Studien visar att det är vanligt förekommande att biståndshandläggare i Dalarnas kommuner möter äldre personer som uttrycker ensamhet. Utifrån studiens resultat identifierar vi ett behov av att utveckla de sociala insatserna i Dalarnas kommuner för att tillgodose äldre personers sociala behov, då dessa i dagsläget brister i både omfattning och utbud. Sociala behov är något som behöver prioriteras i likhet med andra behov, då dessa kan leda till konsekvenser av både psykisk och fysisk karaktär. Studien visar att biståndshandläggarna till viss del begränsas av organisatoriska förutsättningar, då utbudet i stor utsträckning är avgörande för vilken insats som erbjuds den äldre personen. Vi anser att biståndshandläggaren utgör en viktig funktion, då de har en gränsöverskridande roll, där de kan fungera som en länk mellan brukaren och organisationen. Även om biståndshandläggare är långt ner i hierarkin kan de bidra till förändringsarbete, som gynnar äldres situation.
Studien visar även att det finns ett behov av att arbeta fram tydligare rutiner för att äldre personers sociala behov ska tillgodoses. Detta gäller olika delar av verksamheten, där bland annat uppsökande verksamhet behöver införas som en fast rutin. Det finns även ett behov av att samverka med flera aktörer kring sociala behov, då bland annat landstinget kan utgöra en viktig del för äldre personer sociala välmående. Vi anser även att det finns ett behov av utbildning gällande risker, indikatorer och konsekvenser kopplade till ensamhet samt vilka interventioner som är bäst lämpade för att bemöta ensamhet hos äldre personer. För att detta ska vara möjligt behövs mer forskning kring hur man går tillväga för att identifiera ensamhet hos äldre personer, då det i dagsläget finns begränsat med forskning kring ämnet.
Då denna studie undersöker biståndshandläggares arbete med ensamhet hos äldre personer i Dalarnas kommuner, ser vi ett behov av liknande studier i övriga delar av Sverige. Vi föreslår även vidare forskning som undersöker detta utifrån äldre personers perspektiv, för ökat brukarinflytande gällande utbudet av sociala insatserna samt insatsernas innehåll.
Referenser
Andersson, Katarina (2004). Det gäller att hushålla med kommunens resurser –
biståndsbedömares syn på äldres sociala behov. Socialvetenskaplig tidskrift, nr. 3-4, s. 275- 292.
Andersson, Katarina (2007). Myndighetsutövning i äldreomsorgen – Att skapa likhet i äldres behov? I Stina Johansson (red.) Social omsorg i socialt arbete (s. 152-172). Malmö: Gleerups.
Andersson, Lars (1998). Loneliness research and interventions: a review of the literature.
Aging & Mental health, 2, s. 264-274.
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik (3:e upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2:a upplagan). Malmö: Liber. Cattan, Mima, White, Martin, Bond, John & Learmouth, Alison (2005). Preventing social
isolation and loneliness among older people: a systematic review of health promotion interventions. Ageing and Society, 25 (01), 41-67. doi:10.1017/S0144686X04002594. Dahlberg. Lena (2013). Äldreomsorg i utveckling mot välfärdspluralism. I Lars Andersson
(red.) Socialgerontologi (s. 221-249). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, Lena, Andersson, Lars, McKee, Kevin J. & Lennartsson, Carin (2015). Predictors of loneliness among older women and men in Sweden: A national longitudinal study.
Aging & Mental Health, 19 (5), 409-17. doi: 10.1080/13607863.2014.944091.
Dahlberg, Lena & McKee, Kevin J. (2014). Correlates of social and emotional loneliness in older people: evidence from an English community study. Aging & Mental Health, 18 (4), 504-514. doi: 10.1080/13607863.2013.856863.
Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2010). Statistisk verktygslåda 1 –
samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder (2:a upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Ejvegård, Rolf (1996). Vetenskaplig metod (2:a upplagan). Lund: Studentlitteratur. Ejvegård, Rolf (2003). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Findlay, Robyn A. (2003). Interventions to reduce social isolation amongst older people: where is the evidence? Ageing and society, s. 647-658.
Forsman, Anna K. (2014). Främjande av psykisk hälsa och förebyggande av psykisk ohälsa. I Susanne Rolfner Suvanto (red.) Äldres psykiska hälsa och ohälsa. Prevention,
förhållningssätt och arbetsmetoder (s. 17-35 ). Stockholm: Gothia Fortbildning.
Jergeby, Ulla & Sundell, Knut (2008). Evidensbaserat socialt arbete. I Ulla Jergeby (red.)
Evidensbaserad praktik i socialt arbete (s. 11-18). Stockholm: Gothia.
Johansson, Roine (2007). Vid byråkratins gränser: om handlingsfrihetens organisatoriska
begränsningar i klientrelaterat arbete (3:e upplagan). Lund: Arkiv.
Johansson, Stina och Leonard, Rosemary (2007). Aktivt medborgarskap: en jämförelse mellan Sverige och Australien. I Stina Johansson (red.) Social omsorg i socialt arbete (s.80-95). Malmö: Gleerups.
Jönson, Håkan & Harnett, Tove (2015). Socialt arbete med äldre. Stockholm: Natur och Kultur.
Länsstyrelsen Kalmar län (2003). Det sociala innehållet i hemtjänsten – Vem bryr sig om
själen? Hämtad den 30 december 2015 från
http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/Rapporter/ 2003/rapp0308.pdf
Masi, Christopher M., Chen, Hsi-Yuan, Hawkley, Louise C., Cacioppo, John T. (2011). A meta-analysis of interventions to reduce loneliness. Personality and Social Psychology
Review, 15(3) 219–266. doi: 10.1177/1088868310377394.
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2011). Forskningsprocessen – kvalitativa och kvantitativa
perspektiv (3:e upplagan). Stockholm: Liber.
Rolfner Suvanto, Susanne (2012). Mellan äldreomsorg och psykiatri – om vård och
bemötande av äldre med psykiska ohälsa. Stockholm: Gothia.
Sauer, Lennart (2007). Att gerontologisera socialarbetarutbildningen. I Stina Johansson (red.)
Social omsorg i socialt arbete (s. 263-278). Malmö: Gleerups.
Socialstyrelsen (2006). Socialt arbete med äldre – Förslag till kompetensbeskrivning för
handläggare inom äldreomsorgen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2010). Social tillsyn – Länsstyrelsernas iakttagelser under 2008 och 2009. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2011). Lägesrapport 2011 – Hälso- och sjukvård och socialtjänst. Hämtad den 4 december 2015 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2011/2011-2-1 Socialstyrelsen (2012). Ansökan om bistånd. Hämtad den 29 december 2015 från
http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/ansokan-om-bistand/Sidor/default.aspx. Socialtjänstlagen (2001:453).
Szebehely, Marta & Trydegård, Gun-Britt (2014). Hur mycket självbestämmande ryms det i Skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens visioner och äldreomsorgens realiteter. I Ulla Pettersson (red.) Tre decennier med socialtjänstlagen – utopi, vision, verklighet (s. 103- 126). Malmö: Gleerups.
Thorslund, Mats (2013). Dagens och morgondagens vård och omsorg – Om gapet mellan behov och resurs. I Lars Andersson (red.) Socialgerontologi (s. 279-304). Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Victor, Christina R., Scrambler, Sasha J., Bowling, Ann, Bond, John (2005). The prevalence of, and risk factors for, loneliness in later life: a survey of older people in Great Britain.