Utifrån den totala kostnadsskillnaden resultatet visar innebär det en högre kostnad för samtliga av de tio undersökta kommunerna att emittera i MTN-program jämfört med om det istället hade lånats av Kommuninvest. Under åren 2013–2018, för de tio undersökta kommunerna, har upplåningen beräknats kosta 326 miljoner mer, jämfört med om emitteringarna hade skett som lån från Kommuninvest istället. Betyder den högre kostnaden att upplåningen är onödigt dyr? Det finns inget definitivt ja- eller nej-svar på den frågan utan behövs diskuteras utifrån vilka risker det innebär att låna genom dessa upplåningskanaler. Kommunerna själva anser det som riskspridning att utöver lån av Kommuninvest, emittera i sina MTN-program, eftersom finansieringsrisken blir lägre då de inte behöver förlita sig helt på en upplåningskanal. Huruvida finansieringsrisken blir lägre genom att både låna från Kommuninvest samt emittera i MTN- program diskuteras i uppsatsen. Några av kommunerna uttrycker viss oro över att något oväntat kan hända Kommuninvest som bolag, vilket kan öka risken i att endast låna från Kommuninvest. Kommuner som väljer att endast låna från Kommuninvest kan göra det med anledningen att Kommuninvest har en låg kreditrisk och innehar högsta kreditvärdesbetyg från
33
S&P:s samt Moody’s. Att Kommuninvest även är medlemmar i Riksbankens betalningssystem RIX, där de kan låna pengar över dagen vid brist på likviditet, anses för vissa som en trygghet och skäl nog för att ha alla sina lån hos Kommuninvest. Eftersom kommunernas lånevolym skiljer sig från varandra, kan risken att endast låna från Kommuninvest alternativt endast emittera i MTN-program, uppfattas olika stor mellan kommunerna.
Den beräknade totalkostnaden på 326 miljoner kronor kan uppfattas som väldigt mycket pengar. För den som anser att de undersökta kommunernas upplåning har varit onödigt dyr kan argumentera för att hundratals miljoner skattekronor har gått i spillo, som istället skulle kunna investeras i en bättre välfärd. Relaterat till hur stor kostnaden blir per invånare som totalt bor i de tio undersökta kommunerna innebär kostnaden 192 kronor per invånare22, vilket kan kan uppfattas som en relativt liten summa. Slutsatser baserat på denna undersökning är att det innebär en högre upplåningskostnad för de undersökta kommunerna att emittera i sina MTN- program jämfört med att låna från Kommuninvest. Det går även konstatera att den främsta anledningen varför kommunerna använder sina MTN-program, beror på att de anser fler finansieringskällor bidra till riskspridning.
Denna undersökning är ingen instruktion på hur kommunernas upplåning sköts på billigast sätt, utan kan snarare användas som underlag vid reflektion och beslutfattande kring kommuners finansiering. Förhoppningsvis bidrar uppsatsen till en större medvetenhet för dem som tar del av den, och kanske kan det leda till att kommuners upplåning blir billigare än tidigare.
Hur mycket en kommun är beredd att betala för upplåning via MTN-program utöver att endast ha Kommuninvest som långivare är inte undersökt i uppsatsen, men skulle kunna vara ett ämne för framtida forskning. Det vore även intressant att undersöka kostnaden för kommuner att avveckla sitt MTN-program och hur det skulle fungera i praktiken.
22
34
Referenser
BBC. (2016). What are credit rating agencies? Hämtad 2019-12-12 från https://www.bbc.com/news/business-36629099
Cochrane, J. H. (2015). A new structure for US federal debt. Washington: Brookings institution press:
Chapman, G. B., & Elstein, A. S. (1995). Valuing the future: Temporal discounting of health
and money. Medical decision making, 15(4), s 373–386.
Diamond, D. W. (2007). Banks and liquidity creation: a simple exposition of the Diamond- Dybvig model. FRB Richmond Economic Quarterly, 93(2), s 189–200.
