Utifrån resultaten i denna uppsats och med hänsyn till riskkommunikationsteorin föreslås följande slutsatser:
• Verken är väl placerade och avståndet mellan det största bostadsområdet och verken är stort, därför upplevde de närboende sig inte som speciellt störda av verken i form av stora bullerstörningar, skuggor, sömnstörning inomhus respektive utomhus.
• Vindkraftsbolagets information inte nådde ut till allmänheten i önskvärd omfattning.
Det ger indirekt uttryck att kommunikationen från Örebro kommun och vindkrafts-bolaget inte blev som de väntat sig. Kommunikationen beskrivs i vårt fall som mindre deltagarvänlig eftersom det saknas öppenhet.
• Förtroendet för vindkraftverk som förnyelsebar energi, för myndigheter och för
vindkraftsbolag kan skadas om aktörerna och tjänstemän inte väljer rätt metoder för en god kommunikation. Det kan leda fram till stor lokalt motstånd mot vindkraftprojekt och kan även stoppa vindkraftsutvecklingen i området i framtiden.
• Brist i informationsflöde eller information som skriven på ett sätt som är svårtför allmänheten att ta till sig leder till begränsad kunskap om vindkraftverkens miljöpåverkan. En god kommunikation om risker i samhället kräver att man kan översätta resultat och vetenskapligt språk så att människor förstår. Vindkraftsbolaget och Örebro kommun bör kommunicera med andra aktörer för att förbättra
kommunikationen och vad som saknas bör justeras för att göra åtgärderna mer effektiva.
• Bedömningen görs att befolkningen i området behöver mer kunskap när det gäller vindkraftens påverkan på friluftsliv, på fastighetsvärde och på djurlivet.
35
Referenser
Álvares, F., Rio-Maior, H., Roque, S., Nakamura, M., Cadete, D., Pinto, S. och Petrucci-Fonseca, F. (2011).
Assessing ecological responses of wolves to wind power plants in Portugal: methodological constrains and conservation implications
Ames, D.R. & Arehart, L.A. (1972). Physiological response of lambs to auditory stimuli. Journal of Animal Science 34:994-998
Anderson, M.J. (1996). A chemical cue induces settlement of Sydney rock oysters, Saccostrea commercialis, in the laboratory and in the field. Biological Bulletin, Marine Biological Laboratory, Woods Hole 190(3): 350-358 Anonymous. (2000). Environmental impact of the construction of the Öresund fixed link. Öresund-konsortiet.
Copenhagen, 96 pp.
Anonymous. (2003a). Förslag till kontrollprogram för Lillgrund Örestads vindkraftpark. Marin flora och fauna Toxicon projekt 057/03. Landskrona. 17 pp.
Arent, D.J., Wise, A., & R. Gelman. (2011). The status and prospect of renewable energy for combating global warming. Energy Economics 33:584–593
Babisch, W. (2008). Road traffic noise and cardiovascular risk. Noise & Health 10:27–33
Babisch, W., & I. van Kamp. (2009). Exposure-response relationship of the association between aircraft noise and the risk of hypertension. Noise & Health 11(4):161–168
Barclay, R. M. R., Baerwald, E.F. & Gruver, J.C. (2007). Variation in bird and bat fatalities at wind energy facilities: assessing the effects of rotor size and tower height. Canadian Journal of Zoology 85:381-387 Berger J. (2007). Fear, human shields and the redistribution of prey and predators in protected areas. Biology Letters 3:620–623
Boverket. (2009). Vindkraftshandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. PDF: ISBN 978-91-86045-28-9
http://www.boverket.se/global/webbokhandel/dokument/2009/vindkraftshandboken.pdf
Boverket. (2009a). Vindkraften och landskapet – att analysera förutsättningar och utforma anläggningar.
