Slutligen vill vi med detta arbete framföra våra tankar kring utomhuspedagogikens betydelse för utveckling i verksamheten.
Syftet med denna studien var att ta reda på fritidslärares uppfattningar av
utomhuspedagogik som metod, hur de använder sig av denna pedagogik och vilka utmaningar lärarna uppfattar kring detta. En faktor som vi förvånats över är att det finns så många positiva aspekter med att använda sig av utomhuspedagogik men att detta inte utgör skäl för att göra det till ett obligatoriskt ämne i läroplanen. De intervjuade i studien höll i aktiviteter i utomhuspedagogik i skolans närmiljö trots att områdena utanför skolan var varierande. Frågan är då om det kan beror på vilken kompetens som fritidslärarna besitter som gör att de väljer skolgården och inte miljön bortanför?
Till vidare forskning skulle vi vilja veta mer om baksidan med utomhuspedagogik, vilka negativa faktorer det finns som påverkar genomförandet av utomhuspedagogik på olika skolor, både under skoltid och fritidstid. Vi har märkt är att det finns mycket forskning kring hur fritidslärare tolkar och genomför utomhuspedagogik men mindre forskning är gjord ur elevers perspektiv.
9 Referenser
Antonovsky, Aaron (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur
Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans mysterium. 2. utg. Stockholm: Natur och kultur Bergström, Lisa (2012). Frisk i naturen : Ett nordiskt projekt [Elektronisk resurs].
Nordiska ministerrådets förlag
Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.) (2011). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. 4., [uppdaterade, rev.
och utök.] uppl. Stockholm: Liber
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber ekonomi Dahlgren, Lars-Ove & Szczepanski, Anders (2004). Rum för lärande – några
reflektioner om utomhuspedagogikens särart. . Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof &
Wohlin, Ammi (red.). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Ekvall, Helen (2012). Friskare, gladare och smartare medutomhuspedagogik? En forskningsöversikt. Göterborg: Göteborgs botaniska trädgård i samarbete med folkhälsokommitténs kansli i Västra Götalandsregionen
Ericsson, Gunilla (2004). Uterummets betydelse för det egna växandet. Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.). Utomhusdidaktik. Lund:
Studentlitteratur
Faber Taylor, A. Frances, E. K. (2009). Children with attention deficits concentrate better after a walk in the park. Journal of Attention Disorders.
Friluftsfrämjandet (2016). Hemsida hämtat 2016-05-05 http://www.friluftsframjandet.se/detta-gor-vi/om-oss/historia/
Folkhälsomyndigheten (2012). Stillasittande och ohälsa: en litteratursammanställning.
Östersund: Statens folkhälsoinstitut
Tillgänglig på Internet: http://www.fhi.se/PageFiles/16003/R2012-07-Stillasittande-och-ohalsa.pdf/
Fägerstam, Emilia (2012). Space and Place [Elektronisk resurs] : Perspectives on outdoor teaching and learning. Doktorsavhandling. Linköping: Linköping University Electronic Press
Fägerstam, Emilia (2013). High school teachers' experience of the educational potential of outdoor teaching and learning. Journal of Adventure Education and Outdoor
Learning.
Fägerstam, Emilia & Blom, Johan. (2012). Learning biology and mathematics outdoors:
effects and attitudes in a Swedish high school context. Journal of Adventure Education
& Outdoor Learning, 13(1), 56-75. doi: 10.1080/14729679.2011.647432
Glantz Matz, Grahn Patrik & Hedberg Per (2014). Tätortsnära friluftsliv. I: Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.). Friluftslivets pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. 4., [uppdaterade, rev. och utök.]
uppl. Stockholm: Liber
Gustafsson, Per. E. Szczepanski. Anders, Nelson Nina & Gustafsson, Per. A. (2011).
Effects of an outdoor education intervention on the mental health of schoolchildren.
Journal of Adventure
Education and Outdoor Learning 1-17, I First article
Hermerén, Göran (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet: http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf Hippinen, Annelie (2011). Yrkesroll i förändring. I: Pihlgren, Ann S. (red.).
Fritidshemmet.1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Inge (2011). Fritidshemspedagogik: idé, ideal, realitet. 1. uppl. Stockholm:
Liber
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund:
Studentlitteratur
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2012). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur &
kultur
Magtorn, Karin & Magtorn, Ola (2004). Artkunskap – en väg till djupare ekologisk förståelse. I: Lundegård, Iann, Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ammi (red.).
Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur
Medierådet (2015). Småungar & medier [Elektronisk resurs] : fakta om små barns användning och upplevelser av medier. (2010-). Stockholm: Medierådet. Tillgänglig på Internet: http://www.statensmedierad.se/default.aspx. Hämtat 2016-05-03
Mygind, E. (2009). A comparison of childrens’ statements about social relations and teaching in the classroom and in the outdoor environment. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning. 9: 151-169
Nelson, Nina (2007) . Den växande individens hälsa.I: Dahlgren, Lars Owe (red.).
Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund:
Studentlitteratur
Quennerstedt, Mikael, Öhman Marie och Öhman Johan (2011). Friluftsliv, hälsa och livskvalitet. Brügge, Britta, Glantz, Matz & Sandell, Klas (red.). Friluftslivets
pedagogik: en miljö- och utomhuspedagogik för kunskap, känsla och livskvalitet. 4., [uppdaterade, rev. och utök.] uppl. Stockholm: Liber
Sandberg, Bo & Faugert, Sven (2012). Perspektiv på utvärdering. 2., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur
SFS 2010:800 Skollagen. Stockholm: Nordstedts juridik
Sigman, A. (2007). Agricultural literacy: Giving concrete children food for thought.
http://www.faceonline.org.uk/resources/news/Agricultural%20Literacy.pdf
Sjöstrand Öhrfelt, Magdalena (2015). Barn i natur och natur i barn. En diskursanalys av texter om utomhuspedagogik och uteförskola.Licentiatavhandling. Malmö högskola Skolverket (2011). Lgr 11 - Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Skolverket (2014). Fritidshem. Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3301 Skolverket, (2016) Hemsida hämtat 2016-06-14.
http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/statistik-i-tabeller/fritidshem Skolvärlden (2015). Utomhuspedagogik stärker minnet. Hämtad 2015-10-29 http://skolvarlden.se/artiklar/utomhuspedagogik-starker-minnet
SvD (2011). Lektion ute är inne i utlandet men inte här. Hämtat 2016-05-10 http://www.svd.se/lektion-ute-ar-inne-i-utlandet-men-inte-har
Stafseng, O. (1996): Barnets århundrade - Omläst hundra år senare med introduktion och kommentarer Stockholm: Informationsförlaget
Stillasittande och ohälsa: en litteratursammanställning. (2012). Östersund: Statens folkhälsoinstitut Tillgänglig på Internet: http://www.fhi.se/PageFiles/16003/R2012-07-Stillasittande-och-ohalsa.pdf/
Szczepanski, Anders (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer.
Dahlgren, Lars Owe (red.). Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö. Lund: Studentlitteratur
Szczepanski, Anders (2013), Platsens betydelse för lärande och undervisning: ett utomhuspedagogiskt perspektiv, 2013, NorDiNa: Nordic Studies in Science Education, 9(1), 3-17.
Szczepanski, Anders och Lars Owe Dahlgren (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus DidaktiskTidskrift 20:.119 – 144.
Säljö, Roger (2012). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I: Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare]. 2., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Bilagor
Bilaga A
Hej!
Vi är två studenter som heter Amanda Wollinger och Jessica Hallenberg. Vi läser till Grundlärare med inriktning mot fritidshem på Linnéuniversitetet i Växjö. Nu under vår sista termin skriver vi vårt självständiga arbete om utomhuspedagogik. Syftet med vår studie är att ta reda på hur utomhuspedagogik uppfattas av fritidspersonal och dess inverkan på elevernas lärande och utveckling. Vi behöver samla in forskningsmaterial till vår studie och har valt att göra en kvalitativ studie i form av intervju med tre stycken personal i fritidshem för att få svar på våra frågor. Vi kommer att intervjua er om verksamheten som bedrivs utomhus, vilka effekter det får på eleverna både fysiskt, psykiskt och socialt och faktorer som påverkar såsom tid, elevgrupp, lärare och plats.
Den muntliga intervjun kommer att spelas in och vi följer de forskningsetiska kraven såsom nyttjande-, informations-, samtycke- och konfidentialitetskravet. Du som deltar kommer att vara anonym och namnet fingeras i studien. Forskningsmaterialet kommer enbart att behandlas av oss och användas i forskningssyfte.
Det är frivilligt att delta i studien och Du kan avbryta Ditt deltagande när som helst. Vi vill vid avbryt av deltagande få denna information så fort som möjligt så vi har
möjlighet att hitta en annan deltagare.
Om Ni har frågor kring genomförandet av intervjun vill vi gärna att Ni hör av Er.
Tack!
Med vänliga hälsningar
Amanda Wollinger 0732 300 760, aw222nn@student.lnu.se Jessica Hallenberg 0706 224 070, jh222ws@student.lnu.se
Ps: Vi bifogar en liten enkät som ni gärna får fylla i för hand inför intervjun angående er anställning och yrkesroll.
Bilaga B
Intervjufrågor inför mötet
1. Vad har du för anställningsposition?
2. Vad har du för utbildning?
3. Hur länge har du arbetat på fritidshemmet?
4. Hur många är inskrivna på fritidshemmet?
5. Har ni tillgång till en varierad utemiljö såsom plan med gräs, skog, vatten med mera?
Bilaga C
Frågor till respondenterna om utomhuspedagogik och lärande
1. Hur skulle du beskriva utomhuspedagogik?
2. Hur upplever du dina egna kunskaper inom utomhuspedagogik?
3. Hur arbetar du med utomhuspedagogik på fritidshemmet?
4. Vad är syftet med er utomhuspedagogik, förklara och exemplifiera?
5. Hur upplever du att utomhuspedagogik påverkar den fysiska hälsan?
6. Hur upplever du att utomhuspedagogik kan påverka elevernas psykiska hälsa?
7. Upplever du att du kan se någon påverkan på det sociala samspelet hos eleverna?
8. Upplever du att utomhuspedagogik påverkar elevernas inlärningsförmåga?
9. Vad finns det för faktorer som gör att ni vill ha utomhuspedagogik?
10. Vilka är de stora utmaningarna när det gäller att bedriva utomhuspedagogik?
11. Hur viktig är platsen, just er plats för att möjliggöra verksamheten?
12. Hur hanterar du att eleverna blir hämtade vid olika tider under planerad aktivitet?
13. Vad har ni lärt er som är viktigt i planeringen av eftermiddagen gör ni alltid olika saker ute?
14. Olika åldrar på eleverna, har det någon betydelse?
15. Är det något som ni vill tillägga?
Tack så mycket!!
// Amanda och Jessica 160322