Slutsats och vidare studier

I detta stycke besvaras studiens frågeställningar och vidare studier presenteras.

Hur kan en metod utvecklas för att analysera grönområdens kvalitet?

Det är en stor process att ta fram en metod som täcker alla värden för ett grönområde. En variation krävs av flera olika kvalitetsaspekter för att bedöma grönområdens kvalitet. Tydlig definition av viktning möjliggör en utvecklad metod med hjälp av en multikriterieanalys i GIS. Studiens framtagna metod utgör en god grund för bedömningen av grönområdens värde och den undersöker konkreta aspekter som bidrar till kvaliteten.

Hur rankas grönområden i Gävle efter metodens kvaliteter?

10 valda grönområden rankas i studien efter kvalitetsvärde. Resultatet visar att en del grönområden har ett större behov av åtgärder än andra. Analysen redovisar att kvaliteten skiljer sig mellan vissa grönområden. Slutligen rankas den nya Jungfruparken högst efter metodens kvaliteter. Metoden uppmärksammar även grönområdenas åtgärdsbehov.

Metoden är vetenskapligt utformad genom att den är grundad på tidigare forskning. Vilket medför att den är ett användbart verktyg för framtida kommunal planering.

37 För vidare studier kan metoden kompletteras med andra kvalitetsaspekter, till exempel

biologiska aspekter och invånares upplevda känsla av grönområden.

Det är även möjligt att utföra en större undersökning med flera grönområdet. Metoden kan tillämpas i andra kommuner, dessutom internationellt eftersom den är baserad på global forskning.

42

Referenser

Arnberg, W., Ekelund, F., Eklundh, L., Harrie, L., Hauska, H., Kland, D., … Ågren, J. (2008).

Geografisk informationsbehandling: Teori, metoder och tillämpningar. Stockholm:

Forskningsrådet Formas

Badersten, B. (2006). Normativ metod: Att studera det önskvärda. Lund: Studentlitteratur AB Barbosa , O., Tratalos, J. A., Armsworth, P. R., Davies, R. G., Fuller, R. A., Johnson, P. &

Gaston, K. J. (2007). Who benefits from access to green space? A case study from Sheffield, UK. Landscape and Urban Planning, 83(2-3), 187–195. Doi:

http://dx.doi.org/10.1016/j.landurbplan.2007.04.004

Beer, A. R., Delshammar, T. & Schildwacht, P. (2003). A Changing Understanding of the Role of Greenspace in High-density Housing: A European Perspective. Built Environment, 29(2), 132-143. Doi: http://dx.doi.org/10.2148/benv.29.2.132.54468

Boverket. (2011). Grönstruktur är allt från parker till vild natur. Hämtad 17 april, 2012, från http://www.boverket.se/Planera/planeringsfragor/Gronstruktur/

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Chiesura, A. (2004). The role of urban parks for the sustainable city. Landscape and Urban Planning, 68(1), 129–138. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.landurbplan.2003.08.003

Cirkeldeltagarna. (2007). Gävles parker, träd och plantering under 150 år. Gävle: Gävle stadsarkivet.

De Sousa, C. A. (2003). Turning brownfields into green space in the City of Toronto.

Landscape and Urban Planning 62(4), s. 181–198. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/S0169-2046(02)00149-4

Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod. (3. rev. uppl). Lund: Studentlitteratur

ESRI. (2010). What is network analyst? Arcgis resource center. Hämtad 14 maj, 2012, från http://help.arcgis.com/en/arcgisdesktop/10.0/help/index.html#//004700000001000000.htm

43 Gavlegårdarna. (2012). Hemsta. Hämtad 11 maj, 2012, från

http://www.gavlegardarna.se/Vara-omraden/Centrala-Gavle1/Hemsta/

Gefle Dagblad. (1963). Sätraområdet – framtidsstad – ger Gävle nya 4000 nya lägenheter.

Gävle: Gävle stadsarkiv.