PDF: ISBN 978-91-86342-02-9
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2009/Vindkraften_och_landskapet.pdf Boverket. (2012). Enkätstudier om bullerstörning. Rapport 2012:14. ISBN pdf: 978-91-87131-40-0
http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2012/Enk%C3%A4tstudier- om-bullerst%C3%B6rning.pdf
Boverket. (2013). Hämtad den 05 februari 2013 från http://www.boverket.se/Planera/Kommunal-planering/Oversiktsplanering/
Boverket. (2013a). Hämtad den 05 april 2013 från
http://www.boverket.se/Vagledningar/PBL-kunskapsbanken/Detaljplanering/Detaljplaneprocessen/Samrad/
Båmstedt, U., Larsson, S., Stenman, Å., Magnhagen, C. & Sigray, P. (2009). Effekter av undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk på fisk från Bottniska viken. Vindval, Naturvårdsverket. Rapport 5924. ISBN 978-91-620-5924-8. Stockholm
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5924-8.pdf
Castelo Branco, N AA.. & Alves-Pereira, M. (2004). Vibroacoustic disease. Noise & Health 6(23):3-20 Christensen, J.W., Keeling, L. & Lindström Nielsen, B. (2005). Responses of horses to novel visual, olfactory and auditory stimuli. Applied Animal Behaviour Science 93:53–65
Colman, J.E., Eftestöl, S., Lilleeng, N.S. & Rönning, H. (2008). Zoologiske studier. Sid 8–51 i VindRein Årsrapport 2008, Universitetet i Oslo
Creel, S., Fox, J.E., Hardy, A., Sands, J., Garrott, B. & Petersen, R.O. (2002). Snowmobile activity and glucocorticoid stress responses in wolves and elk. Conservation Biology 16:809–814
Desholm, M. (2009). Avian sensitivity to mortality: Prioritising migratory bird species for assessment at proposed wind farms. Journal of Environmental Management 90:2672-2679
Drewill, AL. & Langston, RH. (2008). Collision effects of wind-power generators and other obstacles on birds.
Annals of the New York Academy of Sciences 1134:233-66
Eagly, A. H. & Chaiken, S. (1993). Ur boken “The Psychology of Attitudes”. Harcourt Brace College Publishers, New York
Ek K. (2002). Valuing the Environmental Impacts of Wind Power. A Choice Experiment Approach. Licentiate Thesis 2002:40, Luleå University of Technology. Luleå
Ek K. (2005). Public and private attitudes towards “green” electricity: the case of Swedish wind power. Energy Policy 33(13):1677-1689
Energimyndigheten. (2007). Elnätanslutning av vindkraft till lokal-, region-, och stamnätet. Beskrivning för processen från idé till elnätanslutning. ER 2007:3. ISSN 1403-1892. Eskilstuna
Hämtad den 1 maj 2013 från
http://cvi.se/uploads/pdf/Kunskapsdatabas%20elnat/forskningsresultat/Elanslutning.pdf Energimyndigheten. (2008). Riksintressen för vindbruk. Hämtad den 06 juni 2013 från
http://energimyndigheten.se/sv/Om-oss/Var-verksamhet/Framjande-av-vindkraft1/Riksintresse-vindbruk-/
Energimyndigheten. (2012). Vindkraftsstatistik 2011. ISSN 1654-7543. Hämtad den 20 september 2012 från http://www.energimyndigheten.se/PageFiles/110/Vindkraftsstatistik-2011.pdf
European Landscape Convention. (2009). Hämtad den 24 april 2013 från http://conventions.coe.int/Treaty/en/Treaties/Html/176.htm
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28EG. (2009). Om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG.
