Rapporteringen av prioriteringsprocessen i Landstinget i Östergötland hösten 2003 var omfattande. Totalt 198 artiklar publicerades i länets lokala
dagstidningar (Internetversionen), varav en majoritet vid tiden för Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut. Att denna händelse engagerade befolkningen i Östergötland framgår tydligt av många insändare. Vi ska dock komma ihåg att parallellt med beslutet om prioriteringar pågick också omfattande
strukturförändringar i landstinget, vilka väckte ett betydligt större engagemang.
På riksnivå förekom det inga inlägg från medborgarna i medierna, medan mediernas egna rapportering i form av ledare var stort. Det är tydligt att det på riksnivå till största delen var tidningarnas redaktioner som förde ut sitt budskap (i hälften av antalet artiklar). Totalt sett i rapporteringen var det lika vanligt att politiker från något av majoritetspartierna likväl som allmänheten kom till tals. Östgötarna lokalt gjorde sin röst hörd via insändare och politiker från
majoritetspartierna via vanliga nyhetsartiklar genom att bli intervjuade. Politiker från något av oppositionspartierna kom däremot lika ofta till tals genom
nyhetsartiklar som debattartiklar de skrivit själva. Noterbart är att det endast i mindre omfattning var medierna själva som förde ut sitt budskap, t ex via ledare.
Vem styrde då debatten och budskapen om prioriteringar i medierna? Till största delen var det politiker. Främst lokala politiker, men även politiker på nationell nivå. En annan stor grupp var medborgarna, enskilda personer eller via
patientorganisationer. På delad tredje plats placerade sig vårdföreträdare och medierna själva. Detta är den observerbara bilden, medan medierna också kan styra indirekt. Exempelvis genom att välja vad de ska rapportera om, vilka de ska intervjua och hur de presenterar sin nyhet (via journalistiska grepp i föregående kapitel, rubrik- och ingressval, artikelns placering, bilder etc). Rapporteringen fick följdverkningar då andra personer uppmanades att eller själva valde att replikera. Dessa sätt att styra debatten är för läsaren inte lika uppenbart och är heller inte så lätt att avläsa för en utomstående granskare.
Negativt vinklade artiklar dominerar, men de positivt vinklade artiklarna var tillsammans med de neutrala och beskrivande sammantaget något fler än de negativa. I nationella dagstidningar var t ex hälften av antalet artiklar positivt vinklade och i kvällstidningarna var de flesta artiklarna neutrala eller rent beskrivande. I lokala dagstidningar var det lika många negativa artiklar som positiva, neutrala och beskrivande tillsammans. Det var också en tydlig skillnad mellan typerna av artiklar och vilken vinkling som dominerade. Nyhetsartiklar var till största delen beskrivande i sin karaktär, debattartiklar var positivt analyserande, ledare var negativt analyserande och insändare var negativt propagandistiska.
Artiklarnas karaktär hänger nära samman med om journalisten ser möjligheter eller hinder med prioriteringsprocessen. Vi konstaterar att nationella
dagstidningar framförallt lyfte fram möjligheter medan kvällstidningarna framhöll hinder med prioriteringsprocessen. Detta mönster följer också vilken typ av aktör det var som kom till tals i artikeln. Politiker från något av
majoritetspartierna såg möjligheter med öppna prioriteringar och den pågående prioriteringsprocessen och var stödjande, medan motsatsen gäller för politiker från något av oppositionspartierna.
Argument för prioriteringar och den aktuella prioriteringsprocessen fokuserade mer på besluten i sig och de mer kortsiktiga effekter de får, medan kritikerna som ger argument emot gav uttryck för mer långtgående farhågor och såg återverkningar för samhället och systemet i stort. Medborgarna å sin sida ger med sina negativa argument troligen uttryck för en oro vad gäller en urholkning av den sociala välfärden och en nedmontering av vården.