Drehmann, M., & Nikolaou, K. (2013). Funding liquidity risk: definition and measurement. Journal of Banking & Finance, 37(7), s 2173-2182. Euroclear. (2019). Obligationer. Hämtad 2019-12-09 från
https://www.euroclear.com/sweden/sv/obligationer-och-strukturerade- produkter/obligationer.html
Holmström, B., & Tirole, J. (1998). Private and public supply of liquidity. Journal of political
Economy, 106(1), s 1–40.
Horcher, K. A. (2011). Essentials of financial risk management (32). New Jersey: John Wiley & Sons.
Jönköpings kommun. (2016). Finansföreskrifter med riktlinjer för riskhantering. Jönköping. Jönköpings kommun.
https://www.jonkoping.se/download/18.2cc89a1e15cfe7f09ad11d78/1503574686675/Fi nansf%C3%B6reskrifter%20med%20riktlinjer%20f%C3%B6r%20riskhantering- antagna%20Kf%2020161124.pdf
Jönköping kommun. (2019). Finansrapport 2. Jönköping. Jönköpings kommun.
https://www.jonkoping.se/download/18.7ba3615f16d866b2a3610097/1571732374244/F inansrapport%202019-2.pdf
Knezevic, D. (2018). The treasurer’s guide to the municipality: Essays on sub-sovereign
35
Kommuninvest. (2012). Årsredovisning 2012. Örebro: Kommuninvest.
https://kommuninvest.se/wp-content/uploads/2016/03/KIAB_2012_SVE.pdf Kommuninvest. (2014). Årsredovisning 2014. Örebro: Kommuninvest.
https://kommuninvest.se/wp-content/uploads/2015/04/KIAB_SVE_2014.pdf Kommuninvest. (2018). Årsredovisning 2018. Örebro: Kommuninvest.
https://kommuninvest.se/wp-content/uploads/2019/02/KIAB_2018_SVE-1.pdf Kommuninvest. (2019). Kommunernas och regionernas skuldsättning fortsätter att öka.
Hämtad 2019-09-18 från https://kommuninvest.se/2019/10/kommunernas-och- regionernas-skuldsattning-fortsatter-att-oka/
Kommuninvest. (2019a). Kommunsektorns investeringar. Hämtad 2020-01-14 från https://kommuninvest.se/om-oss/forskning/rapporter/kommunala-laneskulden- 2019/kommunsektorns-investeringar-2019/
Kommuninvest. (2019b). Så blev vi den största långivaren till Sveriges kommunsektor. Hämtad 2019-09-18 från https://kommuninvest.se/om-oss/var-historia/
Kommuninvest. (2019c). Stadgar för Kommuninvests ekonomiska förening.
Hämtad 2019-12-17 från https://kommuninvest.se/for-medlemmar/stadgar-och- avtal/stadgar/
Kommuninvest. (2019d). Kommunsektorns skuldförvaltning. Hämtad 2019-12-10 från
https://kommuninvest.se/om-oss/forskning/rapporter/kommunsektorns-skuldforvaltning/ Kommuninvest. (2019e). Investerarpresentation. Hämtad 2019-12-09 från
https://kommuninvest.se/for-investerare/investerarpresentation/
Kommuninvest. (2019f). Medlemmar i Kommuninvest. Hämtad 2019-12-09 från https://kommuninvest.se/om-oss/medlemmar/
Kommuninvest. (2019g). Vi offentliggör beslut om strategiska upplåningsmarknader. Hämtad 2020-01-04 från https://kommuninvest.se/2019/10/vi-offentliggor-beslut-om-
strategiska-upplaningsmarknader/
Kommuninvest. (2019h). Årsredovisning 2019. Örebro: Kommuninvest.