Europeiska Unionens officiella tidning 5.6, 2009. http://eur-lex.europa.eu
Gardner, G.T., & P.C. Stern (2002). Environmental Problems and Human Behaviour, second edition. Pearson Custom Publishing, Boston
Gipe, P. (1995). Wind Energy Comes of Age. New York: John Wiley and Sons
Glasby, T.M. (1999). Differences Between Subtidal Epibiota on Pier Pilings and Rocky Reefs at Marinas in Sydney, Australia. Estuar. Coast. Shelf Sci.48(2):281-290
Hedberg, P. 2011. Inställningen till olika energikällor i Sveriges län 1999–2004, resp 2005–2010. SOM-institutet (Samhälle Opinion Media). SOM-rapport 2011:25. Göteborgs Universitet. Göteborg
http://www.gu.se/digitalAssets/1339/1339612_2011-inst--llningen-till-olika-energik--llor.pdf
Hedberg, P. (2012). Inställning till olika energikällor. Länsvis redovisning 1999-2011. SOM-institutet (Samhälle Opinion Media). SOM-rapport nr 2012:20. Göteborgs universitet. Göteborg
http://www.som.gu.se/digitalAssets/1377/1377637_inst-olika-energik--llor-i-l--n-1999-2011.pdf
Hedqvist, R. (2002). Trovärdighet en förutsättning för förtroende. Styrelsen för psykologiskt försvar, Stockholm Helldin, J.O., Jung, J., Neumann, W., Olsson, M., Skrin, A. & Widemo, F. (2012). Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur - En syntesrapport. Vindval, Naturvårdsverket. Rapport 6499. ISBN 978-91-620-6499-0.
Pdf. Stockholm
37
Henningsson, M., Jönsson, S., Bengtsson Ryberg, J., Bluhm, G., Bolin, K., Bodén, B., Ek, K., Hammarlund, K., Hannukka, I-G., Johansson, C., Mels, S., Mels, T., Nilsson, M., Skärbäck, E., Söderholm, P., Waldo, Å., Widerström, I. & Åkerman, N. (2012). Vindkraftens påverkan på människors intressen - En syntesrapport.
Vindval, Naturvårdsverket. Rapport 6497. ISBN 978-91-620-6497-6. Pdf. Stockholm
Hygge, S. (2005). Bullers effekter på människor. Ur Svensk Miljöpsykologi av M. Johansson och M. Küller.
Studentlitteratur, Lund
Hötker, H., Thomsen, K.M. & Jeromin, H. (2006). Impacts on biodiversity of exploitation of renewable energy sources: the example of birds and batsfacts, gaps in knowledge, demands for further research, and ornithological guidelines for the development of renewable energy exploitation. Michael-Otto-Institut im NABU, Bergenhusen.
Kalmar kommun. (2011). Vindkraftsplan för Kalmar kommun. Tematiskt tillägg till översiktsplanen. Hämtad den 17 september 2012 från
http://www.kalmar.se/Kalmar%20kommun/Demokrati/Styrdokument/Ovrigt/Vindkraftsplan.pdf Klimatkonventionen, Naturvårdsverket. (2013). Hämtad den 05 juni 2013 från
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/EU-och-internationellt/Internationellt-miljoarbete/miljokonventioner/Klimatkonventionen/
Klintman, M. & Waldo, Å. (2008). Erfarenheter av vindkraftsetablering. Förankring, acceptans och motstånd.
Vindval. Naturvårdsverket. Rapport 5866. ISBN 978-91-620-5866-1.pdf. Stockholm
Kuvlesky, W. P., Brennan, L. A, Morrison,M.L, Boydston, K.K., Ballard, B.M. & Bryant, F.C. (2007). Wind energy development and wildlife conservation: Challenges and opportunities. Journal of Wildlife Management 71:2487-2498
Kvismardalens Vind ekonomisk fören. (2012). Hämtad den 28 september 2012 från
http://www.natverketforvindbruk.se/TillstandPlanering/Agande avtalsformer/Kooperativ-vindkraft/Kooperativ-i-Sverige/Kooperativ-i-Orebro-lan/Kvismardalens-Vind-ek-for/
Länsstyrelse i Skåne län (2003). Vindkraft i Skåne. Analys och konsekvenser av olika scenarier. Del 2. Om vindkraft. Rapport 2003:35. ISSN 1402-339. Malmö. Hämtad den 1 maj 2013 från
http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/planfragor/kartor-och-planeringsunderlag/Vindkraft1.pdf
Länsstyrelse i Östergotland. (2010). Att söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken.