Inledningsvis ställdes frågan: ”På vilket sätt bidrar mediebevakningen till
förståelsen av prioriteringar i stort och av den aktuella
prioriteringsprocessen?”. Vi tror att den omfattande mediebevakningen delvis
har bidragit till att uppmärksamma allmänheten på förekomsten av prioriteringar som ett ”nytt” fenomen och därmed också öka förståelsen av vad att prioritera i hälso- och sjukvården innebär i realiteten. I det korta perspektivet har antagligen den negativa och fragmentariska rapporteringen försvårat utvecklingsarbetet med öppna prioriteringar och vi anser att formerna för arbetet måste utvecklas i framtiden.
Om syftet är att öka förståelsen och väcka intresset för denna viktiga
samhällsfråga så krävs mer aktiva insatser av de som arbetar med prioriteringar. Att tro att man kan förändra medierna är ingen framkomlig väg till att få en mer allsidig publicitet kring prioriteringsarbetet utan de som arbetar med att utveckla prioriteringsprocessen i landsting och kommuner måste själva ta ett större ansvar för att kommunicera och föra fram sitt budskap samt för att utveckla alternativa kommunikationskanaler, t ex medborgardialog. Vikten av en bra
REFERENSER
Berglez P. 2000. Kritisk diskursanalys. Ur: Ekström, M och Larsson, L. Red. Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Beskow Norgren S. 2004. Många nyfikna på media och vården. Folkbladet. 2004-04-21.
Brandelius P. 2001. Journalistik ⎯ också en fråga om att välja. Muntlig presentation. Perspektiv på prioritering. Konferens 1-2 oktober 2001. Arr. PrioriteringsCentrum. Linköping.
Broqvist M. 2002. Dokumentation av mMedborgardialogen – ett
utvecklingsarbete i Landstinget i Östergötland. Rapport 2002:2. Linköping: PrioriteringsCentrum.
Broqvist M. 2003. Politiker möter medborgare i samtal om prioriteringar – ett praktiskt exempel. Rapport 2003:6. Linköping: PrioriteringsCentrum.
Bäckman K, Andersson A, Carlsson P. 2004. Öppna prioriteringar i
Östergötland. Del I. Den politiska beslutsprocessen. Rapport 2004:4. Linköping: PrioriteringsCentrum.
Carlsson P, Garpenby P, Bonair A. 1991. Kan sjukvården styras? En rapport om spridning och kontroll av medicinsk teknologi. CMT Rapport 1991:5.
Linköping: Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi, Linköpings universitet.
Daniels N, Sabin JE. 2002. Setting Limits Fairly. Can We Learn to Share Medical Resources? Oxford: Oxford University Press.
Garpenby P. 2001. Medborgaren i prioriteringsprocessen. Rapport 2001:1. Linköping: PrioriteringsCentrum.
Garpenby P. 2002. Samtalsdemokrati och prioritering – utvärdering av ett försök med medborgarråd. Rapport 2002:3. Linköping: PrioriteringsCentrum.
Garpenby P. 2003. Prioriteringsprocessen. Del I. Övergripande strategier. Rapport 2003:3. Linköping: PrioriteringsCentrum.
Grilli R. 1999. Media have key role in shaping use of health services. Letter to the Editor. BMJ 1999;319:786.
Grilli R, Ramsay C, Minozzi S. 2004. Mass media interventions: effects on health services utilisation (Review). The Cochrane Collaboration. The Cochrane Library. 2004, Issue 4. Chichester, Storbritannien: John Wiley & Sons Ltd.
Hagström B. 2002. Svensk sjukvård i och under press. Pressens rapportering om svensk hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Johansson S-G. 2004. Makten, medierna och myterna. Fem medieforskare om hur det är…. KommunAktuellt 2004;3:13.
Knutsson U. 2004. När medierna prioriterade i vården. Dubbla kokleaimplantat väckte debatt i Östersund. Läkartidningen 2004;38:2910-2912.
Kroon Å. 1999. Mediedebatter som samtal i offentligheten. Om budskap och betydelser i förändring. Ur: SOU 1999:126. Politikens medialisering.
Demokratiutredningens forskarvolym III. Stockholm: Fakta Info Direkt.
