seuring, S., & Mesterharm, M. (2006). Incorporating sustainability into supply management in the automotive industry – the case of the Volkswagen AG. Journal of cleaner production .
Lee, H., Padmanabhan, V., & Whang, S. (1997). The Bullwhip Effect in Supply Chains. Sloan Management
review .
Leisinger, K. M. (2010). Responding to the Corporate Social Responsibility Challenges of the Pharmaceutical Industry. . (C. Smith, Intervjuare)
Linton, J., Klassen, R., & Jayaraman, V. (2007). Sustainable supply chains: An introduction. Journal of
Operations Management .
Lumsden, K. (2006). Logistikens Grunder. Lund, Sweden: Studentlitteratur.
Maignana, I., Hillebranda, B., & McAlister, D. (December 2002). Managing Socially-Responsible Buying: How to Integrate Non-economic Criteria into the Purchasing Process. European Management Journal , 641-648. Mattson, S.-A. (2003). Logistikens termer och begrepp. Stockholm: PLAN.
Mattsson, H. (den 8 Februari 2012). Effso Tools. Hämtat från http://tools.effso.se/processkategorier/styrning-organisation/ den 15 November 2011
Meehan, J., & Bryde, D. (2010). Sustainable procurement practice . Wiley Online Library .
Min, H., & Galle, W. (1997). Green Purchasing Strategies: Trends and implications. International Journal of
Purchasing and Materials .
Min, H., & Galle, W. P. (2001). Green purchasing practices of US firms. International Journal of operations &
production management , 1222-1238.
Murillo, D., & Lozano, J. M. (2006). SMEs and CSR: An Approach to CSR in their Own Words. Journal of
Business Ethics .
Murray, J. P., & Heide, J. B. (1998). Managing promotion program participation within manufacturer-retailer
relationships. American Marketing Association.
Nationalencyklopedin, S. (den 8 Februari 2012). www.ne.se. Hämtat från
http://www.ne.se.libraryproxy.his.se/csr
Pedersen, E. R., & Andersen, M. (2006). Safeguarding corporate social responsibility (CSR) in global supply chains: how codes of conduct are managed in buyer-supplier relationships. Journal of Public Affairs . Porter, M. E., & Kramer, M. R. (den 1 December 2006). Strategy and Society: The Link Between Competitive
Advantage and Corporate Social Responsibility. Harvard Business Review .
Porter, M. E., & van der Linde, C. (1995 September - October). Green and competitive: Ending the stalemate.
Harward Business Review .
Seuring, S., & Müller, M. (2008). From a literature review to a conceptual framework for sustainable supply chain management. Journal of Cleaner Production .
Slaper, T. F., & Hall, T. (2011). The Triple Bottom Line: What Is It and How Does It Work? Indiana Business
Review .
Effso tools. (u.d.). Hämtat från Effso Tools- allt du behöver veta om inköp: tools.effso.se-/artiklar/inkopare den 10 Februari 2012
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
United Nations Global Compact . (den 9 Februari 2012). UN Global Compact. Hämtat från http://www.unglobalcompact.org/
Walker, H., & Preuss, L. (2008). Fostering sustainability through sourcing from small businesses: public sector perspectives. Journal of cleaner production , 1600-1609.
Walker, H., Gough, S., Bakker, E., Knight, L., & McBain, D. (2009). Greening Operations Management : An Online Sustainable Procurement Course for Practitioners. Journal of Management Education .
WCED, U. N. (1987). Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common
Future.
Yin, R. K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. Malmö: Liber.
Zachariassen, F., & Stentoft, A. J. (2010). Doctoral dissertations in logistics and supply chain management.
International Journal of Physical Distribution & Logistics Management , 343-344.
Zsidisin, G. A. (2000). Environmental purchasing: a framework for theory development. European joural of
purchasing and supply management .
Zsidisin, G. A., & Hendrick, T. E. (Volume: 98 1998). Purchasing’s involvement in environmental issues: a multi-country perspective. Industrial Management & Data Systems , ss. 313-320.