Informationsskrift till sökanden
May, R., Landa, A., van Dijk, J., Linnell, J.D.C. & Andersen, R. (2006). Impact of infrastructure on habitat selection of wolverines (Gulo gulo). Wildlife Biology 12:285–295
Middelboe, A.L., Sand-Jensen, K. & Brodersen, K. (1997). Patterns of macroalgal distribution in the Kattegat-Baltic region. Phycologia 36(3):208-219
Nationalencyklopedin. (2013). Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. Hämtad den 06 juni 2013 från http://www.ne.se/risk
National Research Council. (1989). Improving Risk Communication, National Academy Press, Washington, D.C Naturvårdsverket. (2005). Val av plats för vindkraftsetableringar - Komplement till miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalken. Rapport 5513. ISBN 91-620-5513-5.pdf. Stockholm
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5513-5.pdf
Naturvårdsverket. (2006). Hur vindkraft påverkar livet på botten- en studie före etablering. Vindval, Naturvårdsverket. Rapport 5570. ISBN 91-620-5570-4.pdf. Stockholm
http://www.swedishepa.se/Documents/publikationer/620-5570-4.pdf
Naturvårdsverket. (2006a). Effekter på fisk av marina vindkraftsparker. Vindval, Naturvårdsverket. Rapport 5580. ISBN 91-620-5580-1.pdf. Stockholm
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/620-5580-1.pdf Naturvårdsverket. (2012). Hämtad den 17 september 2012 från
http://www.naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Energi/Vindkraft/
Naturvårdsverket. ( 2012a). Hämtad den 24 september 2012 från
http://www.naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-med miljopaverkan/Buller/Vindkraft/Riktvarden-for-ljud-fran-vindkraft/
Naturvårdsverket. ( 2012b). Hämtad den 28 november 2012 från
http://www.naturvardsverket.se/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Energi/Vindkraft/Webbvagledning-om-MKB-for-vindkraftprojekt/Ljud-och-skuggor/
Naturvårdsverket. (2013). Hämtad den 04 februari 2013 från
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Verksamheter-med-miljopaverkan/Energi/Vindkraft/Planering-och-provning-av-vindkraft/Nya-regler-for-att-forenkla-handlaggningen-av-vindkraftanlaggningar/
Nellemann, C., Stoen, O.G., Kindberg, J., Swenson, J.E., Vistnes, I., Ericsson, G., Katajisto, J., Kaltenborn, B.P., Martin, J. & Ordiz, A. (2007). Terrain use by an expanding brown bear population in relation to age, recreational resorts and human settlements. Biological Conservation 138:157–165
Nyheter P4 Örebro. (2005). Nytt vindkraftverk i Odensbacken. Hämtad den 03 februari 2013 från http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=704528
Nyheter P4 Örebro. (2004). Stort vindkraftverk byggs i Odensbacken. Hämtad den 03 februari 2013 från http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=159&artikel=377844
Östernärkebladet.se. (2009). Nytt vindkraftverk på plats. Hämtad den 03 februari 2013 från http://www.osternarkebladet.se/tidning/artikel.asp?artID=3145
Pedersen, E., & Persson Waye, K. (2004). Perception and annoyance due to wind turbine noise – a dose-response relationship. Journal of the Acoustical Society of America 116(6):3460-3470. Hämtad den 24 september 2012 från http://www.proj6.turbo.pl/upload/file/263.pdf
Pedersen, E., Hallberg, L.-M., & Persson Waye, K. (2007). Living in the vicinity of wind turbines – A grounded theory study. Qualitative Research in Psychology 4:49-63
Pedersen, E., & Persson Waye, K. (2007a). Wind turbine noise, annoyance and self-reported health and well-being in different living environments. Occupational and Environmental Medicine 64(7):480-486
Pedersen, B.E. (2007c). Immediate and delayed behavior of Scandinavian female brown bears when encountered by humans on foot. M.Sc. thesis. Norwegian University of Life Sciences
Pedersen, E., Forssén, J., Persson Waye, K. (2009). Människors upplevelser av ljud från vindkraftverk. Vindval, Naturvårdsverket. Rapport 5956. ISBN 978-91-620-5956-9 pdf. Stockholm
Popper, AN. & TJ. Carlsson. (1998). Application of sound and other stimuli to control fish behaviour.