Landstinget i Östergötland. 2004a. Horisontell politisk prioritering. Från ord till handling. Delrapport januari 2004. Linköping: landstingets kansli.
Landstinget i Östergötland. 2004b. Länssamverkan/utbudsminskning ur ett masskommunikationsperspektiv. Landstingets ledardag ”Vårt landsting – mitt i förändringsprocessen”. Presentation av Marie Lindström. Linköping. 2004-04- 20.
Landstinget i Östergötland. 2004c. Vad har dom för sig i Östergötland. Seminarium. Stockholm. 2004-01-28.
Larsson A, Oxman AD, Carling C, Herrin J. 2003. Medical messages in the media – barriers and solutions to improving medical journalism. Health Expectations. 2003;6:323-331.
McDaid D. 2004. Headlines and deadlines: the media and health issues. Eurohealth. 2004;10:15-17.
Nilsson Å. 2000. Kvantitativ innehållsanalys. Ur: Ekström, M och Larsson, L. Red. Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Nord L, Strömbäck J. 2002. Tio dagar som skakade världen ⎯ En studie av mediernas beskrivningar av terrorattackerna i USA och kriget i Afganistan hösten 2001. Rapport 186. Stockholm: Styrelsen för psykologiskt försvar.
Rosén P. 2005. Befolkningsdialog kring prioriteringar i Region Skåne. Rapport 2005:3. Linköping: PrioriteringsCentrum.
SOU 1975:78. Svensk press. Statlig presspolitik. Betänkande av 1972 års pressutredning. Stockholm: Liber.
SOU 1995:37. Vårt dagliga blad – stöd till svensk dagspress. Stockholm: Fritzes.
Stenström JE. 2004. Håkansson angrep media. Norrköpings Tidningar. 2004-04- 21.
Strömbäck J. 2003. Medierna som fjärde statsmakt – en studie av innebörden av begreppet granskande journalistik. Studier i Politisk Kommunikation nr 1 2003. Sundsvall: Demokratiinstitutet.
Tidningsutgivarna. Tidningskarta. Tidning per A-region. Spridningsdata för tidningar i A-regioner och kommuner. www.dagspress.se. 2004-01-04.
Weibull L. 2004. Förtroendet för mediernas innehåll. Ur: Holmberg S och Weibull L (red). Ju mer vi är tillsammans. Tjugosju kapitel om politik, medier och samhälle. SOM-undersökningen 2003. SOM-rapport nr 34.. Göteborg: SOM-Institutet, Göteborgs universitet.
Bilaga 1.
KLASSIFICERINGSSCHEMA
Klassificeringsschema ⎯ variabler och variabelvärden.
artnr Artikelnummer
1-X Löpnummer
kod Kod
.* Artiklar som ingår i någon validering A Artiklar framtagna av Anna Carlsson K Artiklar framtagna av Karin Bäckman
datum - Vilket datum publicerades artikeln?
ÅÅ-MM-DD Artikelns publiceringsdatum
medium - Vilket massmedie är det?
ÖC Östgöta Correspondenten
NT Norrköpings Tidningar
MVT Motala & Vadstena Tidning FB Folkbladet
DN Dagens Nyheter
SVD Svenska Dagbladet
GP Göteborgs-Posten
SSVD Sydsvenska Dagbladet
artikel - Vad är det för typ av artikel?
