Denna studies slutsats är att de kompetenser som internrekryterade förstagångsledare anser vara viktigast för att klara av ledarrollen är den funktionella, sociala och personliga kompetensen. Den strategiska och yrkestekniska kompetensen är också viktiga, men de andra tre kompetenserna upplevdes som mest relevanta för att klara av ledarrollen. Intervjupersonerna uppfattade att organisationen kan stötta internrekryterade förstagångsledare i att utveckla dessa kompetenser genom formell utbildning, introduktion och feedback. Däremot upplevde flera av intervjupersonerna att de utvecklar ledarkompetenser i samband med erfarenhet, då förstagångsledare behöver stöta på situationer i praktiken för att lära sig hantera dessa.
Denna studie har fokuserat på ledarens perspektiv av vad hen upplever som viktiga kompetenser och stöd för dess utveckling. Förslag på fortsatt forskning skulle vara intressant att undersöka samma ämne, då utifrån medarbetares och organisationers perspektiv på hur de ser på förstagångsledare kompetenser och stödet de behöver. Det skulle även vara intressant att studera skillnaderna mellan internrekryterade och extern-rekryterade förstagångsledares utveckling av kompetenser, samt jämföra vilket stöd de får från organisationer.
Denna studie är pedagogisk och arbetslivspedagogisk relevant eftersom studien har lyft fram aspekter i hur det går att utveckla kompetenser för internrekryterade förstagångs-ledare. Resultatet kan troligtvis även appliceras på ledare i allmänhet då intervju-personerna upplevde att dessa kompetenser är även viktigt i deras roll som ledare, inte bara som förstagångsledare. Denna studie är även pedagogisk relevant eftersom resultatet har visat att det är en ständig lärandeprocess för ledare, då de hela tiden måste lära sig nya saker och utvecklas. Resultatet har även visat att stöd till lärande är viktigt i deras utveckling och arbete. Förslag på fortsatt forskning är att öka förståelsen och klargöra vad resten av organisationen upplever som viktiga ledarkompetenser och hur internrekryterad förstagångsledare kompetensutvecklas. Förslaget om att studera skillnader mellan intenrekryterade och externrekryterade förstagångsledare kompetensutveckling och stöd, skulle även vara pedagogiskt relevant för att se hur organisationer stöttar olika förstagångsledare i deras kompetensutveckling.
REFERENSER
Andersson, Thomas. (2010). Struggles of managerial being and becoming: Experiences from managers' personal development training. Journal of Management Development, 29(2), 167-76.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1108/02621711011019305 Benjamin, Beth., & O'Reilly, Charles. (2011). Becoming a leader: Early career
challenges faced by MBA graduates. Academy of Management Learning & Education, 10(3), 452-472. doi:10.5465/amle.2011.0002
David, Matthew., & Sutton, Carole D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ellström, Per-Erik. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Problem, begrepp och teoretiska perspektiv (1 uppl.). Stockholm: Publica.
Fejes, Andreas., & Thornberg, Robert. (red.) (2009). Handbok i kvalitativ analys (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Goldman, Ellen., Wesner, Marilyn., & Karnchanomai, Ornpawee. (2013). Reciprocal peer coaching: A critical contributor to implementing individual
leadership plans. Human Resource Development Quarterly, 24(1), 63-87. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1002/hrdq.21153
Haaland, Frode Hübertz., & Dale, Frode. (2005). På randen av ledelse: en veiviser i førstegangsledelse (1. utg.) Oslo: Gyldendal akademisk.
Hill, Linda A. (2004). New manager development for the 21 st century. Academy of Management Executive, 18(3), 121-126.
