Slutsats och vidare forskning

Slutsatsen utifrån genomförd studie är att elever använder en rad olika resurser för kommunikation under problemlösning. Främst används det för en sorts kontroll, för att visa hur man tänker, tydliggöra, och för att komma fram till sitt svar. Vidare har studien presenterat en rad resurser för kommunikation och kan användas för att tydliggöra vilka uttrycksformer som Skolverket (2011a, 2011b) hänvisar till i sina texter. Det är samtidigt ett sätt att visa vad som sker inom eleven och för eleven ett sätt att förtydliga. Mycket av det som resultatet visar överensstämmer med forskningen i denna studies bakgrund. Elever kommunicerar och använder resurser för kommunikation under problemlösning och de används för att utveckla ett matematisk tänkande vilket möjliggör för lärare att se hur elever tänker och kommer fram till en lösning.

Med resultatet av denna studie har frågan om ungas användande av resurser för kommunikation vid matematisk problemlösning belysts. Matematisk problemlösning är ständigt aktuellt och intressant ämne och beskrivs på flera ställen i styrdokumenten. Därför vore det intressant att undersöka hur elever kommunicerar i sin klassrumsmiljö. Hur ser kommunikationen ut när elever är i sin ordinarie miljö där de känner sina klasskamrater och där läraren är någon de är förtrogna med? Samtidigt vore det också intressant att se hur en lärare använder resurser för kommunikation under arbete med matematiska problem. En annat intressant område är hur elever interagerar med varandra. Det vore således intressant att undersöka hur elever kommunicerar med varandra under arbete med matematisk problemlösning. Dels i gruppaktiviteter men även under pararbete. Blir det någon skillnad i en sådan studie jämfört med vad som framkom i intervju med en okänd person vilket författaren av denna studie är.

28

Referenslista

Ahlberg, A. (1995). Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur.

Doverborg , E. och Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för

barnintervjuer (3:e uppl.). (N. Ericsson, Red.) Stockholm: Liber AB.

Dewey, J. (1933). How we think. Boston: Houghton Mifflin Company.

Eriksson Barajas, K., Forsberg, C. och Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier -

vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur och Kultur.

Falkevall, B. (2017). Intervjuer - ett aktivt lyssnande. Fronter, Högskolan Dalarna. Hämtat den 31 januari 2017.

Kilpatrick, J., Swafford, J. och Findell, B. (Red.) (2001). Adding it up – Helping children learn

mathematics. Washington: National Academy Press.

Kvale, S. och Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (S.E. Thorhell, övers.) Lund: Studentlitteratur AB.

Larsson, M. (2015). Orchestrating mathematical whole-class discussions in the problem-solving

classrom. Theorizing challenges and support teachers. Mälardalens Universitet:

Avdelningen för utbildning, kultur och kommunikation.

Löhman, M. (2017). Problem och problemlösning i matematik. En litteraturstudie om

definitioner av matematiska problem och matematisk problemlösning. Högskolan

Dalarna.

Mavers, D. (2009). Student text-making as semiotic work. Journal of Early Childhood Literacy,

9(2), 141-266. doi:10.1177/1468798409105584.

Nationalencyklopedin. (2017). Kommunikation. www.ne.se. Tillgänglig 10 mars 2017. Nyberg, R. (2000). Skriv vetenskapliga uppsatser och avhandlingar (4:e uppl.). Lund:

Studentlitteratur.

OECD. (2013). PISA 2012. Mathematics framework. i OECD, PISA 2012. Assesment and

Analytical Framework: Mathematics, Reading, Science, Problem Solving and Financial Literacy (ss. 119-136). OECD Publishing.

Pólya, G. (1945). How to solve it. Princeton: University press.

Sandström, A. (2017). Vad är läromedel? I Skolverket, Tema läromedel. www.skolverket.se. Tillgänglig 6 mars 2017.

Saundry , C., och Nicol, C. (2006). Drawing as problem-solving: Young children's mathematical reasoning through pictures. i J. Novotná, M. Krátká, N. och N. Stelhlíková (Red.),

Proceedings 30th Conference of the International Group for the Psychology of Mathematics Education (ss. 57-63). Prag: PME.