ledare ledare
debatt debattartikel underskriven av någon extern person artikel vanlig nyhetsartikel av reporter på tidningen
insändare insändare
karaktär - Vilken karaktär har artikeln? (valens)
b beskrivande, ett sakligt referat utan ställningstagande a+ analyserande, diskuterande i positiv anda
a- analyserande, diskuterande i negativ anda
a/
analyserande, diskuterande neutral, både positivt och negativt, tar ej ställning
p+ positivt propagandistisk/agiterande (både saklig & osaklig) p- negativt propagandistisk/agiterande (både saklig & osaklig)
aktör1,
aktör2 - Vem kommer till tals? (aktör) Max två, rangordnade
pol+ politiker LiO, från majoriteten: s, v, mp
pol- politiker LiO, från oppositionen: m, fp, kd, c, ev annat parti pol+- politiker LiO, både från majoritet och opposition
tjm tjänstemän LiO
medr medicinska rådgivare LiO
vf verksamhetsföreträdare LiO: centrumchefer + klinikchefer
vm
verksamhetsmedarbetare LiO: övriga anställda; i vården eller i landstinget
kpol politiker i länets kommuner ktjm tjänstemän länets kommuner
allm östgötaallmänheten, d v s medborgarna, patienterna i stort patorg patientorganisationer, patientföreningar
tidn tidningen själv (ex i ledare) rpol politiker, riksnivå
rtjm
centrala tjänstemän i staten, centrala myndigheter och organisationer, riksnivå
övrpol
övriga politiker: lokala politiker (kommun & landsting) i övriga landet
övrtjm
övriga tjänstemän: lokala tjänstemän (kommun & landsting) i övriga landet
övr
övriga: t ex verksamhetsföreträdare/medarbetare och allmänhet i övriga landet
vet ej vet ej vem personen är
vinkling - Vilken vinkling har artikeln, vad lyfts fram?
geo geografiska områden
yrkgr yrkesgrupper
patgr särskilda patientgrupper
allm allmänheten, medborgarna, patienterna vårdnivå vårdnivåer: sjukhus, primärvård, privatvård
ledning landstingsledningen (både politiskt och administrativt) vården hälso- & sjukvården i stort, systemet, organisationen prio prioriteringsfrågan i stort, om att prioritera
annat annat, kan ej klassificera
dominans - Hur stor del av artikeln handlar om prioriteringar?
mini
prioriteringar/utbudsbegränsningar finns endast med som en mindre del av artikeln
maxi prioriteringar/utbudsbegränsningar dominerar artikeln
fokus
- Vad fokuserar artikeln på? - Hur väl är prioriteringarna satt in i sitt sammanhang med strukturförändringar & effektiviseringar?
process
fokuserar på prioriteringsprocessen som helhet
(hela 2003 års arbete, priotänkandet i landstinget i stort)
resultat
fokuserar enbart på resultatet av höstens process (besluten) (utan koppling till sammanhanget)
Då fokus ovan är på resultatet
sammanhang - Nämns sammanhanget över huvud taget?
ja sammanhanget nämns som minimum nej sammanhanget nämns inte alls
slutsatser - Drar mediet några egna slutsatser?
möjl
ser & ger egna exempel på möjligheter med detta arbete (är stödjande)
hinder
ser & ger egna exempel på hinder för detta arbete (är söndrande)
m&h
ser & ger egna exempel på både möjligheter & hinder med detta arbete
impl ser & ger egna exempel på implikationer/farhågor nej inga slutsatser dras
argument
för - Vilka argument ges för prioriteringsprocessen?
xxx ge exempel
argument
emot - Vilka argument ges emot prioriteringsprocessen?
xxx ge exempel
källor1
- Anges källor? - Framgår det varifrån journalisten hämtat sina uppgifter?
ja ja nej nej
källor2 - Vilken är källan?
xxx ange källan/källorna kort
rubrik - Vilken rubrik har artikeln?
xxx ange artikelns rubrik
tema - Vad handlar artikeln om?
xxx artikelns huvudsakliga tema = dominerande ämne, innehåll
kommenter - Har jag någon egen kommentar till artikeln?
xxx ge ev extra egna kommentarer (beskriv fritt)
läsare Vem har klassificerat artikeln?
KB Karin Bäckman
Bilaga 2.
