Vår studie visar att eleverna, utifrån sina utsagor, efterfrågar samma saker som styrdokumenten poängterar att lärarna ska tydliggöra för dem, d.v.s. att läraren regelbundet både tydliggör målen, vad som krävs för att nå dem, samt belyser styrkor och förbättringsmöjligheter. Vi vill därför framhäva vikten av att inkludera eleverna i den formativa återkopplingens samtliga tre delar. Dessutom behöver den vara tydlig och utmanande utifrån varje individs enskilda behov och förutsättningar. Om någon del missas finns det risk att läraren tappar eleven på vägen, vilket kan bidra till att lärandetillfällen går förlorade.
I vår studie har vi sett att bedömningsmatriser kan vara fördelaktigt att arbeta med inom formativ återkoppling, eftersom det möjliggör utvecklandet av en metalingvistisk medvetenhet som bidrar till att eleverna kan uppleva återkopplingen som med konkret, tydlig och hanterbar. Därför ser vi ett behov av att närmare undersöka hur användandet av bedömningsmatriser påverkar utvecklandet av ett gemensamt metaspråk. Därtill har vi också sett att det kan skilja sig mellan elever som går i samma klass. Vi anser att det skulle vara intressant att göra en studie som tydligare inriktar sig på att jämföra formativ återkoppling mellan elever i samma klass. Vad finns det för anledningar till att erfarenheterna och uppfattningarna kan skilja sig? För sådana undersökningar anser vi det lämpligt att göra en metodtriangulering bestående av intervjuer med både lärare och elever samt observationer.
Referenser
Alvesson, Mats (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. 1. uppl.
Malmö: Liber.
Ask, Sofia (2005). Tillgång till framgång: Lärare och studenter om stadieövergången till högre utbildning /. Lic.Diss. Växjö: Växjö universitet.
Bergman, Lotta (2007). Gymnasieskolans svenskämnen: en studie av svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser. Diss. Lund: Lunds universitet, 2007.
Bergman-Claeson, Görel (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. Tre lärare - tre världar: lärarkommentarer till elevtexter i tre
gymnasieklasser. Uppsala: Uppsala universitet.
Tillgänglig på Internet: http://www.nordiska.uu.se/personal/gorelbergman/ (2017-11-10).
Dalen, Monica (2015). Intervju som metod. 2. [utök]. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Dysthe, Olga (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I: Dysthe, Olga (red.). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. 31–74.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gamlem, Siv M. & Smith, Kari (2013). Students perceptions of classroom feedback. I:
Assessment in Education: Principles, Policy and Practice 20(2): 150–169.
Hattie, John & Timperley Helen (2007). The power of feedback. I: Review of Educational Research 77(1): 81–112.
Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur.
Korp, Helena (2006). Lika chanser i gymnasiet?: en studie om betyg, nationella prov och social reproduktion. Diss. Lund: Lunds universitet.
Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning - vad, hur och varför: kunskapsöversikt.
Stockholm: Skolverket.
Kroksmark, Thomas (1997). Fenomenografisk didaktik - en didaktisk möjlighet.
I: Didaktisk Tidskrift 17(2–3).
Kronholm-Cederberg, Annette (2009). Skolans responskultur som skriftpraktik:
gymnasisters berättelser om lärarens skriftliga respons på uppsatsen. Diss. Vasa:
Åbo Akademi.
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund:
Studentlitteratur.
Marton, Ference (1981). Phenomenography - Describing Conceptions of the World Around Us. I: Instructional Science 1981 (10): 177–200.
Myhill, Debra & Jones, Susan (2007). More Than Just Error Correction: Students’
Perspective on Their Revision Process During Writing. I: Written Communication.
24(4): 323–343.
Norrby, Catrin (2014). Samtalsanalys: så gör vi när vi pratar med varandra. 3. [rev.]
uppl. Lund: Studentlitteratur.
