Syftet med denna studie var att undersöka på vilket sätt några lärare upplever att de får stöd i att identifiera elever i matematiksvårigheter med hjälp av Skolverkets nationella
bedömningsstöd och hur de sedan använder resultatet från bedömningsstödet för att planera den fortsatta undervisningen.
Det vi kom fram till var att de intervjuade lärarna tycker att bedömningsstödet från
Skolverket är ett bra verktyg för identifiering av matematiksvårigheter inom taluppfattning. Intervjupersonerna hade varierande lång yrkeserfarenhet vilket gjorde att de hade olika förförståelse för elevens svårigheter. Därmed blev bedömningsstödets hjälp till identifiering av elever i matematiksvårigheter olika. Studien visar att lärarna använder resultatet av bedömningsstödet i den fortsatta undervisningen för elever i matematiksvårigheter men på många olika sätt beroende på elevens svårigheter men framförallt efter resurser. Det som också kom fram var att genomförandet av bedömningsstödet såg väldigt olika ut på skolorna. Främst gällde det den muntliga delen som tog tid att genomföra och därför var den
organisatoriska frågan en stor faktor som de flesta lärare ansåg var avgörande för att bedömningsstödet skulle kunna genomföras samt följas upp på ett meningsfullt sätt. Vår analys visar att lärarna erfar bedömningsstödet ur ett kategoriskt perspektiv då det är ett test
relationellt perspektiv då de i den fortsatta undervisningen försöker undanröja de hinder för elever som är i matematiksvårigheter. Vi anser att vi i denna studie har bidragit med att förklara hur bedömningsstödet i taluppfattning är till hjälp för att hitta elever i behov av stöd i matematik i tidigt skede samt att det är en hjälp för lärarna i fortsatt undervisning i
taluppfattning. Vi anser därför att vi har uppfyllt syftet med studien och besvarat frågeställningarna.
PISA-mätningarna har under många år visat dåliga resultat i matematik men i den senaste mätningen har resultatet förbättrats. En av insatserna som kan ha påverkat denna förbättring är Skolverkets insats med det nationella matematiklyftet för lärarna. Vi undrar därför om detta bedömningsstöd kan på lång sikt ge ännu bättre matematikkunskaperna bland svenska elever då insatserna för att minska svårigheter kan sättas in mycket tidigare. I vår studie har vi kommit fram till att bedömningsstödet är ett bra verktyg för att identifiera
matematiksvårigheter. Det ser dock väldigt olika ut hur skolorna hanterar resultat och
eventuella åtgärder vilket kan påverka elevernas matematikutveckling. Hur kan uppföljningen av resultaten på ett organisatoriskt plan bidra till att elever i matematiksvårigheter får mera stöd i sin matematikutveckling? Vi ser detta som ett intressant område för fortsatt forskning.
Referenser
Adler, B. (2001). Vad är dyskalkyli? Höllviken: NU-Förlaget.
Andrews, P., & Sayers, J. (2015). Identifying opportunities for grade one children to acquire foundational number sense: Developing a framework for cross cultural classroom analyses. Early childhood education journal, 43(3), 257-267. doi: 10.1007/s10643-014-0653-6 Ahlberg, A (2013) Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik–att bygga broar. Stockholm: Liber
Bergqvist, E. Bergqvist, T., Boesen, J., Helenius, O., Lithner, J., Palm, T., & Palmberg, B. (2010). Matematik -utbildningens mål och undervisningens ändamålsenlighet. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Bentley, P-O., & Bentley, C. (2011). Det beror på hur man räknar!: matematikdidaktik för grundlärare. Stockholm: Liber.
Bentley, P-O., & Bentley, C. (2016). Milstolpar och fallgropar i matematikinlärningen - Matematikdidaktisk teori om misstag, orsaker och åtgärder. Stockholm: Liber.
Boaler, J. (2011). Elefanten i klassrummet - att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Stockholm: Liber.
Butterworth, B., & Yeo, D. (2010). Dyskalkyli: att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Creswell, J. (2013). Qualitative inquiry and research design: Choosing among five approaches. Thousand Oaks: SAGE Publications.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. Andra upplagan. Malmö: Gleerup.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dowker, A. (2005). Individual differences in arithmetic: Implications for psychology,
neuroscience and education. Hove: Psychology Press. doi: 10.1177/00222194050380040801 Engström, A. (2015). Specialpedagogiska frågeställningar i matematik: en introduktion. (Forskningsrapport 2015:40). Karlstad: Karlstads universitet.