FAKTA OM MEDIERNA DÄR ARTIKLAR HAR SÖKTS UT
Fakta om tidningarna är hämtade från www.dagspress.se som är en tjänst från Tidningsutgivarna (bransch- och arbetsgivarorganisation för tidningsföretag och andra företag i mediebranschen).Lokala dagstidningar i Östergötland
Folkbladet www.folkbladet.se Politisk färg: socialdemokratisk Utgivningsort: Norrköping Upplaga: 8 900 Antal läsare: 26 000
Hushållstäckning i utgivningsortens A-region: 11 procent Hushållstäckning i A-region Linköping: -
Hushållstäckning i A-region Mjölby/Motala: -
Hushållstäckning i Finspångs kommun: 36 procent
Motala & Vadstena Tidning
www.motalatidning.se Politisk färg: liberal Utgivningsort: Motala Upplaga: 12 400 Antal läsare: -
Hushållstäckning i utgivningsortens A-region: 32 procent Hushållstäckning i A-region Linköping: -
Hushållstäckning i A-region Norrköping: - Hushållstäckning i Finspångs kommun: -
Norrköpings Tidningar
www.nt.se
Politisk färg: oberoende moderat Utgivningsort: Norrköping
Upplaga: 49 500 Antal läsare: 115 000
Hushållstäckning i utgivningsortens A-region: 65 procent Hushållstäckning i A-region Linköping: 1 procent
Hushållstäckning i A-region Mjölby/Motala: -
Östgöta Correspondenten
www.corren.se
Politisk färg: oberoende borgerlig Utgivningsort: Linköping
Upplaga: 63 300 Antal läsare: 154 000
Hushållstäckning i utgivningsortens A-region: 62 procent Hushållstäckning i A-region Norrköping: -
Hushållstäckning i A-region Mjölby/Motala: 47 procent Hushållstäckning i Finspångs kommun: -
Större dagstidningar i landet
Dagens Nyheter
www.dn.se
Politisk färg: oberoende liberal Utgivningsort: Stockholm Upplaga: 362 500
Antal läsare: 915 000
Hushållstäckning i utgivningsortens A-region: 33 procent Hushållstäckning i A-region Linköping: 4 procent
Hushållstäckning i A-region Norrköping: 3 procent Hushållstäckning i A-region Mjölby/Motala: - Hushållstäckning i Finspångs kommun: -
Svenska Dagbladet
www.svd.se
Politisk färg: oberoende moderat Utgivningsort: Stockholm
Upplaga: 184 900 Antal läsare: 470 000
Hushållstäckning i utgivningsortens A-region: 15 procent
Göteborgs-Posten
www.gp.se
Politisk färg: oberoende liberal Utgivningsort: Göteborg
Upplaga: 247 000 Antal läsare: 570 000
Hushållstäckning i utgivningsortens A-region: 56 procent
Sydsvenska Dagbladet
www.sydsvenskan.se
Politisk färg: oberoende liberal Utgivningsort: Malmö
Upplaga: 136 400 Antal läsare: 320 000
Större kvällstidningar i landet Aftonbladet www.aftonbladet.se Politisk färg: socialdemokratisk Utgivningsort: Stockholm Upplaga: 442 100 Antal läsare: 1 420 000
Hushållstäckning i utgivningsortens A-region: 12 procent Hushållstäckning i A-region Linköping: 10 procent
Hushållstäckning i A-region Norrköping: 13 procent Hushållstäckning i A-region Mjölby/Motala: 12 procent Hushållstäckning i Finspångs kommun: 13 procent
Expressen/GT/Kvällspressen
www.expressen.se
Politisk färg: oberoende liberal Utgivningsort: Stockholm Upplaga: 335 000
Antal läsare: 1 159 000
Hushållstäckning i utgivningsortens A-region: 9 procent Hushållstäckning i A-region Linköping: 6 procent
Hushållstäckning i A-region Norrköping: 6 procent Hushållstäckning i A-region Mjölby/Motala: 6 procent Hushållstäckning i Finspångs kommun: 5 procent
PRIORITERINGSCENTRUMS RAPPORTSERIE
2001:1 Medborgaren i prioriteringsprocessen. Peter Garpenby.
2001:2 Målformulering och dess betydelse för prioriteringar i kommunal vård
och omsorg – en pilotstudie. Per-Erik Liss.
2002:1 Perspektiv på prioritering – Rapportering från den första nationella
prioriteringskonferensen i Linköping den 1-2 oktober 2001.
2002:2 Dokumentation av Medborgardialogen – ett utvecklingsarbete i
landstinget i Östergötland. Delrapport 1. Mari Broqvist.
