Slutsatser

Förskollärarna använder IKT-verktyg till att främja barnens utveckling och lärande gällande samspel, digital kompetens, självförtroende, självständighet, synligt lärande, läs- och skrivförståelse, språkutveckling, matematisk förståelse och ökade kunskaper om teknik. De följer därmed forskning som påtalar vilka positiva effekter IKT kan ha på barnen i verksamheten. Däremot är de flesta förskollärarna i studien medvetna om att man också måste begränsa användningen när det kommer till skärmtid, vilket också kan styrkas genom aktuell forskning. Vissa av förskollärarna upplever att de har en bristfällig användning av IKT och utbildning krävs för att de ska få kunskap om

Referenser

American Academy of Pediatrics, American Public Health Association, National Resource Center for Health and Safety in Child Care and Early Education. (2011).

Caring for our children: National health and safety performance standards; Guidelines for early care and education program. Elk Grove Village, IL: American

Academy of Pediatrics.

Beschorner, B., & Hutchison, A. (2013). iPads as a Literacy Teaching Tool in Early Childhood. International Journal Of Education In Mathematics, Science And

Technology, 1(1), 16-24.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a uppl.). Stockholm: Liber. Campaign for a Commercial-Free Childhood & Alliance for Childhood. (2012). Facing

the screen dilemma: Young children, technology and early education. Boston, MA:

Campaign for a Commercial-Free Childhood; New York, NY: Alliance for Childhood. Casey, L., & Bruce, B. C. (2011). The Practice of Inquiry: Connecting digital literacy and

pedagogy. E-Learning and Digital Media, 8(1), 76-85.

Clements, D. H., & Sarama, J. (2003). Strip mining for gold: Research and policy in educational technology—A response to “Fool’s Gold.” Educational Technology

Review, 11(1), 7-69.

Dysthe, O. (2003). Vygotskij och sociokulturell teori. I O. Dysthe (Red.), Dialog, samspel

och lärande (s. 75-94). Lund: Studentlitteratur.

Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.) (2015). Att bli förskollärare - Mångfacetterad

komplexitet. Stockholm: Liber

Ernest, J. M., Causey, C., Newton, A. B., Sharkins, K., Summerlin, J., & Albaiz, N. (2014). Extending the Global Dialogue About Media, Technology, Screen Time, and Young Children. Childhood Education, 90:3, 182-191. doi:

10.1080/00094056.2014.910046.

Europeiska unionens råd. (2015). Rådets slutsatser om förskoleverksamhetens och den primära utbildningens roll när det gäller att främja kreativitet, innovation och digital kompetens [Elektionisk version]. Europeiska unionens officiella tidning.

Gustavsson, B. (2009). Utbildningens förändrade villkor. Stockholm: Liber. Haugland, S. W. (1992). The effect of computer software on preschool children’s

developmental gains. Journal of Computing in Childhood Education, 3(1), 15-30. Howard-Jones, P. (2011). The impact of digital technologies on human wellbeing:

Evidence from the sciences of mind and brain. (A state of the art review written for

Nominet Trust). Hämtad från: Nominet Trust

https://www.nominettrust.org.uk/sites/default/files/NT%20SoA%20-

%20The%20impact%20of%20digital%20technologies%20on%20human%20wellbei ng.pdf

Kerckaert, S., Vanderlinde, R., & van Braak, J. (2015). The Role of ICT in Early

Childhood Education: Scale Development and Research on ICT Use and Influencing Factors. European Early Childhood Education Research Journal, 23(2), 183-199. Khasawneh, O., & Al-Awidi, H. (2008). The effect of home computer use on Jordanian

children: A parental perspective. Educational Computing Research, 39(3), 267-284. Lindahl, M., & Folkesson, A. (2012). ICT in preschool: friend or foe? The significance of

norms in a changing practice. International Journal of Early Years Education, 20(4), 422-436.

Liedman, S-E. (2008). Nycklar till ett framgångsrikt liv? – Om EU:s nyckel-

kompetenser. Stockholm: Skolverket

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. (4:e upplagan). Lund:

Studentlitteratur.

Plowman, L., Stevenson, O., Stephen, C., & McPake, J. (2012). Preschool children’s learning with technology at home. Computers & Education, 59(1), 30-37.

Recio Saucedo, A. (2008). Computer-aided storytelling: effects on emergent literacy of

preschool-aged children in an EFL context. (doctoral thesis, University of Leeds,

Leeds). Hämtad från http://etheses.whiterose.ac.uk/11288/

SAOL (2006). Svenska Akademins ordlista över svenska språket. (13:e uppl.). Stockholm: Nordstedts.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes.

Strandberg, L. (2009). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. (2:a uppl.). Stockholm: Norstedts.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I: Forssell, A. (red.).

Boken om pedagogerna. (6:e uppl.). Stockholm: Liber.

Thuresson, H. (2013). Små barns kommunicerande runt bilder i förskolan. Nya villkor för kommunikation. I: Pramling Samuelsson, I. & Tallberg Broman, I. (red.).

Barndom, lärande och ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Yurt, Ö., & Cevher-Kalburan, N. (2011). WCIT 2010: Early childhood teachers’ thoughts and practices about the use of computers in early childhood education. Procedia

Computer Science, 3 (World Conference on Information Technology), 1562-1570.

Bilaga 1, Missivbrev

Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärare med att arbeta med IKT för att främja barnens utveckling och lärande?

Hej!

Vi är två studenter vid namn Terese Fjellbakk och Patrik Johansson och vi studerar på förskollärarprogrammet vid Mälardalens högskola i Nyköping. Just nu skriver vi vårt examensarbete och ska undersöka vilka hinder och möjligheter förskollärare kan uppleva i det pedagogiska arbetet med IKT, till exempel iPad och dator.

Vi undrar därför om du är intresserad av att delta i denna undersökning. Det vi vill göra är att intervjua en förskollärare. Intervjun beräknas ta ungefär 30 minuter. Deltagandet i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätten att när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan några negativa konsekvenser. Det finns sedan

möjlighet att få ta del av det färdiga arbetet för att se vilka slutsatser vi kommit fram till. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen Diva. Vi kommer inte att dokumentera

känslig information, utan endast information som berör ämnet IKT och som blir

användbart för vårt arbete med vetenskapligt syfte. Allt insamlat material förstörs efter att vårt självständiga arbete examinerats. Efter vi skickat ut missivbrevet så kontaktar vi dig via telefon.

Terese kontaktuppgifter E-post: - Telefon: - Patriks kontaktuppgifter E-post: - Telefon: - Handledare

Vår handledare i detta arbete heter Louise Sund och kan nås på telefonnummer - eller mejladress -.

Med vänliga hälsningar Terese och Patrik

Ort och datum Underskrift

Bilaga 2, Intervjufrågor

1. Hur gammal är du?

2. Hur många år har du jobbat inom förskolan? 3. När blev du färdigutbildad förskollärare? 4. Hur arbetar du med IKT i förskolan?

5. Finns det en interaktion mellan pedagog och barn vid användande av IKT? 6. Hur ofta används dator och lärplatta av barnen?

7. Arbetar du mot några speciella strävansmål med IKT?

8. Vilka möjligheter finns med IKT för att främja barnens utveckling och lärande?

9. Vilka hinder/svårigheter finns med IKT för att främja barnens utveckling och lärande? 10. Har du gått någon utbildning som berör IKT? (Om ja, berätta om utbildningen och hur den påverkade dig.)

11. Vad tycker du om IKT?

12. Har barnen fri tillgång till IKT-redskap? 13. Hur ser du på digital kompetens i förskolan?