36
Kommuninvest. (2019i). Kommunsektorns finansiering. Hämtad 2019-12-20 från https://kommuninvest.se/om-oss/forskning/rapporter/kommunala-laneskulden- 2019/kommunsektorns-finansiering-2019/
Linköpings stadshus. (2019). Finansieringsprogram. Hämtad 2020-01-05 från https://www.linkoping.se/linkopings-stadshus-
ab/finans/finansiering/finansieringsprogram/
Law, J. (Ed.). (2014). A dictionary of finance and banking. Oxford: Oxford University Press. Lunds Kommun. (2019). Finans och rating. Hämtad 2019-12-14 från
https://www.lund.se/kommun--politik/ekonomi/finansiering-och-rating/ Nasdaq. (2019). Listing of Debt Instruments. Hämtad 2019-12-09 från
https://www.nasdaq.com/solutions/listing-of-debt-instruments
Nordkap. (2019). rating. Rating från standard & poor´s. Hämtad 2019-09-18 från https://www.nordkap.se/standardandpoors
Regeringskansliet. (2019). Region blir beteckning för landsting. Hämtad 2019-12-12 från https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/region-blir-ny-beteckning-for- landsting/
Skoglund, J., & Chen, W. (2015). Financial risk management: Applications in market, credit,
asset and liability management and firmwide risk. New Jersey: John Wiley & Sons.
Standard & Poors. (2019). Rating fee guide local & reginal government. [Prislista]
Statistiska centralbyrån. (2018). Kommuner skuldsätter sig alltmer. Hämtad 2019-09-18 från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/finansmarknad/finansrakenskaper/finansrakenskaper-kvartal-och- ar/pong/statistiknyhet/finansrakenskaper-tredje-kvartalet-2018/
Sandström, A. (2016). Handbook of solvency for actuaries and risk managers: theory and
37
Statistiska centralbyrån. (2019). Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 2018. Hämtad 2019-12-17 från https://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-
sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun- lan-och-riket/folkmangd-i-riket-lan-och-kommuner-sista-december-och-
befolkningsforandringar/
Sveriges Riksbank. (2019). Sök räntor och växelkurser. Hämtad 2019-12-01 från https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/?g7-
SEGVB10YC=on&g9-SEMB2YCACOMB=on&from=2018-01-02&to=2018-12- 28&f=Day&c=cAverage&s=Comma
Tyresö Kommun. (2018). Årsredovisning 2018. Tyresö. Tyresö kommun. https://finansiellinfo.se/Tyreso_2018/Finansiell.html
Zhang, R., Brennan, T. J., & Lo, A. W. (2014). The origin of risk aversion. Proceedings of the
National Academy of Sciences, 111(50), s 17777–17782.
Zhou, J., Liu, Y., Zhang, X., Gu, X., & Wang, D. (2017). Uncertain risk aversion. Journal of
Intelligent Manufacturing, 28(3), s 615–624.
Örebro Kommun. (2018). Koncerngemensam finanspolicy. Örebro. Örebro kommun.
https://www.orebro.se/download/18.2bea29ad1590bf258c5282f/1558005160140/Konce rngemensam%20finanspolicy.pdf
Datakällor
Bloomberg (2019).
Data hämtad från denna källa är följande: Obligationens startdag och förfallodag, nominellt belopp samt pris.
Kommuninvest (2019j)
Data har införskaffats intern via Kommuninvest såsom data för återbäring, prislista mot kund, kommunernas genomsnittliga lånevolym, kommunsektorns genomsnittskostnadsränta. Även offentligt publicerade data från Kommuninvests rapporter och hemsida har använts.
38
Personlig kommunikation med ekonomer på undersökta kommuner, (november 2019).
I uppsatsen refereras personlig kommunikation med kommunernas ekonomer, som samtliga ägt rum i november 2019. De som kontaktats via telefonsamtal är ekonomer från Avesta, Borås, Göteborg, Jönköping, Lund och Uppsala. Resterande kommuners ekonomer har kontaktats via mejl. Ekonomernas namn är anonyma för uppsatsen.
Ekonomerna har uppgett vilka omkostnader de har för kommunens MTN-program samt svarat på frågan: ”Vilken är den främsta anledningen till att både låna från Kommuninvest samt