2002:3 Samtalsdemokrati och prioritering – utvärdering av ett försök med
medborgarråd. Peter Garpenby.
2002:4 Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård – en
begreppsanalys. Per-Erik Liss.
2002:5 Subventionering av läkemedel i andra länder – beslutsprocesser och
användning av hälsoekonomiska utvärderingar. Anders Anell.
2003:1 Rättvisa prioriteringar inom hälso- och sjukvården– etiska teorier och
jämförelser med prioriteringsutredningens principer. Anders Melin.
2003:2 Behov eller kostnadseffektivitet – vad ska avgöra prioriteringar inom
hälso- och sjukvården? Lars Bernfort.
2003:3 Prioriteringsprocessen. Del I: övergripande strategier. Peter Garpenby.
2003:4 Ekonomi och etik. Argumentering vid besparingar inom sjukvården i
ljuset av Prioriteringsutredningen. Gunhild Hammarström.
2003:5 Öppna prioriteringar i kommunernas vård och omsorg. Karin Lund.
2003:6 Politiker möter medborgare i samtal om prioriteringar – ett praktiskt
exempel. Mari Broqvist.
2003:7 Reflektioner över etik och prioriteringar i vården – intervjuer med
2003:8 Programarbete – ett steg på vägen mot öppna prioriteringar. Malin Kernell-Tolf, Karin Bäckman och Per Carlsson.
2004:1 Sjuksköterskors resonemang om patientnära prioriteringar – en
intervjustudie. Kristina Lämås, Catrine Jacobsson.
2004:2 Förutsättningar för politiska prioriteringar i offentlig sjukvård – en
jämförelse mellan landstingen i Östergötland och Uppsala.
Li Bennich-Björkman.
2004:3 Öppna prioriteringar inom arbetsterapi och sjukgymnastik. Mari Broqvist.
2004:4 Öppna prioriteringar i Östergötland. Del I. Den politiska
beslutsprocessen. Karin Bäckman, Anna Andersson, Per Carlsson.
2004:5 Prioriteringar i vårdflöden för äldre – en förstudie. Kerstin Blomqvist
2004:6 Hinder och möjligheter att använda hälsoekonomiska analyser inom
omvårdnad - en litteraturstudie. Kristina Lämås, Catrine Jacobsson, Lars
Lindholm, Birgitta Engström.
2004:7 Trygghet och omvårdnadsbehov: Förhållningssätt och föreställningar
om prioriteringar och kriterier för beslut om särskilt boende. Gunhild
Hammarström.
2004:8 Prioriteringsprocessen. Del II: det interna förtroendet. Peter Garpenby.
2004:9 Fördelning, prioritering och ransonering av hälso- och sjukvård
⎯
en begreppsanalys. Andra reviderade upplagan. Per-Erik Liss.2005:1 Subventionering av läkemedel – förutsättningar för öppna och legitima
beslutsprocesser i Läkemedelsförmånsnämnden. Anders Anell och Sandra
Jansson.
2005:2 Prioriteringar inom hälso- och sjukvård - erfarenheter från andra
länder. Per Carlsson (red.), Anders Anell, Sandra Jansson, Peter Garpenby, Per-
Erik Liss, Karin Lund
2005:4 Utvärdering av implementeringen av Nationella riktlinjer för
hjärtsjukvård i fyra landsting och regioner. Första delen. Peter Garpenby, Anna
Andersson, Sven-Olof Junker
2005:5 Hur påverkas sjukvården i praktiken? Utvärdering av Socialstyrelsens
riktlinjer för prioritering av hjärtsjukvård: Utgångsläget 2001 – 2003. Mikael
Rahmqvist, Lars-Åke Levin
2005:6 Prioriteringar i vårdens vardag - intervjustudie med vårdpersonal i
Lycksele och Halmstad. Ingrid Karlsson, Ann-Louise Lyrén
2005:7Öppna prioriteringar i Östergötland. Del II. Massmediernas rapportering av beslutsprocessen. Karin Bäckman, Katrin Lindroth, Per