Hino, Kenta., & Aoki, Hidetaka. (2013). Romance of leadership and evaluation of organizational failure. Leadership & Organization Development Journal, 34(4), 365-377. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1108/LODJ-08-2011-0079
Kuznia, Kevin., Kerno, Steven., & Gilley, Ann. (2010). The correlates and influences of career‐related continuous learning: Implications for management
professionals. Performance Improvement Quarterly, 22(4), 7-31. doi: 10.1002/piq.20066
https://onlinelibrary-wiley-com.proxy.lnu.se/doi/epdf/10.1002/piq.20066
Lundmark, Annika. (1998). Utbildning i arbetslivet: utgångspunkter och principer för planering och genomförande av personalutbildning. Lund:
Studentlitteratur.
Manderscheid, Steven V., & Ardichvili, Alexandre. (2008). A conceptual model for leadership transition. Performance Improvement Quarterly, 20(3-4), 113-129. doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1002/piq.20006
Milligan, Colin., Margaryan, Anoush., & Littlejohn, Allison. (2013). Learning at transition for new and experienced staff. Journal of Workplace Learning, 25(4), 217-230.
34
Morden, Tony. (1997) Leadership as competence. Management Decision, 35(7), 519-526. https://doi.org/10.1108/00251749710170484
Niessen, Cornelia., Binnewies, Carmen., & Rank, Johannes. (2010). Disengagement in work-role transitions. Journal of Occupational and Organizational Psychology, 83(3), 695-715.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1348/096317909X470717 Nilsson, Peter., Wallo, Andreas., Rönnqvist, Dan., & Davidson, Bo. (2011). Human
Resources Development - att utveckla medarbetare och organisationer (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Northouse, Peter G. (2016). Leadership: theory and practice (7. ed.) Thousand Oaks, California: SAGE.
Park, Hyun H., & Faerman, Sue. (2019). Becoming a Manager: Learning the Importance of Emotional and Social Competence in Managerial
Transitions. American Review of Public Administration, 49(1), 98-115. doi:10.1177/0275074018785448
Savickas, Mark L., Nota, Laura., Rossier, Jerome., Dauwalder, Jean-Pierre., Eduarda Duarte, Maria., Guichard, Jean., Soresi, Salvator., Van Esbroeck, Raoul., & Van Vianen, Annelies E.M. (2009). Life designing: A paradigm for career construction in the 21st century. Journal of Vocational Behavior, 75(3), 239-250.
doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1016/j.jvb.2009.04.004
Sveningsson, Stefan. & Alvesson, Mats. (2010). Ledarskap (1. uppl.). Malmö: Liber. Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer (4., [omarb.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom
Bilaga I
Missivbrev
Hej!
Våra namn är Lisetta Casagrande och Maja Berglund och vi studerar Arbetslivspedagogik/Pedagogik på Linnéuniversitetet. Vi avslutar nu våra studier med en kandidatkurs i Arbetslivspedagogik/Pedagogik och genomför därför en undersökning i upplevelsen av att vara ledare för första gången.
Vårt syfte är att få en större inblick i hur upplevelsen är hos ledare för första gången gällande vilka kompetenser som anses vara viktiga för att klara ledarrollen. Vi är alltså intresserade av dina erfarenheter du hade när du var ny ledare.
Vi kommer att ta hänsyn till vetenskapsrådets forskningsetiska principer som innebär att allt som du säger är konfidentiellt och materialet kommer endast att analyseras av oss (Lisetta och Maja) och sedan raderas efter studiens slut. Ditt deltagande är frivilligt och du har full möjlighet att när som helst under studien avbryta din medverkan. Granskning av intervjun ska bara vara till för underlaget till vår analys i studien. Resultatet kommer endast användas i forskningsändamål.
Vi kommer använda oss av personliga intervjuer som beräknas ta ca 45–60 minuter. Intervjun kommer att spelas in för att underlätta för oss vid analysen. Vi hoppas att du har möjlighet att delta.
Om du några frågor är du välkommen att kontakta oss eller vår handledare för mer information. Hoppas vi ses!
Med vänliga hälsningar,
Lisetta Casagrande och Maja Berglund Kontaktuppgifter:
Lisetta Casagrande: lc222gj@student.lnu.se - 070-3875068
Maja Berglund: mb224rm@student.lnu.se - 076-3942923
Bilaga II