Gordon, P. & Richardson, H. W. (1997). Are Compact Cities a Desirable Planning Goal?

Journal of the American Planning Association, 63(1), 95-106. Doi:

10.1080/01944369708975727

Grahn, P. & Stigsdotter, U. A. (2003). Landscape planning and stress. Urban Forestry and Urban Greening, 2(1), 1–18. Doi: http://dx.doi.org/10.1078/1618-8667-00019

Groenewegen, P. P., Maas, J., Spreeuwenberg P., Verheij, R. A. & de Vries, S. (2006). Green space, urbanity, and health: how strong is the relation? J Epidemiol Community Health, 60(7), 587–592.Doi: 10.1136/jech.2005.043125

Gävle kommun. (2005). Detaljplan för Alderholmen: Ny stadsdel etapp I. Hämtad 19 april, 2012, från http://gis.gavle.se/planer/planer/2180K_24147.djvu

Gävle kommun. (2009). Översiktplan Gävle stad 2025. Gävle: Gävle kommun. Från

http://www.gavle.se/Bygga-bo--miljo/Kommunens-planarbete/Oversiktplaner/Gavle-Stad1/

Gävle kommun. (2011). Sammanträdesprotokoll: Byggnads- och miljönämnden. Gävle: Gävle kommun. Från http://www.gavle.se/Sok/?q=luftv%c3%a4rnsbacken

Gävle kommun. (2012a). Bostadsbyggande i Gävle kommun 2012 och framåt. Gävle: Gävle kommun.

Gävle kommun. (2012b). Parker och grönområden. Hämtad 4 april, 2012, från http://www.gavle.se/Bygga-bo--miljo/Parker-och-natur/Parker-och-gronomraden/

Gävle kommun. (2012c). Söder 2:3-Timmermansgatan. Hämtad 9 maj, 2012, från http://www.gavle.se/Bygga-bo--miljo/Kommunens-planarbete/detaljplaner/Soder-23---Timmermansgatan/

Gül, A., Gezer, A. & Kane, B. (2006). Multi-criteria analysis for locating new urban forests:

An example from Isparta, Turkey. Urban Forestry & Urban Greening, 5(2), 57–71. Doi:

http://dx.doi.org/10.1016/j.ufug.2006.05.003

44 Hillsdon, A., Panter, J., Foster, C. & Jones, A. (2006). The relationship between access and quality of urban green space with population physical activity. Public health, 120(12), 1127-1132. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.puhe.2006.10.007

Höörs kommun. (2007). Grönstrukturprogram för Höörs tätort: med Stanstorp och Sätofta.

Höörs: Höörs kommun. Från http://www.hoor.se/sv/MiljoBoende/Bygga--bo/Aktuella-planer/Gronstrukturprogram/

Jim, C. Y. (2004). Green-space preservation and allocation for sustainable greening of compact cities. Cities, 21(4), 311-320.Doi: 10.1016/j.cities.2004.04.004

Jönköping kommun. (2004). Grönstrukturplan för Jönköping och Huskvarna. Jönköping:

Jönköpings kommun. Från

http://www.jonkoping.se/toppmeny/omkommunen/verksamhetochorganisation/forvaltningar/s tadsbyggnadskontoret/oversiktligplanering/gronstrukturplan.4.272b7d6e109e501462f8000521 3.html

Kara, B., Tuncay, H. B. & Deniz, B. (2010). Investigating recreational qualities of the parks in Aydin. Procedia Social and Behavioral Sciences, 19, 158-164. Doi:

http://dx.doi.org/10.1016/j.sbspro.2011.05.119

Karlskrona kommun. (2011). Ny parkeringsstrategi ger bättre parkeringsmöjligheter och bättre underhåll av stadens gator. Hämtad 27 april, 2012, från

http://www.karlskrona.se/sv/Nyheter-startsidan/Ny-parkeringsstrategi-ger-battre-parkeringsmojligheter-och-battre-underhall-av-stadens-gator/

Kendle A.D. & Özgüner, H. (2006).Public attitudes towards naturalistic versus designed landscapes in the city of Sheffield (UK). Landscape and Urban Planning, 74(2), 139–157.

Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.landurbplan.2004.10.003

Lange, E., Hehl-Lange, S. & Brewer, M. J. (2008). Scenario-visualization for the assessment of percieved green space qualities at the urban-rural fringe. Journal of Environmental

Management, 89(3), 245-256. Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.jenvman.2007.01.061 Ljungby kommun. (2000). Grönstrukturplan för Ljungby stad del 1. Ljungby: Ljungby kommun. Från

http://www.ljungby.se/Boende-och-byggande/Planer-och-planering/Oversiktsplan/

45 Lundahl, U. & Skärvad, P.-H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer.

Lund: Studentlitteratur

Luymes, D. T. & Tamminga, K. (1995). Integrating public safety and use into planning urban greenways. Landscape and Urban Planning, 33(1-3), 391-400. Doi:

http://dx.doi.org/10.1016/0169-2046(94)02030-J

Naturvårdsverket. (2003). Riktvärden för trafikbuller i andra miljöer än för boende, vård och undervisning: Redovisning av regeringsuppdrag. Stockholm: Naturvårdsverket. Från

http://naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Buller/Riktvarden-for-buller/

Naturskyddsföreningen. (2011). Bevara barnens skogar. Hämtad 18 april 2012, från

http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/skog/tatortsnara-skog/bevara-barnens-skogar/

Neuvonen, M., Sievänen, T., Tönnes, S. & Koskela, T. (2006). Access to green areas and the frequency of visits – A case study in Helsinki. Urban Forestry & Urban Greening, 6(4), 235–

247. Doi: 10.1016/j.ufug.2007.05.003

Region Gotland. (2007). Bo och Leva/Stad och land. Gotland: Gotlands kommun. Från www.gotland.se/imcms/34099

de Roo, G. (2000). Environmental conflicts in compact cities: complexity, decisionmaking, and policy approaches. Environment and Planning B: Planning and design, 27, 151-162. Doi:

10.1068/b2614

Svanström, S. (2010). Sveriges största tätorter: 85 procent har promenadavstånd. Hämtad 23 april, 2012, från

http://www.scb.se/Pages/GsaSearch____287280.aspx?QueryTerm=85+procent+har&PageInd ex=1&hl=sv

Trafikverket. (2012a). Kartor med trafikflöden. Hämtad 26 mars, 2012, från

http://www.trafikverket.se/Foretag/Trafikera-och-transportera/Trafikera-vag/Verktyg-e-tjanster-och-vagdata/Vagtrafik--och-hastighetsdata/Kartor-med-trafikfloden/

Trafikverket. (2012b). Din säkerhet vid järnväg. Hämtad 14 maj, 2012, från http://www.trafikverket.se/Privat/Trafiksakerhet/Din-sakerhet-vid-jarnvag/

46 Trafikverket. (2012). Säkerhetsinformation. Hämtad 14 maj, 2012, från

http://www.trafikverket.se/Privat/Projekt/Norrbotten/Haparandabanan/Sakerhetsinformation/

Tyrväinen, L., Mäkinen, K. & Schipperijn, J. (2006). Tools for mapping social values of urban woodlands and other green areas. Landscape and Urban Planning, 27(1),5-19. Doi:

http://dx.doi.org/10.1016/j.landurbplan.2006.03.003

van der Waals, J. F.M. (2000). The compact city and the environment: A review. Tijdschrift voor Economische en Sociale Geografie, 91(2), 111-121. Doi: 10.1111/1467-9663.00099 Wallsén, E. (1964). Parker och plantering I Gävle. Uppsala: Föreningens för dendrologi och parkvård årsbok Lustgården

47

Bilagor