Parmenius Swärd, Suzanne (2008). Skrivande som handling och möte: gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet. Diss. Lund: Lunds universitet.
Samuelsson, Marcus (2008). Störande elever korrigerande lärare: om regler, förväntningar och lärares åtgärder mot störande flickor och pojkar i klassrummet.
Diss. Linköping: Linköpings universitet.
Shepard, L., Hammerness K., Darlin-Hammond, L., Rust, F., Baratz Snowden, J., Gordon, E., Gutierrez, C., Pacheco, A. (2005). Assessment. I: Darling-Hammond, Linda & Bransford, John (red.). Preparing teachers for a changing world: what
teachers should learn and be able to do. San Francisco, Calif.: Jossey-Bass. 275–
326.
Shute, Valerie (2008). Focus on Formative Feedback. I: Review of Educational Research. 78(1), 153–189.
Skolverket (2011a). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011b). Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och
möjligheter. Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2660 (Hämtad 2017-11-15).
Skolverket (2012). Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Stockholm:
Skolverket.
Starrin, Bengt (1994). Om distinktionen kvalitativ – kvantitativ i social forskning Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (red.). Kvalitativ metod och vetenskapsteori.
Lund: Studentlitteratur. 11–39.
Straub, Richard (2000). The student, the text and the classroom context: A case study of teacher response. I: Assessing Writing. 2000(7): 23–55.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Thomson, Ted (1997). Do we need to train teachers how to administer praise? self-worth theory says we do. I: Learning and Instruction. 7(1): 49–63.
Trost, Jan (2010). Kvalitativa intervjuer. 4. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, Lev Semenovič (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
Watt Boolsen, Merete (2007). Kvalitativa analyser: forskningsprocess, människa, samhälle. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Wyszynska Johansson, Martina & Henning Loeb, Ingrid (2015). Yrkeselevers erfarenheter om bedömning och återkoppling - kritiska röster från barn- och fritidsprogrammet. I: Forskning och undervisning om lärande. 2015(14) 6–23.
Bilagor
Bilaga A Informations- och samtyckesbrev Hej!
Vi heter Frida Eriksson och Julia Gustafsson och vi är två studenter som läser till ämneslärare i svenska på Linnéuniversitetet i Kalmar. Vi har för en tid sedan påbörjat vårt självständiga arbete och med vår studie ämnar vi undersöka vad elever har för uppfattning om formativ bedömning, det vill säga, bedömning för lärande eller framåtsyftande återkoppling. För att kunna genomföra vår undersökning är intervjuer med elever viktiga, och därför önskar vi få intervjua dig om dina erfarenheter, upplevelser och uppfattningar om formativ bedömning. Ditt medverkande är värdefullt för vår studie. Intervjun beräknas ta ungefär 30 minuter.
Vid intervjun kommer Vetenskapsrådets forskningsetiska principer följas. Intervjun är frivillig och din medverkan kan när som helst avbrytas om så önskas. Materialet kommer att behandlas konfidentiellt, vilket innebär att ditt namn och namnet på den skola du studerar på kommer att ges andra namn. Resultatet kommer endast användas för forskningsändamål och uppsatsen kommer slutligen att publiceras på DiVa som är ett digitalt arkiv för studentuppsatser. Har du frågor vänligen hör av dig till någon av oss genom mailadresserna nedan. Tid och plats för intervjun bestäms i samråd med dig Med vänliga hälsningar
Frida Eriksson fe222dm@student.lnu.se Julia Gustafsson jg222kg@student.lnu.se
Jag godkänner att bli intervjuad för studien Jag har tagit del av ovanstående information
och godkänner att mitt barn intervjuas
……….. ……….
Underskrift elev Underskrift
vårdnadshavare
……….. ………...
Ort och datum Ort och datum
Bilaga B Intervjuguide Beskrivning av erfarenheter
1. Berätta lite kort om dig själv, vad heter du och vilket program läser du?