Faulkner, V.N., (2009). The components of number sense. An instructional model for teachers. Teaching exceptional children, 41(5), 24-30. doi:10.1177/004005990904100503 Fejes, A., & Thornberg, R. (2017). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Geary, D. C. (2013). Early foundations for mathematics learning and their relations to learning disabilities. Current directions in physchological science, 22(1), 23-27. doi:10.1177/0963721412469398
Gersten, R., Jordan, N. C., & Flojo, J. R. (2005). Early identification and interventions for students with mathematics difficulties. Journal of learning difficulties, 38(4), 293-304. doi:10.1177/00222194050380040301
Griffin, S. (2004). Building number sense with number worlds: A mathematics program for young children. Early Childhood Research Quarterly, 19(1), 173-180.
Hattie, J., Fischer, D., & Frey, N. (2017.) Framgångsrik undervisning i matematik : en praktisk handbok. Stockholm: Natur & kultur.
Jordan, N. C., Kaplan, D., Locuniak, M. N., & Ramineni, C. (2007). Predicting first-grade math achievement from developmental number sense trajectories. Learning Disabilities Research & Practice, 22(1), 36-46. doi: 10.1111/j.1540-5826.2007.00229.x
Kilborn, W. (1989). Didaktisk ämnesteori i matematik. Del 1. Grundläggande matematik. Stockholm: Utbildningsförlaget.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2017). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Liljekvist, Y. (2014). Lärande i matematik. Om resonemang och matematikuppgifters egenskaper. (Doktorsavhandling, 2014:16). Karlstad: Karlstad Universitet.
Lindahl, A. (2015). Matematiksvårigheter. Falköping: Lärcenter Tillgänglig på internet: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-
matematik/Vuxenutbildning/470_vuxendidaktiskaperspektivpamatematiklarande/6_matemati ksvarigheter/material/flikmeny/tabA/Artiklar/Vx_06A_01_matematiksvarigheter%20X.docx [Hämtad 2019-02-21]
Lindström, L., Lindberg, V., & Pettersson, A. (Red). (2013). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (3:e uppl.). Stockholm: Liber.
Ljungblad, A-L. (1999). Att räkna med barn- med specifika matematiksvårigheter. Varberg: Argument Förlag AB.
Ljungblad, A-L. (2001). Matematisk medvetenhet. Varberg: Argument Förlag.
Ljungblad, A-L. (2016). Matematikens grunder – kvalitativ kartläggning. Stockholm: Askunge.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2006). Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första skolåren - hur hänger de ihop? Stockholm: Natur & Kultur.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli- finns det? Aktuell forskning om svårigheter att förstå och använda tal. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Lunde, O. (2011). När siffrorna skapar kaos- matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Lyon, G. R., Fletcher, J. M., Shaywitz, S.E., Shaywitz, B. A., Torgersen, J. K., Wood, F, B., Schulte, A., & Olson, R. (2003). Rethinking learning disabilities. In Finn, C. E., Andrews, A. J., & Hokanson C. R. (Eds.) Rethinking special education for a new century (pp. 259-288). Washington, DC: Thomas B. Fordham foundation and the progressive policy institute. Löwing, M., & Kilborn, W. (2002). Baskunskaper i matematik. Lund: Studentlitteratur. Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman -Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, M. (2017). Grundläggande aritmetik. Matematikdidaktik för lärare. Lund: Studentlitteratur.
Magne, O. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur. Malmer, G. (1999). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur.
Mazzocco, M. M. M., & Thompson, R. E. (2005). Kindergartens predictors of math learning disability. Learning disabilities research & practice, 20(3), 142-155.
Mazzocco, M.M.M. (2007). Issues in defining mathematical learning disabilities and difficulties. In D.B. Berch & M.M.M. Mazzocco (Eds.), Why is math so hard for some children: The nature and origins of mathematical learning difficulties and disabilities. (pp. 29-47). Baltimore, MD: Brookes publishers.
McIntosh, A. (2010). Förstå och använd tal- en handbok. Göteborg: NCM, Göteborgs universitet.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Opheim L.G. (2018). Man-maid difficulties in mathemathics. I A.B. Fuglestad (Ed.), Special needs education in mathematics. New trends, problems and possibilities. (pp. 75-85, 2 uppl). Kristiansand: Portal förlag.
Ryve, A., Hemmi, K., & Kornhall, P. (2016). Skola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur.
Sayers, J., & de Ron, A. (2015). Subitisering. Nämnaren, 15 (1). SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då?: En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. (Doktorsavhandling, Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap, 2006:7). Umeå: Umeå universitet.
Skolverket. (2011). Kursplan i matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr 11. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Allmänna råd med kommentarer- Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2016). PISA 2015: 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik: Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2018). Bedömning för lärande i matematik. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018a). Kartläggning i förskoleklass. Stockholm: Skolverket.
Specialpedagogiska myndigheten. (2018). Matematiksvårigheter. Hämtad 2018-11-12, från: https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/matematiksvarigheter
Sterner, G. (2015). Tal, resonemang och representationer – en interventionsstudie i matematik i förskoleklass. GUPEA- Göteborgs Universitet.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie.
