Slutsats och vidare forskning

Den samlade synen på subjektivitet indikerar en liknande uppfattning mellan de båda medverkande grupperna. Inte bara att subjektivitet i bedömningssituationer är svårt att förbygga utan även att det behöver synliggöras och diskuteras, gärna genom sambedömning och avidentifiering av elevers texter. Detta sätt att arbeta, att låta ämneslärarstudenter praktiskt öva på bedömning av elevtexter, sambedömning samt delta i diskussioner som problematiserar möjliga situationer inom området betyg och bedömning visar på att lärarutbildare utbildar sina studenter inte bara i enlighet med vissa kursplaner utan även såsom studenterna önskar. Lärarutbildarna visar på olika arbetssätt mellan de olika lärosätena men svaren från intervjuerna pekar ändå på ett gemensamt mål och syfte för kurserna och ämneslärarutbildningen som helhet. Ett gemensamt mål för examinerade ämneslärarstudenter stämmer väl överens med regeringens riktlinjer och uttryck som går att återfinna i både utbildningsplaner och kursplaner oberoende av lärosäte. Gällande förbättringsområden inom ämneslärarutbildningen visar studenternas svar på en önskan om mer praktiknära utformning av kursträffarna, en närmare koppling mellan

teori och praktik, samt en levande diskussion som synliggör problematiserande situationer som berör bland annat subjektiviteten i bedömningssituationer. Dessa pekar även lärarutbildarnas svar på, att de önskningar som studenternas svar indikerar, är något som lärarutbildarna strävar efter att uppnå med de begränsningar i ramfaktorer som ändock påverkar upplägget av varje individuell kurs, oberoende av lärosäte.

Denna studie kan, som tidigare nämnts, inte generalisera för högskolor i Sverige överlag men kan, inom studiens begränsade omfång dra slutsatser baserat på analyserat resultat. Med detta sagt så kan delar av studenternas svar tyda på en välvilja mot mer praktisk övning för att koppla samman teori och praktik vore önskvärt för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer. Detta i relation till lärarutbildarnas möjliga mål, baserat på deras svar, att ämneslärarutbildningen inte bara bör följa de aktuella styrdokumenten för möjlig förbättring, utan även att se en praktiknära forskning bedrivas där rättssäker och likvärdig bedömning behandlas genom diskussion, texter och aktuell litteratur. Detta indikerar att lärarutbildarnas svar visar på en medvetenhet om regeringens riktlinjer och granskningar, i deras planering, utformning och utförande av sin undervisning men det är inte nödvändigtvis vad lärarutbildare fokuserar på under daglig basis av sin undervisning.

Jag se fördelar med att titta närmar på dessa skillnader i åsikter mellan lärarutbildare och ämneslärarstudenter men även likheter, såsom vikten av sambedömning. Det vore även intressant att se vilka övriga faktorer som kan påverka subjektiviteten i bedömningssituationer för ämneslärare samt om en möjlig omformulering av kunskapskraven och Lgy11 (Skolverket, 2010), tillsammans med en genomgång av aktuella styrdokument för högskolan, skulle hjälpa till att eliminera oklarheter och stärka framtida rättssäkerhet.

Referenser

Borgström, E., & Ledin, P. (2014). Bedömarvariation: Balansen mellan teknisk och hermeneutisk rationalitet vid bedömning av skrivprov. Språk & stil, (24), 133-165.

De Grez, L., Valcke, M., & Roozen, I. (2012). How effective are self-and peer assessment of oral presentation skills compared with teachers’ assessments?. Active Learning in Higher Education, 13(2), 129-142.

Denscombe, M. (2017). Forskningshandboken. För småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB, Lund.

Dufor, R., Marzano, M. R. (2017). Leda lärande i team. Hur skolchefer, skolledare och lärare kan förbättra elevers resultat. Studentlitteratur AB, Lund.

Gerevall, P. (2017). Att bedöma lärarkvalitet. Skicklighet, lämplighet och kompetens. Natur och Kultur, Stockholm.

Gillham, B., & Gromark, E. J. (2008). Forskningsintervjun:

tekniker och genomförande. Studentlitteratur.

Gustafsson, Jan-Eric & Erickson, Gudrun, 2013: To trust or not to trust? Teacher marking versus external marking of national tests. I: Educational Assessment, Evaluation and Accountability. 25:1. S. 69–87.