Schoenfeld, A. (1985). Students' Beliefs About Mathematics and Their Effects on Mathematical

29

Schoenfeld, A. (1992). Learning to think mathematically: Problem Solving, metacognition, and sense-making in mathematics. I E. Grouws, (Red.), Handbook for Research on

Mathematics Teaching and Learning (ss. 334-370). New York: McMillan.

Selander, S. och Kress, G. (2010). Design för lärande - ett multimodalt perspektiv. Finland: Norstedts.

Skolverket. (2011a). Förskoleklassen - Kommentarmaterial till tredje kapitlet. Stockholm: Wolters Kluwer.

Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.

Smith, S. P. Representation in School Mathematics: Children's Representations of Problems. i A

Research Companion to Principles and Standards for School Mathematics (ss. 263-274).

Stylianou, D. A. (2011). An examination of middle school students' representastion practices in mathematical problem solving through the lens of expert work: towards an organization scheme. Educ Stud Math, 76, 265-280. doi:10.1007/s10649-010-9273-2

Taflin, E. (2007). Matematikproblem i skolan - för att skapa tillfällen till lärande. Umeå Universitet: Avdelningen för matematik och matematisk statistik.

Teledahl, A. (2016). Knowledge and writing in school mathematics a communicational

approach. Örebro Studies in Education 53: Örebro University.

Vetenskapsrådet. (2011). God Forskningssed. Vetenskaprådets rapportserie 1:2011. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wikipedia. (2017). VFU. www.wikipedia.se. Tillgänglig 27 januari 2017.

Wedin, Å. (2016). Transkribering. Fronter, Högskolan Dalarna. Hämtad den 1 februari 2017.

30

Bilagor

Bilaga 1

Informantbrev

Hej!

Jag heter Michaela Löhman och är lärarstudent vid Högskolan Dalarna. Under kommande veckor kommer jag samla in material till mitt examensarbete som kommer att bestå av en intervjustudie. Jag kommer intervjua elever i årskurs 2 och förskoleklass om deras uppfattning och inställning till arbete med matematisk problemlösning. Det här är en fortsättning på mitt första examensarbete där jag undersökte hur undervisning genom problemlösning beskrivs i forskning.

Du tillfrågas härmed om ____________________________ (elev) deltagande i denna undersökning. Insamlingen av materialet kommer att ske genom intervjuer som spelas in. Min förhoppning är att intervjuerna kommer att ta cirka 30 minuter. Intervjufrågorna kommer elevens lärare att få ta del av innan intervjutillfället. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna. Det är viktigt att varken de elever som deltar i undersökningen, skolan eller lärarna kommer att kunna identifieras i uppsatsen. Inte heller i vilken kommun undersökningen är gjord kommer att beskrivas. Att delta i undersökningen är helt frivilligt och eleven kan när som helst avbryta sitt deltagande utan närmare motivering. Uppsatsen som undersökningen presenteras i kommer att finnas tillgänglig på skolan för intresserade att ta del av. Efter avslutat arbete kommer allt material som jag samlat förstöras.

Jag är väldigt tacksam för att ni vill bidra till mitt arbete med detta examensarbete. Har ni några frågor hör gärna av dig till mig eller min handledare.

Med vänliga hälsningar, Michaela Löhman

Student Handledare

Michaela Löhman Anna Teledahl

h13miclo@du.se ate@du.se

31

Bilaga 2

Intervjuguide

Introducera mig.

Berätta om vem jag är och vad vi gör och varför.

Om du inte förstår får du fråga vad jag menar, det är viktigt och det finns inga rätt eller fel här. Hur tycker du det är i skolan?

Vad är roligt och mindre roligt? Något speciellt ämne?

Har du något favoritdjur? [introducera fråga 1]

Hur tänker du nu? Hur menar du? Hur vet du det? Varför gör du så? Berätta mer! När…

[introducera fråga 2]

Hur tänker du nu? Hur menar du? Hur vet du det? Varför gör du så? Berätta mer! När…

[introducera fråga 3]

Vad var svårt med de här uppgifterna du nu gjort? Hur upplevde du uppgifterna med djuren? Matematik, vad innebär det för dig?

Om du får en uppgift, som nu, hur känns det när talet kan ha flera svar? Är det skillnad på uppgifter som har ett svar men andra som har flera svar?