Transactions of the American Fisheries Society. 127(5):673-707
Proceedings, Conference on Wind Energy and Wildlife Impacts,Trondheim, Norge, 2–5 maj 2011 Regering. (2012). Hämtat den 28 september 2012 från http://www.regeringen.se/sb/d/2448
Roques, F., Hiroux, C., Saguan, M. (2010). Optimal wind power deployment in Europe-A portfolio approach.
Energy Policy. Elsevier 38(7):3245-3256
39
Rydell, J., Engström, H., Hedenström, A., Larsen, J.K., Petersson, J., Green, M. (2011). Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. Vindval, Naturvårdsverket. Rapport 6467. ISBN 978-91-620-6476-9. Pdf. Stockholm Samverkarna i Östernärke. (2013). Hämtad den 14 februari 2013 från
http://www.samverkarna.se/p/fakta-om-osternarke SMHI. (2013). Hämtad den 25 april 2013 från
http://www.smhi.se/forskning/forskningsomraden/oceanografi/hur-paverkar-resuspension-den-marina-miljon-1.2918
Stankowich, T. (2008). Ungulate flight responses to human disturbance: A review and meta-analysis. Biological Conservation 141:2159–2173
Stoen, O-G., Neumann, W., Ericsson, G., Swenson, J.E., Dettki, H., Kindberg, J. & Nellemann, C. (2010).
Behavioural response of moose (Alces alces) and brown bears (Ursus arctos) to direct helicopter approach by researchers. Wildlife Biology 16:292–300
Sveriges internationella överenskommelser. (2011). Utgiven av Utrikesdepartementet. SÖ 2011: 5
ISSN 1102-3716. Hämtat den 24 april 2013 från http://www.regeringen.se/content/1/c6/18/20/80/cf5c7a7d.pdf Vara kommun- Bygga vindkraftverk. Hämtad 08 juni 2013 från
http://www.vara.se/download/18.4200fe061234c760beb800018096/1266228645502/Vindkraft,+broschyr.pdf Veiberg, V. & Pedersen, H.C. (2010). Etterundersökningar och konsekvensutgreiingar for Hitra vindpark (Hitra 2) – naturmiljö med unntak av fugleliv. Rapport 533, NINA, Trondheim, Norge
Vindkraftsutredningen. (1999). Rätt plats för vindkraften: Del 1, Slutbetänkande av Vindkraftsutredningen. SOU 1999:75
Vindlov.se (2012). Hemsida/Skuggberäkning. Hämtat den 30 november 2012 från http://www.vindlov.se/sv/Steg-for-steg/Miniverk/Inledande-skede/Halsa--sakerhet/Skuggor-reflexer-och-ljus/Skuggberakning/
Västerviks kommun. (2012). Landskapsbildsanalys. Vindpark Lebo, Västerviks kommun. Hämtad den 18 mars 2013 från
http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/verksamheter-med-miljopaverkan/tillstandsprovning/P%C3%A5g%C3%A5ende%20tillst%C3%A5ndsans%C3%B6kningar/Lebo%
20vindkraft/Flik_10%20Bilaga%206%20Landskapsbildsanalys.pdf
Waldo, Å. & Klintman, M. (2010). Attityder och delaktighet vid etablering av vindkraft till havs. Vindval, Naturvårdsverket. Rapport 6351. ISBN 978-91-620-6351-1.pdf. Stockholm
Warg, L-E., Andersson, K., Stridh, G. (2008). Kriterier för effektiv riskkommunikation – Sanering av förorenade områden. Rapport 5887. Hållbar sanering, Naturvårdsverket. Stockholm
WHO. (2009). Night Noise Guidelines for Europe. World Health Organization Regional Office for Europe, Copenhagen. ISBN 978 92 890 4173 7
WHO. (2011). Burden of Disease from Environmental Noise. World Health Organization Regional Office for Europe, Copenhagen
Öberg, T. (2009). Miljöriskanalys. Kurslitteratur. ISBN 978-91-44-05482-7
Östhammars kommun. (2011). Bedömning av landskapets känslighet för vindkraft. Östhammars och Tierps kommuner. Sverige