Göteborgs universitet. (2019). VFU i ämneslärarprogrammet. Sidansvarig: Kristina Lindahl.

Huang, J., & Foote, C. J. (2010). Grading between the lines: What really impacts professors’ holistic evaluation of ESL graduate student writing?. Language Assessment Quarterly,7(3), 219-233.

Hult, A., Olofsson, A. (Red.). (2017). Utvärdering och bedömning i skolan, för vem och varför? Natur och Kultur Stockholm.

Kayapinar, U. (2014). Measuring Essay Assessment: Intra-Rater and Inter-Rater Reliability. Eurasian Journal of Educational Research, 57, 113-135.

Linné, A. (2010). Lärarutbildning i historisk belysning. Bromma: TAM-Arkiv,

Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, SFHL och Stiftelsen SAF. http://www. lararnashistoria. se/article/lararutbildningens_historia.

Linnéuniversitet. (2012). Kursplan. 4UV901 UVKkurs: Ämnesdidaktik samt bedömning och betygsättning för ämneslärare (KPU), 7,5 högskolepoäng.Subject didactics and assessment and grading for secondary school teachers, 7.5 credits. Institutionen för Språk och Litteratur. Hämtad: 2019-05-13.

Linderoth, J. (2016). Lärarens återkomst. Från förvirring till upprättelse. Natur och Kultur, Stockholm.

Lundahl, C., Folke-Fichtelius, M. (2016). Bedömning i och av skolan – praktik, principer, politik. Studentlitteratur AB, Lund.

Magin, D., & Helmore, P. (2001). Peer and teacher assessments of oral presentation skills: how reliable are they?. Studies in Higher Education, 26(3), 287-298.

Mälardalens Högskola. (2018) Bedömning och betygsättning för ämneslärare gymnasieskolan. Akademi: UKK. Hämtad: 2019-05-13.

Mälardalens Högskola. (2013). Utbildningsplan – Ämneslärarprogrammet gymnasieskola. Akademi: UKK. Hämtad: 2019-05-13.

Mälardalens Högskola. (2018). Kursplan – Språkbeskrivning och textanalys för ämneslärare. Hämtad: 2019-05-13.

Quintero, E. F. G., & Rodriguez, R. R. (2013). Exploring the variability of Mexican EFL teachers’ ratings of high school students’ writing ability. Argentinian journal of applied

linguistics,1(2), 61-78.

Skolinspektionen. (2012). Lika för alla? Omrättning av nationella prov i grundskolan och gymnasieskolan under tre år. Regeringsuppdrag. Dnr: 01-2010:2643 2 (39).

Skolverket. (2010). Läroplan för gymnasieskolan 2011, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen. ISBN: 978-91-38325-94-0. Stockholm.

Skolverket. (2018). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Betyg och betygsättning. Stockholm, 2018.

Stockholms Universitet. (2019). Kursplan för kurs på grundnivå Svenska II inom ämneslärarprogrammet, årskurs 7-9 och gymnasieskolan. Institutionen för svenska och flerspråkighet. Hämtad 2019-05-12.

Sveriges Riksdag. (2010). Högskoleförordningen 1993:100. Hämtad: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100

Universitetskanslersämbetet. (2017). Så granskas högre utbildning. Hämtad: 2019-04-25.

Uppsala Universitet. (2019). Texter I skolan. Kursplan. Inrättad av Institutionsstyrelsen. Hämtad: 2019-05-10.

Vetenskapsrådet. (2008). Forskningsetiska principer inom humanistisk - samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wolfe, E. W., Song, T., & Jiao, H. (2016). Features of difficult-to-score essays. Assessing

Writing, 27, 1-10.

Örebro Universitet. (2015). Utbildningsvetenskaplig kärna III, inriktning gymnasieskolan, 30 högskolepoäng, Core Education Subjects III, with a Specialisation in Upper

Secondary School Teaching, 30 Credits. Reviderad: 2018-09-27. Hämtad: 2019-05-13. Örebro Universitet. (2018). Utbildningsplan. Ämneslärarprogramment, inriktning mot arbete i gymnasieskolan 300 högskolepoäng. Subject Teacher Education Programme, with

Specialisation in Upper Secondary School Teaching, 300 Credits. Lärarutbildningsnämnden. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.