Wadlington, E., & Wadlington, P.L. (2008). Helping students with mathematical disabilities to succeed, preventing schoolfailure. Alternative education for children and youth, 53(1), 2-7. Wernberg, A. (2009). Lärandets objekt. Vad elever förväntas lära sig, vad görs möjligt för dem att lära och vad de faktiskt lär sig under lektionerna. (Doktorsavhandling, 20:2009). Umeå: Umeå Universitet.
Wettergren. S. (2013). SAM-tal om bedömning och matematikkunnighet. En studie av lärares tankestilar. Licentiatuppsats. Stockholm: Stockholms universitet.
William, D., & Leahy, S. (2015). Handbok i formativ bedömning: strategier och praktiska tekniker. Stockholm: Natur & Kultur.
Bilaga 1
Missivbrev
Förfrågan angående deltagande i vår studie
Hej!
Vi är två studenter på Mälardalens högskola i Västerås som läser till speciallärare i
matematik. Vi läser vår sista termin och skriver vårt examensarbete på avancerad nivå som är en del av vår utbildning.
Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt ni lärare anser att bedömningsstödet i matematik är en hjälp för er att upptäcka elever i matematiksvårigheter samt om det är ett stöd för fortsatt undervisning av elever som inte har uppnått tillräcklig kunskapsutveckling inom området taluppfattning.
Vi har fördjupat oss i forskning och litteratur kring det aktuella ämnet, men har också i avsikt att ta hjälp av verksamma grundskolelärare genom intervjuer. Därmed vill vi intervjua dig, som har kunskap, utbildning och erfarenheter med bedömningsstödet som är värdefulla för oss och vårt arbete. Intervjun kommer att pågå mellan 20-30 minuter och vi hoppas att du har möjlighet att delta i en ostörd miljö, på en tid och plats som du bestämmer. Din medverkan är avidentifierad, det betyder att du är anonym och att inga personuppgifter, namn på skola eller kommun kommer att skrivas. Det inspelade materialet kommer under arbetets gång att förvaras på ett säkert sätt och omedelbart efter arbetets avslutande raderas. Deltagandet är frivilligt och om du så skulle vilja kan du avbryta intervjun när som helst och därmed ditt deltagande utan närmare motivering. Du som medverkat har möjlighet att ta del av vårt arbete.
Vi hoppas att du vill deltaga i vår studie och ser fram emot ditt deltagande. Vill du delta är vi tacksamma om du så snart det är möjligt mejlar Karin eller Anna så att vi kan bestämma när intervjun kan äga rum.
Om du har några frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare för mer information.
Hoppas att vi ses!
Med vänliga hälsningar
Anna Noréen ann16029@student.mdh.se Karin Ros kpn16013@student.mdh.se
Handledare:
Bilaga 2
Intervjuguide
1. Viktiga förberedelser
● kolla inspelningsutrustning 2 st ● ordna en plats att vara på
Vid intervjun
1. Inled med att presentera oss och berätta studiens syfte och planerad tid för intervju. 2. Informera om etiska aspekter:
- De kan när som helst avbryta sitt deltagande - Info om deras anonymitetsskydd
- Informerar om hur dokumentationen går till
3. Introducera vad som kommer att ske: - ni kommer att få tala fritt - Jag kommer att säga så lite som möjligt
- Det är vad ni har att säga som är viktigt, vi är inga experter Frågor:
1. Berätta om din yrkesväg
* Vilken lärarutbildning har du? Hur länge har du arbetat som lärare? * Hur många år har du jobbat med elever i år 1?
2. Vad innebär taluppfattning för dig?
* På vilket sätt uppfattar du att taluppfattningen har betydelse för fortsatt matematiklärande? 3. Kan du berätta om hur du gick tillväga rent praktiskt och hur du upplevde att det var att genomföra bedömningsstödet?
* När under terminen genomförde du bedömningsstödet? * Varför valde du att genomföra det just vid den tidpunkten?
* Fanns det något positivt eller negativt med att genomföra bedömningsstödet? 4. Upplever du att du har fått en tydligare bild av elevernas taluppfattning efter att ha genomfört bedömningsstödet? Hur och på vilket sätt?
* Hur gjorde du innan för att upptäcka eventuella brister i taluppfattningen hos eleven? 5. Påverkade resultatet undervisningen för elever i matematiksvårigheter? Hur och på vilket sätt?
* Har du fått hjälp sammanställningsblanketterna? Hur?
* Har du använt undervisningstipsen i bedömningsstödet? Hur i så fall? (Om du inte har använt dem- varför inte?)
6. Anser du att bedömningsstödet är ett bra hjälpmedel att identifiera elever i matematiksvårigheter? I så fall på vilket sätt?
7. Vilka förklaringar anser du kan finnas till att eleven hamnar i matematiksvårigheter? 8. Är det något du vill lägga till eller förtydliga?